Regeringen vill skärpa straffet för mord så att fler kan dömas till livstid. Det är en dyr och dessutom meningslös åtgärd. Mördare återfaller sällan. Detta då de flesta mord handlar om att en full man slår eller knivar ihjäl en annan full man, alternativt en närstående kvinna.
Återfallsbrottsligheten bland denna typ av mördare är låg. Att döma dem till livstid är därför helt meningslöst. Det minskar inte brottsligheten, det skyddar inte någon annan person, det gör inte de aktuella mördarna till några bättre personer utan det enda som en sådan åtgärd medför är fulle fängelser och stora kostnader för samhället. Det är en dålig hantering av brottsligheten. Det är bättre att lägga de pengarna på ersättning åt poliser för att arbeta mer på kvällarna och gatorna.
Sen har vi gängmorden. Långa straff påverkar inte heller förekomsten av gängmord. Tillfälligt kan det bli en svacka i antalet gängmord då konfliktdrivande personer hamnar i fängelse. Det är dock sällan just dessa personer döms för mord. De låter hantlangare eller inhyrda mördare utföra morden.
Att döma mördarna till långa straff minskar alltså inte konfliktnivån och inte antalet mord. Sannolikt innebär det istället bättre rekryteringsmöjligheter för gängen. De kan rekrytera i fängelset. Livstidsfångar har inget att förlora och kan utan problem begå mängder med brott medan de sitter i fängelse. Även i detta fall är livstidsstraff med andra ord meningslöst. Sannolikt leder det istället till fler gängkriminella och fler brott.
Mord är redan idag det brott som innebär det hårdaste straffet. Att brottet ska ha den hårdaste straffskalan är rimligt, men så är det redan idag och det är därför inget argument för att ytterligare skärpa straffet för mord. Justitieminister Morgan Johansson vilseleder därför när han använder det som argument.
