Malmproduktionen i Sverige ökade 2018 till 81 miljoner ton, den högsta årsproduktionen någonsin. Sedan nedgången 2015 har produktionen ökat med åtta procent, visar siffror från SGUs årliga publikation Bergverksstatistik.
Malmproduktionen 2018 blev återigen den högsta någonsin med 81,2miljoner ton. Det tidigare rekordet sattes 2014 och var på 80,8 miljoner ton.Jämfört med fjolårets produktion på 77,8 miljoner ton blev ökningen fyra procent. De senaste årens uppgång beror dels på en ökning av produktionen i Aitik som är Sverige största koppargruva, dels på ökad produktion i järnmalmsgruvan i Kiruna samt nytillskott av anrikningsmalm från den återstartade järnmalmsgruvan Kaunisvaara (Tapuli) i Pajala.
I Sverige finns idag totalt 5 järnmalsmrguvor, Kiruna, Malmberget, Kaunisvaara samt Gruvberget och Leväniemi i Svappavaara. Samtliga ligger i Norrbotten. Kiruna och Malmberget hör till världens 40 största järnmalmsgruvor och är det största underjordsgruvorna för järnmalm. Det finns 7 sulfidmalmsgruvor där koppar, zink, bly, silver med mera bryts, Aitik ligger i Norrbotten, Kristineberg, Maurliden och Renström ligger i Skelleftefältet i Västerbrotten där också Sveriges två guldgruvor, Kankberg och Björkdal ligger. Slutligen återfinns Garpenberg, Lovisagruvan och Zinkgruvan i Bergslagen. Garpenberg är en av de äldsta gruvorna i världen som fortfarande bryts. De tidigaste spåren av brytning är från 400-talet före kristus.
De företag som är verksamma i gruvnäringen är Kaunis Iron (Kaunisvaara), LKAB (övriga järnmalmsgruvor), Lovisagruvan AB, Lundin Mining (Zinkgruvan), Mandalay Resources (Björkdalsgruvan) och Boliden AB som äger resterande sulfidmalmsgruvor och guldgruvor.
Några siffror från Bergverksstatistik 2018:
Mängden säljbara järnmalmsprodukter (slig och pellets) ökade måttligt med en procent till 27,5 miljoner ton. Metallinnehållet från icke-järnmalmsgruvor blev avtagande under 2018. Dock ökade kopparmängderna något trots att föregående år var rekordår.
Guldproduktionen blev något högre jämfört med föregående år, vilket innebar att mängden 7,9 ton blev den näst högsta någonsin efter rekordåret 1933, då Bolidengruvan var Sveriges största guldgruva.
Av EU:s järnmalmsproduktion kommer nästan 90 procent från Sverige. Sverige har också den största bly- och zinkproduktionen i EU. Den svenska silverproduktionen är näst störst i EU medan svensk guld- och kopparproduktion ligger på tredje respektive fjärde plats, dock inte långt ifrån de framförvarande länderna.
Prospekteringskostnaderna ökade 2018 med 29 procent och landade på 782 miljoner kronor. Sedan 2016 har insatserna ökat med 78 procent. Antalet gällande undersökningstillstånd var 623, en ökning med 15. Fyra bearbetningskoncessioner beviljades under året, jämfört med sex under 2017.
Omsättningen 2018 var för gruvnäringen 40,2 miljarder kronor exklusive metallverk, vilket är nästan lika stort som rekordåret 2013, då omsättningen var 40,6 miljarder. De senaste årens uppåtgående trend i gruvnäringen är en följd av den internationella högkonjunkturen och efterfrågan av metaller på global nivå.
Produktionen av industrimineral var under förra året ungefär detsamma som de senaste tio åren, 8,2 miljoner ton, och produktionen av natursten uppgick till 193 tusen ton (192 tusen ton för 2017).
