Björn Ranelids reaktionära dumheter

Jag växte upp fattigt och blev inte brottsling, därför är det inte fattigdom och utanförskap som gör folk till brottslingar menar Ranelid i en krönika i Kvällsposten. Det är djupt reaktionär inställning som inte har med verkligheten att göra. Att generalisera utifrån sig själv är aldrig speciellt lyckat och det säger ingenting om hur verkligheten som helhet ser ut.

Det finns historiskt ett starkt samband mellan stora samhällsklyftor och brottslighet. Det också ett starkt samband mellan fattigdom och brottslighet. De sambanden finns kvar men är svagare idag. Det finns faktiskt endast tre saker som är signifikant när det gäller brottslighet idag. Ålder, kön och klass. En överväldigande del av brotten begås av män, den stor majoriteten brott begås av unga personer och brottsligheten är högre i arbetarklassen. Majoriteten av männen begår inga brott, majoriteten av de unga begår inga allvarliga brott och en stor majoritet i arbetarklassen är inte brottsliga. Är du unga och fattig är risken att du kommer att bli brottsling mycket låg men den är högre än för en person som är ung och rik. Ranelids resonemang är därför grundläggande fel och kanar verklighetskontakt och relevans.

Dessutom har han naturligtvis totalt fel i sak när det gäller åtskilliga av de brott han tar upp. Bilbränder är iofs vanligare idag. Det finns flera orsaker till det. Att det finns fler bilar är en orsak, en annan orsak är att numera eldar ungdomar bilar istället för skolor och förskolor. Sådana bränder var vanliga förr. Dessutom existerade bilbränder även på 1970-talet. Jag har själv varit med om det. Innan dess tände vi eld på ängar och skogar. Så kallad luntning. Ungdomar och barn har alltid gjort sånt. Det är bar de eldade föremålen som växlar. Samtidigt är det också så  att bedrägeri är ett av de vanligaste brotten idag. 25-50% av bilbränderna är försäkringsbedrägerier och har inget med ungdomar och brott att göra. Ranelid har faktiskt noll koll.

Våldet i samhället mot kvinnor var mycket värre på 1950-talet och 1970-talet än idag. Ranelid trots att det är tvärtom. Sen 1980-talet har våldsbrotten i nära relationer minskat, och fler brott mot kvinnor kriminaliserats. Det gör att antalet anmälningar för vissa brott ökat utan att antalet brott egentligen ökat. Det är alltså inte vanligare med våldtäkt idag. Det verkar Ranelid inte begripa.

Mord är inte heller vanligare. Det är vanligare än på 1950-talet, lika vanligt som på 1970-talet men mindre vanligt än på 1990-talet. För sen dess har brottsligheten minskat på alla sätt, även det dödliga våldet. Dödligt våld i nära relationer har blivit ovanligare. Däremot har skjutvapenvåld blivit vanligare. Brottsligheten har förändrats men inte ökat utan minskat.

Ranelid har också fria fantasier om fängelse. Det unga brottslingar lär sig i fängelse är i allmänhet fler sätt att begå nya brott. Det är välbelagt att fängelsestraff är kontraproduktivt och leder till att unga män fastnar i brottslighet istället för att lämna den. Fängelse för unga brottslingar skapar fler och mer brott, inte färre och mindre.

Ranelids krönika i Kvällsposten är faktiskt inget annat är okunnigt reaktionärt svammel.

Advertisements