Boktips
Stone Age Economics
Marshall Sahlins
Routledge
Jägarsamhällets överflöd
Professor Marshall Sahlins gamla tunga klassiker är vida berömd i antropologikretsar och ett grundläggande verk i ekonomisk antropologi (här lånar jag friskt från baksidestexten).
Han ifrågasätter traditionella synsätt på jägarsamlarsamhället och så kallade primitiva samhällen. Det var inte i väst som överflödssamhället (”the affluent society”) först uppstod utan i stenålderns jämlika delande (”sharing”) jägarsamlarsamhällen.
Jägarsamlarna hade vad de behövde och önskade till priset av nästan halverad arbetsdag jämfört med nutiden. Deras arbete var ganska varierat bortsett från uppdelningen mellan manliga jägare och kvinnliga samlare. De kunde, och kan där de fortlever idag, lägga mycket tid på glädje- och lyckogivande mänskliga relationer.
Marshall Sahlins undersöker produktion, distribution och utbyte i tidiga samhällen (”communities”), och hur där ekonomi, kultur och sociala faktorer är sammanlänkade. Han ser ekonomi som en kategori liknande kultur, politik och religion – snarare än (individuella) rationella materiella val.
Hans kontroversiella slutsats är att livet i enkla överlevnadskulturer kan ha varit bättre, hälsosammare, pålitligare och mer tillfredsställande (”fulfilling”) än livet i Västerlandet med sin lyx och sitt överflöd. Men visar inte senare forskning att jägarsamlarlivet även kunde vara hårt och farligt – inte minst med tanke på stenålderskrigen, undrar jag.
Marshall Sahlins lyfter fram att jägarna, trots att de hade få ägodelar, inte var fattiga. Fattigdom handlar om ojämlika relationer mellan människor. Fattigdom är social status (eller brist på status), och är därmed en uppfinning av moderna civilisationer med klassamhällen. I ett jämlikt klasslöst samhälle finns följaktligen inte fattigdom i korrekt mening.
Boken är svårläst för en amatör i ämnet som jag, Men om jag förstår det rätt finner jag beskrivningen av hur övergången från jämlika jägarsamlar-samhällen till enkla jordbrukssamhällen kan gå till mycket intressant. Alltså övergången till hövdingadömen med en så kallad Big man i ledningen – det första steget till regelrätta klassamhällen.
Det börjar med en ambitiös och statussugen man som arbetar upp ett visst jordbruksöverskott i sin familj, vilket han skänker till andra i byn. Detta ger honom status (vilket ger mer sex också). Han blir en beundrad ledare med efterföljare – en slags prestigedominans.
Men den mänskliga ömsesidighetens reciproka altruism gör att ledarens följeslagare vill göra motprestationer, ge motgåvor (”kliar du min rygg kliar jag din” – ”I owe you” som de säger i USA-filmer). Så folket ger tillbaka gåvor och arbetsinsatser till ledaren.
Så småningom är det inte längre ledaren som ger mest till folket utan tvärtom. Men detta faktum står inte klart för folket, och det skyms med vissa tankesätt (ideologiska överbyggnader) som rättfärdigar och döljer den nya ojämlikheten mellan byborna och den starke mannen (Big man). Citat från sidan 126 i boken:
”What begins with the would-be headman putting his production to others benefit, ends to some degree, with others putting their production to the chief´s benefit.
Eventually the idea of reciprocity and chiefly liberality serve as mystification of the people´s dependence. Liberal, the chief only returns to the community what he has received from the community.”
Det här beskrivna exemplet på hur utvecklingen från ett jämlikt jägarsamlarsamhälle till ett begynnande klassuppdelat jordbrukssamhälle kan gå till betyder förstås inte att detta var ett planerat skede. Men i efterhand ter sig det hela väldigt ”smart”.
I jägarsamlarsamhällena är man ständigt vaksam och hårt bestraffande gentemot alla potentiella karriäristiska uppstickare, som försöker höja sig ovanför stammen, klanen, bosättningen, byn. Den som vill bli styrande ledare ovanför de andras kan inte genomföra det med våld.
Men om han (det är nog mestadels en han) istället för att försöka roffa åt sig från gemenskapen (vilket skulle sänka hans status och riskera hans liv) istället ger gåvor till gruppgemenskapen kan han vinna majoritetens godkännande och bli dess ledare.
Och så är vägen öppen att manipulera gemenskapen så att, som sagt, gåvor till folket blir gåvor till den nye ledaren i det som var en jämlik klasslös jägarsamlargemenskap.
På detta kringgående sätt kan alltså den hårdkontrollerade jämlikheten bland jägarnasamlarna luckras upp på ett smygande mjukt sätt. Och så uppstår de första klassamhällena. Som jag förstår det – och övergången från jämlikhet till social hierarki kan ju även ha gått till på andra sätt.
Hans Norebrink, vårdarbetare
# Ett intressant citat i boken visar hur formellt privat ägande inte är så viktigt som reell kontroll (kan tillämpas på realsocialismen):
”We need not be so fascinated with `title` to property as with entitlement, nor with abstract claims of ´ownership´, so much as real privileges of use and disposition.”
Boken finns att läsa gratis och fritt.
