Boscanin gör det enkelt för sig och hamnar delvis fel när det gäller bilismen

Bilisterna betalar redan för mycket menar Aleksandra Boscanin i en ledare i GP. De betalar enligt henne mer än vad bilismen kostar samhället påstår hon och hänvisar till en undersökning från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut). Det är rätt att undersökningen redovisar sådan siffror när det gäller privatbilismen totalt, men det finns samtidigt andra beräkningar och undersökningar som visar att privatbilismen bara betalar sina kostnader och inte mer. När det gäller lastbilstrafiken på vägarna betalar den mycket mindre än de kostnader den orsakar enligt alla tillgängliga undersökningar. Det går alltså att påstå att lastbilstrafiken är kraftigt subventionerad.

Men det är inte så enkelt som Boscanin påstår. I alla större städer kostar bilismen mer än vad den betalar till samhället. Det är bara på landsbygden och mindre orter som bilismen betalar sin kostnader eller mer än sina kostnader. Biltrafiken i Sveriges städer är med andra ord subventionerad.

Samtidigt ska vi också hålla i minnet att beräkningarna som ligger till grund för VTI:s påståenden i rapport är mycket osäkra. Det gäller inte bara bilismen utan också för tågtrafik, sjöfart och flyg.

Boscanin påstår också att alla andra trafikslag subventioneras. Det är ett felaktigt påstående.

När det gäller andra trafikslag konstateras det i undersökningen från VTI att persontrafiken på järnvägen betalar sina egna kostnader eller mer än sina egna kostnader och alltså inte är subventionerad. På den punkten har Boscanin fel. Godstrafiken på järnvägen betalar däremot inte sina samhällsekonomiska kostnader enligt VTI:s undersökning.

Beräkningarna när det gäller sjöfarten ger vid handen att sjöfarten inte betalar sina samhällsekonomiska kostnader. Det är emellertid stora problem med dessa beräkningar Skatter och avgifter om har med bränslet att göra ä inte inräknade i samhällets inkomster. Samtidigt verkar de ha räknat som om om all lotsning handlar om inrikes sjöfart. De absolut största samhällsekonomiska kostnaderna för sjöfarten är enligt rapporten luftföroreningar och växthusgasutsläpp. Med en omställning till LNG-drift och batteridrift i sjöfarten kommer sjöfarten därför att utan problem kunna betala sina samhällskostnader.

När det gäller flyget så kan det mycket väl vara så att inrikesflyget faktiskt betalar sin egna samhällsekonomiska kostnader enligt VTI:s undersökning. Utrikesflyget gör det däremot inte alls. Utrikesflyget är kraftigt subventionerat.

Sammantaget är situationen den att bilismen på landsbygden, persontrafiken på järnvägen och inrikesflyget tycks betala sina samhällsekonomiska kostnader.

Bilismen i de större städerna, godstrafiken på vägarna och järnvägarna, sjöfarten och utrikesflyget betalar inte sina samhällsekonomiska kostnader. Sjöfarten kommer att göra det när fartygen drivs av LNG och batterier.

I VTI:s underökning är busstrafik Varken på landsbygd eller i städer) och spårbunden kollektivtrafik i städer inte undersökt. Det innebär att Boscanins påstående om att all annan trafik än bilismen subventioners förutom att det är fel i sak faktiskt inte heller kan beläggas.

Boscanin har alltså både fel och rätt om bilismen. Men fel om en hel del annat. Hon har gjort det för enkelt för sig och generaliserat lite för grovt. Sannolikt har hon inte läst undersökningen från VTI ordentligt. Det är typiskt för det slarv som ständigt förekommer bland ledarskribenterna i GP, framförallt gäller det Aleksandra Boscanin och Håkan Boström men ibland även andra.

Boscanin har dock rätt när hon argumenterar mot en höjning av bensinpriset. Det slår nämligen onödigt hårt mot människor på landet som är beroende av bilen och som faktiskt redan betalar sina samhällsekonomiska kostnader. Rimligen borde bensinpriset sänkas. Vill vi få stadsbilisterna att betala sina samhällsekonomiska kostnader för sitt bilkörande får andra åtgärder tas till.

Högre biltullar (trängselavgifter, trängselskatter, bompengar) är kanske det enklaste och då kanske vi behöver flera zoner med olika biltullar. I Göteborg en yttre zon vid ringlederna. I öster där ingen ringled finns får den sättas vid gränsen mellan Lerum resp. Partille (beroende på var) och Göteborgs kommuner samt mellan Mölndals och Härryda kommuner.

För godstrafiken på både järnväg och väg är en väg att gå helt enkelt att ha en hög kilometerskatt. För de utländska lastbilarna måste i så fall avgifter för att få köra på de svenska vägarna införas. Kanske är en ren avgift för alla lastbilar för att få köra i Sverige en enklare väg då det sannolikt inte kräver beslut i EU. Även för godstrafiken på järnväg får då en motsvarande avgift tas ut. Det kräver sannolikt beslut i EU men är likförbannat nödvändigt.

För den utrikes flygtrafiken får naturligtvis rejäla avgifter införas. Bäst vore naturligtvis en internationellt införd bränsleskatt på flyg men det duger med en på EU-nivå också och i nödfall kan bara Sverige införa det.

Advertisements