När det var stora demonstrationer och politiska möten i Göteborg år 2001 skapade polisen upplopp och kravaller under två dagar. Polisövergreppen varade i tre dagar. För de flesta svenska journalister var polisen hjältar till och med när de sköt tre personer. Ingen dog som tur var även om det var nära för en person. Vi som demonstrerade, gick på politiska möten och de som deltog i upploppen var de stora skurkarna och ingen repressiv åtgärd var tillräckligt god, kraftig, hård och bra ur medias ståndpunkt.
När kravaller pågått i mer än en månad i Hong Kong så har skurkarna i media hela tiden varit polisen och de som deltagit i upplopp, demonstrationer och protester hjältarna. Jämfört med hur kravallerna i Göteborg hanterades så är det dubbelmoral. Det är som om ingen minns vad som skrevs då. Det är uppenbart att svenska journalister inte är proffessionella. De kan inte frigöra sig från sina känslor. Långt borta är det polisen som är skurkar. Här hemma är det de som protesterar mot orättvisor. Svenska journalister är faktiskt svåra att ta på allvar när medierapporteringen är så olika när det gäller samma sak.
I Göteborg sköt polisen redan den andra dagen tre personer varav en var dödligt skottskadad. I Hong Kong dröjde det många veckor innan polisen sköt någon. Ändå tyckte media att den oorganiserade och odisciplinerade polisen i Göteborg år 2001 var hjältar och den betydligt bättre organiserade och i huvudsak mindre våldsamma polisen i Hong Kong skurkar.
