Det kurdiska bondeoffret

Donald Trump och USA:s regering har gett klartecken till den auktoritära Erdoganregeringen i Turkiet att invadera norra Syrien och upprätta en av Turkiet kontrollerad zon. Den turkiska regeringen vill driva bort de kurdiska organisationer som finns där, organisationer som Turkiet stämplar som ”terrorister”. Istället vill Turkiet placera två miljoner av landets 3,6 miljoner syriska flyktingar i Syriska Kurdistan.

Den turkiska regeringen har under årtionden bedrivit ett krig mot de i Turkiet boende kurderna som förnekas nationella, demokratiska och kulturella rättigheter. Den kurdiska organisationen PKK har stämplats som terrorister. Men det är inte bara PKK som förtrycks. Många ledare och medlemmar i HDP sitter idag i fängelse. HDP är ett parti som organiserar kurder och alla andra som är för en progressiv och demokratisk politik. Denna vänsterorganisations valda representanter avsätts av regimen och många sitter fängslade.

Den turkiska regimen vill också krossa de syriska kurdernas organisation YPG. I det tragiska kaos som råder i Syrien har det kurdiska partiet PYD och dess väpnade styrkor i YPG framstått som ett hopp. Man har i den del som man kontrollerar och som man kallar Rojava försökt upprätta demokratiska strukturer och särskilt uppmärksammat har de kurdiska kvinnornas kamp blivit. En särskild militär enhet för kvinnor, YPJ, har väckt stor uppmärksamhet och kvinnorna har i Rojava rejält skjutit fram sina positioner.

Dessa kurdiska styrkor har varit huvudkraften i krossandet av IS och dess ”kalifat”. En märklig detalj har USA:s stöd till de kurdiska styrkorna varit. USA har sen länge terrorstämplat PKK och stött NATO-partnern Turkiet. Men USA har också kommit i konfrontation med IS och på rent militärtaktiska grunder kommit fram till att YPG och kurderna har varit de som effektivast bekämpat IS. Kurderna har accepterat USA:s stöd. Det är förståeligt att de kurdiska krafterna tagit emot vapen från USA och koordinerat sina styrkor med amerikanerna i kampen mot IS.

I vissa konkreta situationer kan USA-imperialismen ha samma motståndare som en progressiv rörelse. Att då ta emot stöd från USA kan framstå som en möjlighet för den progressiva sidan. Men det är mycket viktigt att förstå att USA-imperialismen handlar utifrån sina egna intressen och att USA:s regeringen kan överge samordningen mot den gemensamma fienden närhelst det passar och hugga kniven i ryggen på de progressiva. Så har nu hänt och en talesman för SDF använde just uttrycket ”hugga kniven i ryggen” när han fördömde USA:s klarsignal till Turkiet.

Trump har förklarat att USA:s styrkor ska hålla sej undan och inte hindra en turkisk invasion.

USA har samarbetat med kurderna utifrån egna strategiska intressen. Den US-amerikanska regeringen hyser inga som helst sympatier för det kurdiska folket. Trump säger att USA har gjort sitt när man besegrat IS. Inte ett ord om de kurdiska militära enheternas roll eller uppoffringar.

Den turkiska regeringen vill inte bara slå mot de kurdiska styrkorna. Man vill också placera två miljoner syriska flyktingar i det kurdiska gränsområdet i en buffertzon. Man vill alltså etniskt rensa för att arabisera området. Dessutom mot flyktingarnas vilja. Dom vill naturligtvis tillbaka till de delar av Syrien där dom bodde innan kriget.

Trump har förklarat att Turkiet blir ansvarigt för de fängslade IS-krigare som nu befinner sej i tältläger under de kurdiska styrkornas kontroll. De tidigare USA-stödda styrkorna som gick under namnet FSA (Fria Syriska Armén) är idag i allians med Turkiet och förklarade att man kommer att samordna med den turkiska regeringens offensiv.

Peter Widén

Tidigare publicerat i tidningen Internationalen.

Advertisements