Enligt en artikel i Guardian står 20 bolag, 12 av dem statligt ägda, för huvuddelen av den produktion som orsakar växthusutsläpp. Men det är inte bolagen som står för själva utsläppen:
The global polluters list uses company-reported annual production of oil, natural gas, and coal and then calculates how much of the carbon and methane in the produced fuels is emitted to the atmosphere throughout the supply chain, from extraction to end use.
It found that 90% of the emissions attributed to the top 20 climate culprits was from use of their products, such as petrol, jet fuel, natural gas, and thermal coal. One-tenth came from extracting, refining, and delivering the finished fuels.
Bolagen släpper alltså inte ut 480 miljarder ton koldioxid som Gustavsson påstår. 90% av utsläppen uppstår när den olja, gas och kol som företagen producerar används som bränsle i bilar, flygplan, fartyg, kraftverk med mera. Det är alltså inte fel att säga att vi konsumenter är skyldiga till utsläppen. Men det gör Gustavsson. Han har helt fel och han vilseleder.
Vi kan inte få de 20 aktuella företagen att sluta släppa ut genom att ställa krav till dem då det inte är företagen som står för utsläppen från deras produkter. Utan utsläppen uppstår när deras produkter används. Om vi slutar använda deras produkter minskar också utsläppen.
Genom att Andreas Gustavsson fabulerar fritt, vilseleder och sprider felaktig information minskar han också möjligheten att stoppa och minska utsläppen av växthusgaser. Att kritisera produktionen av gas, olja och kol hjälper föga så länge vi kör bil, flyger jorden runt och producerar el med hjälp av kol.
Det är klart att de aktuella företagen vill fortsätta producera olja. De gör naturligtvis allt de kan för att förhindra minskad konsumtionen av deras varor. Det är också troligt att flera av företagen medverkat till att dölja kunskaperna om konsekvenserna av växthusgasutsläpp genom att fördröja:
The Guardian approached the 20 companies named in the polluters list. Eight of them have replied. Some argued that they were not directly responsible for how the oil, gas or coal they extracted were used by consumers. Several disputed claims that the environmental impact of fossil fuels was known as far back as the late 1950s or that the industry collectively had worked to delay action.
Så på det området förtjänar de rejäl kritik. Men det är bara om vi slutar använda deras produkter som utsläppen kan minska. På den punkten hamnar Gustavsson totalt fel. Samtidigt är det politiska beslut som behövs. Inet individuella uppoffringrar. Politiska beslut som gynnar kollektivtrafik och missgynnar bilism, politiska beslut som gynnar solceller och vindkraft, inte kol och olja. Politiska beslut som gynnar tätare städer där arbetsplatser och bostäder ligger i samma områden.
Så kan de stora oljebolagen motarbetas. Så kan växthusgasutsläppen minska. Med sin ledare bidrar Gustavsson inte till den kampen då han vilseleder om hur kraven måste ställas och om därmed också om vilka åtgärder som måste vidtas.
