Bidragsbrott och brott mot välfärdssystemen är enligt en myndighetsgemensam rapport om organiserad brottslighet mycket omfattande. Flertalet av dessa brott hade inte varit möjliga utan den omfattande privatisering som ägt rum inom vård och omsorg. I praktiken har privatiseringarna fungerat som en ren inbjudan till kriminella gäng och nätverk.
Uppläggen handlar ofta om att kriminella lyckas få utbetalningar om statliga ersättningar av olika slag utan att de egentligen har rätt till pengarna. Den här typen av organiserad brottslighet är komplex och kräver många olika kompetenser för att bekämpas. Grundproblemet är att offentliga tjänster upphandlas och att lägsta pris alltid premieras. De kriminella gängen betalar läkare för att få intyg om handikapp som sen används till att få ut assistansersättningar. På vårdcentraler drivna av privata vinstdrivande företag skrivs falska intyg i stor skala. Det kan också handla om anställda läkare på offentliga vårdcentraler som tjänar extra pengar på falska intyg.
– Det är organiserad kriminalitet som genom avancerade brottsupplägg kommer åt pengar från våra offentliga system. Genom att myndigheter samverkar och delar information med varandra har vi fått en ökad förmåga att komma åt brottsuppläggen och lagföra gärningsmännen, säger Linda H Staaf, ordförande för Nationellt underrättelsecentrum och chef för underrättelseenheten vid Noa, i ett pressmeddelande.
Nationellt underrättelsecentrum, Nuc, arbetar strategiskt och operativt med gemensamma underrättelser. I Nuc finns 12 myndigheter representerade. Samma myndigheter ingår i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.
Brottsligheten mot assistansersättningen fortsätter och myndigheterna beskriver att problematiken kvarstår. Huvudmännen gör på kort tid stora ekonomiska vinster på sina upplägg, som går ut på att överdriva assistansbehovet, utföra mindre assistans än vad man har begärt ersättning för, alternativt inte utföra någon assistans överhuvudtaget. Det förekommer organiserade upplägg där funktionsnedsatta personer hämtas till Sverige för att ansöka om assistansersättning. Den här typen av brottslighet har varit vanlig inom Södertäljenätverket och är det sannolikt fortfarande. Under senare tid har det också pratats en del i Göteborg om att detta blivit en vanlig födkrok inom det kriminella nätverket kring släkten Ali Khan i Göteborg. Men det är sannolikt vanligt i många olika kriminella nätverk, inte bara i de två nämnda.
– System som omsätter mycket pengar riskerar att locka till sig brottslighet. Detta är pengar som är avsedda för människor i behov av stöd och hjälp, all form av brottslighet mot dessa system är beklämmande. Det finns också systemhotande konsekvenser om välfärdsbrottsligheten tillåts utarma människors tilltro till socialförsäkringen i stort. Det säger Per Eleblad, försäkringsdirektör på Försäkringskassan.
Samtidigt ser Ekobrottsmyndigheten att kriminella ofta använder företag som verktyg för att undanhålla skatter och avgifter eller tillskansa sig ersättningar, bidrag och förmåner på felaktiga grunder. I flera av de större ekobrottsutredningar som Ekobrottsmyndigheten bedriver utgör företag själva kärnan i brottsupplägget. Företag som används i den organiserade brottsligheten finns idag främst inom vårdsektorn (privatiseringar och upphandlingar har öppnat för omfattande bedrägerier), byggsektorn (upphandlingar i många led gynnar den organiserade brottsligheten och underlättar penningtvätt och svartarbete) och restaurangbranschen (svartarbete och penningtvätt).
Bidrag som den organiserade brottsligheten lurar till sig förutom assistansbidrag är bl.a. tandvårdsstöd, lönesubventioner från arbetsörmedlingen, statlig lönegaranti, studiemedel och pensioner till personer som dött men inte rapporterats döda.
– Ett företag erbjuder ofta en legitim fasad att dölja den brottsliga verksamheten bakom samt möjligheter att tvätta brottsvinster. Samtidigt är företag en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt. Under flera års tid har man successivt lättat på kraven på aktiebolag i syfte att stimulera tillväxt. Tyvärr är baksidan av de lättade kraven och viljan att förenkla för hederliga företagare en ökad risk att företag används som brottsverktyg av kriminella, säger Torbjörn Rosén, polischef på Ekobrottsmyndigheten.
Felaktiga folkbokföringsadresser är vanligt precis som falska intyg och handlingar av olika slag:
- Falska läkarintyg som används för anspråk på sjukpenning.
- Fabricerade journaler, efterhandstillägg i journaler, oriktigheter i betalningsunderlag, och manipulerade eller köpta röntgenbilder som utnyttjas för att begära statligt tandvårdsstöd.
- Förfalskade antagningsbevis som används för att begära studiestöd, eller förfalskade gymnasiebetyg som skickas till skolor i utlandet för att få ut legitima antagningsdokument att skicka till CSN.
- Uppblåsta årsredovisningar som lämnas till Bolagsverket i syfte att begå lönegarantibedrägerier.
Något som ytterligare förenklat för kriminella är e-legitimation av olika slag. De kan lätt använda någon annans e-legitimation.
