Tingsrätten i Göteborg har dömt fem personer för våldsamt upplopp i samband med ett misslyckat försök till nazimarsch i Göteborg i september 207. Två personer frikändes från våldsamt upplopp. Åtalet för hets mot folkgrupp ogillades i sin helhet. Tingsrätten dömde även två personer för ohörsamhet mot ordningsmakten. Två andra personer frikändes från brott mot ordningslagen.
Vad avser åtalet för våldsamt upplopp anser tingsrätten att det genom filmer och förhör med vittnen är bevisat att ett större antal personer satte sig upp mot polisens myndighetsutövning genom att bl.a. trycka mot journalister och poliser med plastsköldar och stöta med fanor. Det kastades också föremål mot polisen och i vart fall en polis träffades i huvudet av ett plakat. Tingsrätten anser att agerandet ska bedömas som våldsamt upplopp.
Det är bevisat att fem av de tilltalade deltagit i folksamlingens agerande på ett sådant sätt att de ska dömas för brottet. Avseende en person anser tingsrätten inte att det är bevisat att denne deltagit i folksamlingens agerande. Avseende den person som åtalats som anförare anser tingsrätten inte att det är bevisat att denne med ord tagit ledning över folksamlingens agerande. Dessa två personer frikänns därför på den här punkten.
Avseende åtalet för hets mot folkgrupp så är uppgifterna om vad som hänt på platsen i stora delar samstämmiga. Domen handlar i denna del därför främst om den juridiska bedömningen av det som skett.
Inledningsvis konstaterade tingsrätten att den bedömningen ska göras mot bakgrund av dels tryckfrihetsrättsliga regler om ansvar för spridning av tryckta skrifter, dels det starka skydd för medborgerliga fri- och rättigheter som kommer till uttryck bl.a. i svensk grundlag och i Europakonventionen.
Tingsrätten ansåg inte att det är bevisat att NMR:s symbol, tyrrunan, är så starkt förknippad med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen och med idéer om rasöverlägsenhet och rashat att användandet av den i sig är att bedöma som hets mot folkgrupp. Tingsrätten anser däremot att det finns omständigheter som talar för att ropande av ”hell seger” kan bedömas som hets mot folkgrupp. Det är dock inte bevisat att någon av de åtalade ropat ”hell seger”. Situationen på platsen har inte varit sådan att en åtalad som inte själv ropat ändå ska dömas för delaktighet i vad andra gjort. Övriga saker och händelser, t.ex. demonstranternas klädsel och utrustning och det tal som hölls, utgör inte i sig hets mot folkgrupp när de ses i ljuset av de grundlagsskyddade medborgerliga friheterna.
Vidare bedömde tingsrätten att det samlade intrycker av demonstranternas agerande på platsen inte är sådant att det inneburit ett tydligt förknippande med nationalsocialistiska rörelser under 1930- och 1940-talen som åklagaren gjort gällande. Det kan inte heller bedömas som hets mot folkgrupp att offentligt ge uttryck för en tillhörighet med eller en sympati för NMR.
Samtliga tilltalade frikändes därför från hets mot folkgrupp.
