Vänstern och brottsligheten

Eftersom brottsligheten är något som diskuteras väldigt mycket just nu måste också vänstern hantera frågan och formulera en politik. Brottslighet har alltid varit ett problem i och för arbetarklassen och samhällets fattiga. Därför borde det var en viktigare fråga för vänstern än det traditionellt varit. Inget vänsterparti i Sverige har så vitt jag vet aldrig formulerat en sammanhängande kriminalpolitik. Det är faktiskt hög tid nu. En kriminalpolitik för vänstern måste utgå från verkligheten, arbetarklassen problem, vara humanistiskt och utgå från arbetarklassens intressen.

Några fakta om brottsligheten:

  • Personer från arbetarklassen är mer oroliga för brott än personer från andra samhällsklasser
  • Personer från arbetarklassen är mer utsatta för brott än personer från andra samhällsklasser
  • Personer från arbetarklassen är mer brottsliga än personer från andra samhällsklasser
  • Brottsligheten i Sverige har minskat sen 1990-talet men minskningen har avstannat de senaste åren
  • Egendomsbrott har minskat och fortsätter minska
  • Bedrägeribrotten har ökat kraftigt.
  • Våldsbrotten har minskat men minskar inte för närvarande
  • Det dödliga våldet har minskat men inte de senaste åren
  • Det dödliga våldet har delvis förändrats från relationsrelaterat till gängrelaterat
  • En stor majoritet av alla brott begås av män
  • En stor majoritet av alla brott begås av ungdomar

Allt detta går att se i undersökningar om anmäld brottslighet som Brå publicerat liksom i Nationella Trygghetsundersökningen (NTU), Skolungdomsundersökningen om brott (SBU), Stockholmsenkäten, Sjukvårdsstatistiken samt en del undersökningar från andra myndigheter och organisationer. Jag har skrivit mängder av inlägg i ämnet. Det har också Magasinet Paragraf och Maria Robsahm gjort liksom forskare från Brå, kriminologen på Stockholms Universitet och många andra. Denna verklighet måste utgör basen när en kriminalpolitik för vänstern formuleras.

För att kunna formulera en vettig kriminalpolitik måste också utvecklingen av viktiga faktorer för brottsligheten ingå i verklighetsbeskrivningen liksom forskning om brottsbekämpning. Några av de slutsater som kan dras av den är:

  • Alkoholkonsumtionen minskar vilket minskar brottsligheten
  • Drogbruket varken ökar eller minskar.
  • Kriminalisering av eget bruk av narkotika ökar brottsligheten och tar onödiga polisresurer
  • Kameraövervakning har ingen effekt på brottsligheten i stort eller våldsbrott, men däremot på egendomsbrott på särskilda och avgränsade platser
  • Fotpatrullerande poliser minskar brottsligheten och ökar tryggheten
  • Hårda straff har ingen som helst effekt på brottsligheten i stort
  • Lägre straff eller inget straff har positiva effekter på unga brottslingar vilket ger minskad brottslighet
  • Stora ekonomiska klyfter leder till ökad brottslighet
  • Snabbt ökande ekonomiska klyftor leder till ökad brottslighet
  • Privatisering och avreglering leder till ökad brottslighet
  • Bostadsbrist ökar brottsligheten
  • Segregation ökar brottsligheten
  • Arbetslöshet ökar brottsligheten
  • Brist på sysselsättning (vid sidan av arbete) ökar brottsligheten
  • Många ungdomar/ung befolkning leder till ökad brottslighet
  • Religion innebär i allmänhet minskad brottslighet
  • Tryggheten är större i tätare stadsområden
  • Tryggheten är mindre när det finns färre människor.

Forskningen ger alltså tydliga signaler om vad som behöver göras för att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Förebyggande: Minska segregationen, bostäder åt alla, arbete åt alla, fritidssysselsättning åt unga, en social struktur som ger trygga förhållanden för barn och unga, förtätade städer, funktionsblandade stadsmiljöer inkl. avskaffande av miljonprogrammets trafikseparation, låta poliser arbeta mer kvällstid och utan att sitta i bilar, kameraövervakning på platser med många egendomsbrott, lägre straff för unga brottslingar, avkriminalisering av narkotikainnehav för eget bruk och ökad säkerhet på internet.

Dessutom är det bra att känna till både kollektiva och individuella orsaker till att en enskild individ begår brott. Några av dessa har jag redan nämnt.

  • Kön. Män begår de flesta brott
  • Ålder. Ungdomar begår de flesta brott
  • Fattigdom. Fattiga begår fler brott
  • Klass. Arbetarklasspersoner begår fler brott
  • Låg utbildning. Lågutbildade begår fler brott
  • Alkohol. Bruk av alkohol leder till fler brott
  • Psykisk sjukdom. Personer med psykiska sjukdomar begår fler brott
  • ADHD. Personer med ADHD begår fler brott
  • Politiska åsikter. Nazister och andra högerextremister begår fler brott

En ung fattig man från arbetarklassen med låg utbildning och adhd som dricker alkohol och har en psykisk sjukdom är den person som mest troligt blir brottsling. För att åtgärda fler av dessa problem behövs det bättre vård av psykiska sjukdomar och adhd, bättre utbildning, färre fattiga, minskade klassklyftor och minskad alkoholförbrukning.

För att kunna bekämpa brott och ha en bra kriminalpolitik behövs med andra ord också en bra ekonomisk politik för att utjämna klassklyftor, en bra bostadspolitik med inriktning på bostad åt alla och som motverkar spekulation, en bra stadsplanering och byggpolitik som motverkar otrygghet, en bra vårdpolitik med lika vård till alla, en bra skolpolitik inriktad på en skola för alla som också motverkar segregation, en bra arbetsmarknadspolitik inriktad på full sysselsättning och en politik för en meningsfull fritid. Dessutom en kriminalpolitik inriktad på vård, minskad risk för återfall och på att motverka inskolning i brottslighet samt effektivare polisarbete. En sådan politik motverkar också högerextremism.

Jag kommer att skriva en rad inlägg om en kriminalpolitik för vänstern som tar upp olika områden som ger effekter på brottsligheten:

 

 

 

 

Advertisements