Gunnar Rundgren, småbrukare och lantbrukskonsult, har skrivit en intressant artikel om klimatmärkningen av mat i tidningen ETC. Han har dessutom anmält den till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring. Orsaken till hans kritik är främst att mätningar av växthusgasutsläpp från livsmedel är helt otillförlitliga och för samma produkt kan det variera mycket kraftigt:
Många av svagheterna har att göra med att jordbruksproduktionen inte är lika kontrollerbar och likartad som industriella processer. Klimatdeklarationerna utgår från genomsnittsvärden som men de verkliga utsläppen kan variera med en faktor om tio. Ingen skulle acceptera att varor märktes med en vikt som är dubbelt så hög som den verkliga vikten eller att sockerhalten skulle kunna vara fem gånger högre än det som står på etiketten, men det är verkligheten när det gäller klimatmärkning av livsmedel.
Utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktion består främst av tre ämnen, metan, dikväveoxid som är mer känt som lustgas och koldioxid. Endast utsläppen av koldioxid kan mätas på ett tillfredsställande sätt medan utsläppen av lustgas och metan inte kan mätas lika exakt utan där gissar forskarna helt vilt (de använder schabloner och schablonberäkningar). När det gäller metan och dess påverkan på klimatet menar Rundgren också att beräkningarna och beräkningsmetoderna som används är helt felaktiga:
Metan utgör större delen av de beräknade utsläppen från de idisslande djuren, kor, får och getter. I livscykelanalyserna räknas dessa utsläpp om till så kallade koldioxidekvivalenter. Ledande klimatforskare vid Oxforduniversitetet har klargjort att detta sätt att räkna inte är korrekt och inte tar tillräcklig hänsyn till metanets korta livslängd i atmosfären. Konstanta metanutsläpp leder till mycket små temperaturökningar medan konstanta koldioxidutsläpp leder till fortsatt temperaturökningar. Koldioxidutsläppen måste ned till noll för att inte leda till fortsatt ökad temperatur, men det gäller inte metan.
Dessutom påpekar Rundgren att de metoder som används får helt absurda och bisarra resultat:
Som man räknar nu har läder, lever och talg från en ko noll i klimatpåverkan medan köttet från samma ko är värsta klimatförstöraren.
Dessa märkliga slutsatser beror bland annat på hur utsläppen fördela mellan huvudprodukt och biprodukter och är naturligtvis helt orimliga. Rundgren påpekar också att det finns många fler orimligheter med beräkningarna.
Sammantaget hävdar Gunnar Rundgren därför att klimatmärkningen inte säger något om verkligheten och inte säger något om vilken mat som är bra eller dålig ur klimatsynpunkt.
Läs också: Matlustrapporten
Läs mer:
- Närproducerat är flerfalt bättre
- Expert riktar hård kritik mot klimatmärkning
- Tankefel i köttdebatten
- Köttet, klimatet och mathantverket
- Felaktigt att det viktigaste man kan göra för klimatet är att sluta äta kött
- Kor och klimat
