Vänstern borde sluta använda sig av nyliberalt nyspråk. Exempelvis borde vänstern använda ordet privatskolor istället för det nyliberala nyspråkets ”friskolor”. Vidare är skattesolidaritet och skattenivå bättre än nyspråkets ”skattetryck”.
Brottsskapande, kriminalitetsförstärkning, brottsunderlättande eller nåt liknande (det är svårt att komma på nåt bra) kan användas istället för avreglering, privatiseringsångest istället för valfrihet, kapitalförstöring som synonym med privatisering, bankstöld istället för bankvinst osv. Gemensamt ägt och gemensamt kontrollerat istället för statligt, regionalt eller kommunalt ägt. Gemensamt ägt betyder också kooperativt ägt, samägt med mera.
Daglönare eller livegen är bättre ord än timanställd, bemanningsanställd eller tillfälligt anställd. Svartarbete eller strejkbryteri är bättre än lönedumpning i många sammanhang (inget större fel på det i andra sammanhang). Osäkerhet ska användas istället för flexibilitet. Osäker anställning, inte flexibel anställning. Osv. Att istället för arbetsgivare använda ordet arbetsköpare är sannolikt svårt att genomföra. Men det vore bra om vi också gjorde det.
Vi ska inte heller använda ord som inget betyder såsom gig-ekonomi om vad som kan kallas slavarbete eller skitarbete. Gig-ekonomin kan istället kallas det nya slaveriet eller daglönesystemet. I alla andra sammanhang än strikt teoretiska ska inte heller ord som proletariat eller prekariat användas. De är obegripliga för de flesta. Istället ska ordet arbetare användas. Samma sak gäller profit och vinst. Vinst är något som alla begriper. Profit är det mycket få som begriper.
Det finns mängder med sammanhang där vi i vänstern inte tänker på vad vi kallar saker. Det är ofta lätt att använda makthavarnas begrepp. Det är tydligast när det gäller privatskolor men det förekommer också i många andra sammanhang. I detta inlägg har jag presenterat några tankar. En del kanske inte så genomtänkt, annat väldigt väl genomtänkt. Men det vore bra om vänstern tog språkfrågor på allvar. Vad vi kallar saker har betydelse.
