Sveriges samebyar

Med anledning av domen kring jakt- och fiskerättigheter på statlig mark i fjällen kan det vara intressant att veta lite mer som Sveriges samebyar. Vad det är för nåt, hur stora områden de omfattar med mera. Därför har jag skrivit detta inlägg utifrån information på samer.se och sametingets hemsida.

Sveriges samebyar är av tre olika sorter, fjällsamebyar, skogssamebyar och koncessionsamebyar. En sameby är organiserad som en ekonomisk och administrativ sammanslutning med en egen styrelse. En samfällighet. Det är alltså ingen by utan en juridisk person som företräder renägarna i samebyn. Samebyn ska för medlemmarnas gemensamma bästa leda renskötseln på det geografiska område som samebyn omfattar. 

Rätten att bedriva renskötsel i Sverige tillkommer enligt rennäringslagen den samiska befolkningen, men för att få utöva den rätten måste en person vara medlem i en sameby. Av alla samer i Sverige är det bara ungefär tio procent som är medlemmar i någon sameby.

Inom en sameby finns flera olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare. 2018 fanns det totalt 4 636 renägare. Samebyn drivs en av styrelse som väljs på årsstämman. Styrelsen tar kollektiva beslut om betesmarker, gärden och gemensamma arbeten som ska utföras. Varje renägare beslutar själv om sina egna renar, t ex hur många renar som ska slaktas. Den som vill bli medlem ï en sameby måste ansöka om det. Därefter är det samebyns årsstämma som beslutar vem eller vilka som får bli medlemmar. Samebyns marker räcker bara till för ett visst antal renar, beroende på areal och markbeskaffenhet.

Renskötselområdet utgör ungefär hälften av Sveriges yta och sträcker sig från Idre i söder till Treriksröset i norr. Det betyder att det bedrivs renskötsel i sammanlagt sex län i Sverige: Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Det är länsstyrelserna som bestämmer hur många renar en sameby får ha och fram till 2007 även samebyarnas geografiska gränser. Sedan 2007 regleras samebyarnas gränser av en annan myndighet, Sametinget. Antalet renar anges i maximalt antal i vinterhjorden.

Den mark en sameby nyttjar är uppdelad i året-runt-mark och vinterbetesmark. Året-runt-marker är de områden där renskötsel får utövas under hela året. På vinterbetesmarkerna i skogslandet får renarna beta under tiden 1 oktober – 30 april.

Området innanför den så kallade lappmarksgränsen (lappmarkerna) skulle vara samernas land enligt vad kung Gustav Vasa anger i flera skrifter från 1500-talet.  Lappmarksgränsen fastställdes 1751 i samband med att gränsen mellan Sverige och Norge drogs upp. Samerna skulle skyddas mot de nybyggare vid kusten som kom allt högre upp och jagade och fiskade på deras marker. För mark ovanför lappmarksgränsen kan samerna hävda urminnes hävd, dvs jakt och fiskerättigheter i enlighet med den dom som nyligen föll i Högsta Domstolen.

Ovanför den så kallade odlingsgränsen är staten (Sveaskog AB) i allmänhet den formella markägaren. I övrigt är Sveriges stora skogsbolag stora markägare liksom samfälligheter (allmänningsskogar). De senare tillkom i slutet av 1800-talet genom att staten delade ut mark till markägare i området. Sveaskog är största markägare i Norrbottens län och Västerbottens län medan SCA är störst i Jämtlands län och Västernorrlands län. Bergvik Skog är största markägare i Dalarnas län och Härjedalen (del av Jämtlands län). Även Holmens Bruk är stor markägare i Västerbottens län.

Allmänningsskogarna förvaltar i allmänhet också jakt- och fiskerättigheter i deras markområden vilket ibland även inkluderar flera av medlemmarnas privata marker med jakt- och fiskerättigheter. De är ofta delägare i vattenkraftverk och vindkraftverksparker. Allmänningsskogarna är kollektivt ägda skogar där markägarna i området är delägare. De finns i huvudsak i området mellan lappmarksgränsen och odlingsgränsen men även ovanför odlingsgränsen i framförallt Västerbottens län. Dessutom finns de i norra Dalarna. Det finns nästan inga allmänningsskogar i Jämtland, Ångermanland, Medelpad och Härjedalen.

Jämtland, Härjedalen och norra Dalarna (Jämtlands län och Dalarnas län) omfattas inte av lappmarksgränsen. Bara Lappland, Norrbotten och Västerbotten omfattas (Norrbotten och Västerbottens län).

Samebyar. Karta från Kartan över samebyarna är ritad av Anders Sunesson, Tecknade bilder och illustrerar samebyarnas indelning och betesområden. Illustration : Anders Sunesson. Karta från Samer.se

Totalt finns 51 samebyar. 33 av samebyarna är fjällsamebyar och tio är skogssamebyar. Den skogssamiska renskötseln är mer stationär och skogssamebyarnas områden är rundare än fjällsamebyarnas.

Dessutom finns det koncessionssamebyar, där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd som innehas av en same medan renarna i allmänhet ägs av innehavren av en skogs- eller jordbruksfastighet i området. Markägare är i vissa fall samer.

 I Härjedalen finns områden där samebyarna har förlorat sin vinterbetesrätt i en rättsprocess men områdena nyttjas ändå som renbete genom arrende eller nyttjandeavtal med markägarna.

Skogssamebyar, max antal renar, kvadratkilometer

  • Gällivare, 7 000, 8 321
  • Malå, 6 200, 7 713
  • Vittangi, 5 000, 2 103
  • Östra Kikkejaure, 4 000, 4 539
  • Västra Kikkejaure, 4 000, 2 992
  • Mausjaure, 3 500, 3621
  • Maskaure, 3 000, 2 450
  • Udtja, 2 800, 9 139
  • Ståkke, 2 800, 2 449,
  • Slakka, 1 000, 754

Fjällsamebyar ovanför lappmarksgränsen, max antal renar, kvadratkilometer

  • Sirges, 15 500, 13 485
  • Girjas, 12 000, 5 449
  • Vilhelmina norra, 11 000, 14 287
  • Vilhelmina södra, 10 000, 14 524
  • Ran, 10 000, 7 877
  • Luokta-Mávas, 10 000, 6 318
  • Könkämä, 9 125*, 4 252
  • Talma, 9 125*, 4 251
  • Saarivuoma, 9 125*, 3 513
  • Lainiovuoma, 9 125*, 3 497
  • Tuorpon, 9 000, 13 180
  • Semisjaur-Njarg, 9 000, 6 440
  • Unna tjerusj, 8 000, 4 763 (Sörkaitum)
  • Laevas, 8 000, 4 630
  • Ubmeje, 7 800, 7 806 (Umbyn)
  • Baste, 7 000, 3 355
  • Vapsten, 6 500, 9 725
  • Gabna, 6 500, 3 666
  • Gran, 6 000, 5 438
  • Svaipa, 5 000, 4 513
  • Jåhkågasska, 4 500, 9922

*) De fyra nordligaste samebyarna har ett maxantal renar på 36 500 tillsammans.

Fjällsamebyar i Jämtland, Härjedalen och Dalarna, max antal renar, kvadratkilometer

  • Handölsdalen, 6 000, 6 831
  • Tåssåsen, 5 500, 7 282
  • Mittådalen, 5 000, 4 345
  • Ruvhten sijte, 5 000, 3 920
  • Jijnjevaerie, 4 800, 22 507
  • Jovnevaerie, 4 500, 9 712
  • Ohredahke, 3 500, 10 229
  • Idre, 2 700, 5 477
  • Njaarke, 2 700, 5 050
  • Kall, 2 500, 3 060
  • Raedtievaerie, 2 500, 15 235
  • Voernese, 2 300, 18 586 (Frostviken norra)

Koncessionsamebyar, kvadratkilometer

  • Muonio, 3 460 (en majoritet samer som renägare)
  • Kalix, 2 605
  • Korju, 2 370
  • Ängeså, 2 268
  • Tärendö, 2 011
  • Liehittäjä, 1 544
  • Sattajärvi, 1 367
  • Pirttijärvi, 1 012
Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!