Tre socionomer, Ann Marie Johansson Sahlin, Fanny Marell och Ingrid Österberg har skrivit en debattartikel där de skriver att strängare straff inte är tillräckligt om brottslighet ska kunna bekämpas. Den inställningen är reaktionär och de verkar därvidlag ha påverkats av ovetenskapliga uppfattningar och högerextrem reaktionär propaganda. Men det är möjligt att de bara uttrycker sig lite märkligt och slarvigt.
För i stort sett är deras inlägg bra, de vet att strängare straff inte har nån effekt och de förordar förebyggande åtgärder mot brottsligheten:
Nej säger forskningen, strängare straff leder inte till minskad kriminalitet.
[…]
Både kriminalitet och psykisk ohälsa har rötter i samma bekymmer, det vill säga fattigdom, segregation, bostadsbrist, bristfällig skolgång och att som barn växa upp med våld, mobbing och andra påfrestningar. Var finns idag de socialpolitiska ambitionerna, praktiken och strukturerna för att åstadkomma det som alla vet är en förutsättning för att motverka den kriminalitet och psykiska ohälsa som idag debatteras i de olika medierna?
Vill vi se till att människor har bostäder, inte lever segregerat, har ekonomiska förutsättningar och får bra utbildning? Hur kommer det sig att de ekonomiska klyftorna ökar? Hur kommer det sig att man benämner problem som kris inom myndigheterna när det egentligen är en avsaknad av socialpolitik som minskar kriminalitet och sviktande hälsa? Varför anses vi inte längre ha ”råd” med trygghet, omsorg och hjälp? Hur hänger detta ihop med de senaste årens skattesänkningar och synen på att ”det offentliga” ska vara en så liten del av samhället som möjligt.
De är dock samtidigt allt för vaga när det gäller hårda straff. Det är nämligen så att vi i många fall borde ha mildare straff. Unga brottslingar som får fängelsestraff kommer att fortsätta med brottslighet som vuxna i mycket stor utsträckning medan de som inte får nåt straff alls för samma brott i allmänhet inte kommer att begå några brott som vuxna. Lägre straff för unga är därför en rimlig och nödvändig väg att gå.
Innehav av narkotika för eget bruk bör också avkriminaliseras ihop med satsning på vård av missbrukare. Detta är ett humant sätt att arbeta med missburk och det är så som samhället hanterar alkoholmissbruk. Narkotikamissbruk bör hanteras på samma sätt. Det kommer också att leda till minskad brottslighet.
Mördare återfaller sällan i brott. De finns därför ingen som helst anledning att ha enormt långa straff för de flesta mord. Det är dyrt och meningslöst. Har ingen som helst effekt på brottsligheten.
Dessutom måste kriminalpolitiken bort från hämndtänkandet. Vill vi ha minskad brottsligheten ska vi inte agera på samma sätt som brottslingarna själva. Deras värld består av hämnd, hårda straff för den som satt sig upp mot dem osv. Det är inte den väg som samhället bör gå.
