Historiska epidemier i Göteborg

Historiska epidemier i Göteborg är främst kända från 1700-talet och framåt. Den mest kända epidemisjukdomen är kolera som härjade under 1800-talet. Den första koleraepidemin drabbade Göteborg och Sverige år 1834. I Göteborg dog då 1 830 personer. Hur många som dog i Majorna är inte känt men i hela Göteborgs- och Bohus län dog 4 650 personer. Vid efterföljande epidemier var dödsfallen färre till antalet, år 1850 dog 580 personer och år 1853 dog 626 i Göteborg. Även dess år är det okänt hur många som dog i Majorna.

Nästa epidemi var 1866 då 435 personer dog i själva staden och 283 i Majorna. Det var också den sista koleraepidemin som drabbade Göteborg. Totalt dog 3 471 personer i kolera i Göteborg under 1800-talet. Epidemin 1873 drabbade i stort sett bara Skåne. Att koleran uppmärksammats så mycket kan bero på att den i motsats till de flesta andra epidemisjukdomar på 1800-talet även drabbade överklassen även om de inte lika ofta dog. Bättre bostäder, vvloppssystem och rent dricksvatten var det som fick bort koleran.

Det fanns dock sjukdomar som dödade fler än koleran under 1800-talet. Tuberkulos (tbc) var den värsta sjukdomen. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet dog mellan 400 och 500 personer varje år på grund av tbc. Tbc var mycket vanligare i slutet av 1800-talet än i början så kanske det dog nånting mellan 30 000 och 40 000 människor på grund av tuberkulos under 1800-talet i Göteborg. Dödligheten i tbc fortsatte vara lika hög fram till 1930-talet då vaccinationer infördes på bred front vilket till slut utrotade sjukdomen.

Smittkoppor var också en allmänt förekommande sjukdom och under 1800-talet förekom epidemier i staden vid flera tillfällen. Det totala antalet personer som avled i smittkoppor under 1800-talet i Göteborg var 1 035. I början av 1900-talet hade smittkoppor försvunnit från Göteborg. Smittkoppor utrotades så småningom med hjälp av vaccinationsprogram.

Malaria (frossa) var också en vanlig sjukdom i Göteborg på 1800-talet. Den spreds av myggor som levde i de omfattande vassarna, Gullbergsvass, Tingstadsvass och Lundbyvass, runt staden. Sjukdomen uppträdde dock oregelbundet med väldigt många fall vissa år och färre fall andra år. Exakt hur många som avled på grund av malaria är svårt att veta men om dödligheten var 10% (idag är dödligheten i malaria cirka 7%) så blir det några tusen dödsfall under 1800-talet. Vissa år dog kanske uppemot 300 personer, andra år enstaka personer. År med omfattande utbrott av malaria var 1804, 1812, 1845, 1848, 1855, 1856, 1859 (3 000 sjukdomsfall), 1860 (2 570), 1861 (1 060) och 1862 (756). På grund av utdikningar och bättre bostäder var malaria försvunnet i slutet av 1800-talet.

En annan sjukdom som spreds i Göteborg under 1800-talet var difteri (strypsjuka). Antalet fall var högt 1864 (167 stycken), 1873 (184), 1884 (422), 1895, 1896 och 1897. På 1800-talet var dödligheten mellan 15 och 20% vilket kan ha inneburit ett totalt antal dödsfall på uppemot 400-500 under hela århundradet. Under första världskriget var difteri återigen mycket vanligt i Göteborg men dödligheten hade minskat kraftig i jämförelse med tidigare perioder.

Fram till 1870-talet förekom även tyfus (fläckfeber) regelbundet men i mindre utsträckning än andra epidemiska sjukdomar. I början av 1900-talet ökade förekomsten igen.

Influensa rapporteras från Göteborg för första gången år 1800 men har sannolikt även förkommit tidigare. Influensaepidemier drabbad staden också åren 1831, 1833, 1835, 1836, 1837, 1857, 1889 (ryska snuvan, 28 dödsfall). 1918-19 var det en allvarligare epidemi (spanska sjukan). Totalt dog 1 039 personer i Göteborg då i influensa. 1956-1957 drog Asiaten fram genom Sverige och 1968-70 Hong Konginfluensan.

Scharlakansfeber var också en allvarlig infektionssjukdom under 1800-talet med återkommande epidemier, 1808-09, fler år under 1830-talet, vid mitten av 1840-talet och på 1850-talet. 1861 anmäldes 834 sjukdomsfall i Göteborg, 1866 (1 008 fall), 1870 hela 2 082, 1879 (955), 1883 (756). Sjukdomen fanns dock sannolikt hela tiden men med färre insjuknade. Med en dödlighet på nästan 10% under 1800-talet så handlar det om många hundra döda, kanske så många som 1 000. Med hjälp av antibiotika minskades dödligheten kraftigt i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Den mest smittsamma sjukdomen var dock mässlingen. År med stora utbrott av mässlingen som 1819 och 1846 dog 10% av alla småbarn i Göteborg, dvs cirka 50 barn per år. Andra år dog kanske ungefär 10 barn. Det innebär att kanske någonstans mellan 1 000 och 3 000 barn i mässlingen under 1800-talet vilket skulle innebär att mässlingen dödade ungefär lika många som malaria och kolera men betydligt färre än tuberkulos

Dysenteri (rödsot) som var en av de vanligaste epidemisjukdomarna i Sverige under 1800-talet drabbade inte Göteborg i nån större utsträckning.

Åren 1953 – 1954 hade Sverige en omfattande polioepidemi som också drabbade Göteborg.

Dödsfall av epidemisjukdomar i Göteborg på 1800-talet (i de flesta fall mycket osäkra uppskattningar)

  1. Tuberkulos, 30 000 – 40 000
  2. Kolera, cirka 3 500
  3. Malaria, 2 000 – 3 000
  4. Mässlingen, 1 000 – 3 000
  5. Smittkoppor, cirka 1 000
  6. Scharlakansfeber, 500 – 1000
  7. Difteri, 400-500
Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!