Den första personen som dog av covid-19 (nya coronaviruset) i Sverige var en äldre somalisk man från Järvafältet (Rinkeby, Tensta, Kista, Husby, Akalla, Rissne, Barkarby). Boende i området ansåg att myndigheterna hade fel när de uppgav att mannen dog av covid-19 och myndigheterna förstod inte att en omfattande smittspridning redan skett i området. Inet förrän fler människor från Järvafältet dött började myndigheterna få upp ögonen för smittan. Men i det aktuella området finns ändp människor som inte tycks ta smittan på allvar:
Fem meter bort vid samma busshållplats på Rinkebystråket står en man som säger att han fått hosta och att sjukvården sagt att han inte ska vara ute.
– Men jag var på Migrationsverket i dag, säger han och ler.
De flesta tar den förstås på allvar precis som överallt i Sverige. Men den intressant frågan är hur covid-19 kunde få fäste ute på Järvafältet och hur myndigheterna kunde missa detta.
Smittan kom till Stockholm tidigt och då från Kina. Det var då inga problem med att spåra eventuella spridningsvägar. Sen kom en stor mängd människor hem från skidåkning i Alperna. De tog med sig smittan till Stockholm. De kunde lätt kontrolleras och smittspridningen kunde kartläggas genom att de som flugit tillsammans med smittade spårades och kontrollerades för smitta. Men en grupp kontrollerades aldrig. De taxiförare som körde folk från flygplatserna till hemmen. Dessa personer bor på Järvafältet och sannolikt var det så som smittan spred sig i Stockholm.
Efter att det först främst var överklassen och den övre medelklassen som smittades låg fokus på dem och smittspridningen på Järvafältet kunde öka kraftigt utan att någon såg det. När myndigheterna upptäckte smittspridningen på Järvafältet var det för sent. Coronaviruset hade fått fäste bland nordvästra Stockholms trångbodda och fattiga familjer. Det är troligen därför Stockholm har överlägset störst smittspridning, flest smittade, högst andel smittade, en majoritet av alla döda i Sverige, flest som vårdas i intensivvården (IVA) osv. När covid-19 får fäste bland fattigare människor som bor trångt så sprids den snabbt. I dessa grupper är också de underliggande sjukdomarna fler och människor har rent allmänt sämre hälsa och motståndskraft än i rika områden. Därför blir dödsfallen också fler.
Det tycks bara vara i Stockholmsområdet som covid-19 fått ordentligt fäste i arbetarklassen vilket kan förklara den större smittspridningen såväl som de högre dödstalen. Arbetarbefolkningen i Stockholmas förorter har sedan spridit smittan till arbetarområden i Södermanland och Uppsala där smittspridningen också är stor. Samtidigt har skidåkande överklass och övre medelklasspersoner spridit covid-19 till skidorter i Jämtland och Dalarna där smittspridningen ökat men dödstalen inte ökat.
Någon liknande smittspridning som den i Stockholm finns inte i andra delar av Sverige (i alla fall inte ännu) förutom Östergötland. Östergötland är ett specialfall men skillnaden mellan Stockholmsområdet och områden dit stockholmare spridit smittan är att sportlovet i Stockholm var sent, två veckor senare än i Göteborg. När göteborgarna var i Alperna på skidresor hade coronaviruset inte kommit dit ännu men när stockholmarna var där hade covid-19 fått ordentligt fäste och spreds till väldigt många.
Vid Risk- och krisforskningscentrum vid Mittuniversitetet genomför vi nu en enkätstudie om människors tillit till myndigheter och medier, samt hur de uppfattar risker i samband med spridningen av det nya coronaviruset. Ansvarig forskare är Minna Lundgren som nås via minna.lundgren@miun.se. Om du vill delta klickar du på länken: www.miun.se/en/rcr/coronasurvey
