I en ny rapport från Kriminologiska institutionen studeras lagföringsutvecklingen från 1970-talets mitt fram till år 2017. Genom att länka data från över 15 miljoner individer till lagföringsregistret har det för första gången i Sverige blivit möjligt att studera den långsiktiga brottsutvecklingen för olika grupper i samhället. Lagföring är när någon åtalas eller får ett strafförelägganden för ett brott.
Att studera utvecklingen efter kön, ålder, födelsekohort, utländsk och socioekonomisk bakgrund är också unikt i internationellt hänseende. Rapporten undersöker också om brottsligheten blivit mer jämlikt eller mer ojämlikt fördelad under de senaste 40 åren. Författarna till rapporten är Olof Bäckman, Felipe Estrada, Anders Nilsson och Fredrik Sivertsson samtliga forskare vid Stockholms universitets kriminologiska institution.
Det övergripande resultatet är att lagföringsnivåerna och brottsligheten minskat kraftigt sen 1970-talet. Med stora minskningar i slutet av 1970-talet och på 1990-talet samt under det senaste årtiondet.
När det gäller brottstyper så har andelen lagförda för stöldbrott minskat kontinuerligt sen 1980-talet medan antalet som lagförts för våldsbrott legat på samma nivå hela tiden med en minskning de senaste tio åren. Andelen lagförda för narkotikabrott har istället ökat. Detta beror inte på ökat narkotikabruk utan på ändrad lagstiftning och förändrat polisarbete.
Skillnaderna i lagföringsnivåer har minskat mellan män och kvinnor och också mellan unga och äldre vilket även flera tidigare studier visat, både i Sverige och andra länder. När det gäller kön och ålder finns det en utveckling mot en mer jämlik fördelning av brottsligheten. Detta beror inte på att kvinnor tar efter männens destruktiva beteende utan på att lagflringsnivåerna bland män minskat.
När det gäller utländsk och socioekonomisk bakgrund har har kunskapen hittills varit begränsad. Det har gjorts många undersökningar av skillnader i brottslighet efter utländsk bakgrund men nytt för denna rapport är att den kan visa utvecklingen över tid. Lagföringsnivåerna har minskat för alla män oavsett var i världen de är födda. Överriskerna för utlandsfödda minskar också under slutet av den period vi studerar. Samtidigt har överrisken för de som är födda i Sverige och har utlandsfödda föräldrar ökat.
En aspekt som inte framgått ordentligt i tidigare forskning är klasskillnader. Den nya rapporten visar på skillnader i lagföringsnivå mellan de från låg- respektive höginkomstfamiljer. Fattiga lagförs i större utsträckning än rika och minskningen i antalet lagföringar för stöldbrott var mycket mindre blanda fattiga än bland rika. När det gäller våldsbrott har lagföringarna ökat för fattiga men inte rika. Detta är ett tecken på en ökande ojämlikhet i samhället.
När hänsyn tas till individers socioekonomiska bakgrund försvinner i stort sett nivåskillnaderna i lagföringar mellan män med olika härkomst eller ursprung. Bland kvinnorna visar det sig att unga kvinnor med utländsk bakgrund har en underrisk att lagföras. De har alltså en mindre brottslighet i alla fall mätt i brott som går till lagföring.
Förändringarna över tid är dock små när det gäller den grupp personer som är mycket kriminella aktiva En procent av männen står för drygt 35% av alla lagförda brott som kohorten drar på sig upp till 25 års ålder. Den lilla gruppens andel av alla lagförda brott har inte förändrats på något avgörande sätt bland männen. Bland kvinnorna finns dock en förändring där den mest belastade gruppens andel står för en mindre del av de brott som kvinnor lagförs för.
Det finns dock ett problem med lagföringar som mått på brottslighet. Andelen lagföringar kan minska utan att brottsligheten minskar om det är så att uppklarningen av brott minskar. De senaste åren har uppklarningen av våldsbrott minskat vilket kan vara orsaken till den minskade lagföringen av våldsbrott under det senaste decenniet.
