Sedan 1990 har Sveriges befolkning ökat med drygt 1,6 miljoner och ekonomin nästan fördubblats. Men flera miljöskadliga utsläpp har under samma tid minskat. Så även användandet av naturresurser. Det visar Jonas Grafström, Christian Sandström och Axel Wieslander, samtliga verksamma vid forskningsinstitutet Ratio, i studien ”Mycket mer för mindre – tillväxt och hållbarhet i Sverige”.
– Vi har studerat hur hållbar Sveriges ekonomiska tillväxt har varit sedan 1990, säger Jonas Grafström i ett pressmeddelande. Våra resultat visar att utsläpp i många fall har minskat – trots ökad konsumtion. Vi får ut mer för mindre.
Koldioxidutsläppen minskat med 27 procent mellan åren 1990 och 2018. Sen 2008 har de konsumtionsbaserade utsläppen från utlandet minskat. Utsläppen från bilar har också minskat sen 1990, trots att antalet bilar ökat med 1,2 miljoner.
Av de 26 farliga utsläpp i luften som SCB har tillgänglig statistik över, har 24 minskat. I många fall är minskningen mer än 50 procent. Efter 1995 års förbud mot bly i bensin har dessa utsläpp minskat med 95 procent. Utsläppen av svaveldioxid har gått ner med 80 procent sedan 1990, trots den ekonomiska tillväxt som ägt rum under perioden. Minskad användning av kol och eldningsolja tycks vara främsta orsak till denna minskning. Även användning av mer lågsvavliga bränslen är en del av denna utveckling.
Under perioden har det också skett kraftiga utsläppsminskningar vad det gäller nickel, kadmium, krom, koppar, nickel och arsenik.
Antalet inrikesresor minskade marginellt jämfört med 1990-talets början, men utsläppen sjönk 13 procent. Utrikesresor har dock stigit. Elanvändningen har gått upp med 2,8 procent sedan år 1990. Per capita och per BNP enhet har dock elanvändningen gått ner. I Sverige används också mindre vatten per person sedan både 1970 och 1990.
Rapporten bygger på öppna data från bland annat Naturvårdsverket och SCB. I rapporten studeras användande och utsläpp av bland annat koldioxid, naturresurser, föroreningar och jord- och skogsbruk de senaste decennierna.
– Globalt rör vi oss tyvärr allt längre bort från klimatmålet, och i en allt snabbare takt, så det finns inga skäl att slappna av i klimatfrågan. Med den här studien hoppas vi bidra till en fördjupad och faktabaserad analys som visar att det också går att gå åt rätt håll. En kombination av ändamålsenlig miljölagstiftning och relaterad teknikutveckling är nödvändigt även för framtida omställning, säger Grafström.
