Cypern öppnar sina gränser för turister. Men inte för de enda turister som faktiskt får lov att åka dit för sitt eget land nämligen svenskar. Och inte för den största gruppen turister, ryssar. Det gör ju hela gränsöppningen totalt meningslös eftersom ingen ändå kan åka dit.
Danmark öppnar sin gränser för tyskar och norrmän men inte för svenskar. Norrmän och tyskar får ännu inte åka nånstans men från den 15 juni kan de åka till Danmark. Eftersom det inte är några problem för någon att åka till Sverige kan norrmän (och tyskar) i det läget åka över till Sverige så att de kan vara i sitt sommarhus men för att slippa karantän när de ska hem kan de ta omvägen via Danmark. Dyrare men de slipper karantän. Om de har en egen båt är det heller inga bekymmer. Det är bara att säga att de kommer från Danmark när de åker hem från Sverige.
Närmare 20 000 svenskar arbetar i Danmark, främst i Köpenhamn. Många av dem pendlar och åker varje dag. Danskar får dessutom fritt besöka Sverige. I Norge arbetar 80 000 svenskar. De flesta i gränskommuner och i Oslo. De som arbetar i gränskommuner och pendlar åker varje dag. De som arbetar i oljeindustrin, sjöfarten och fisket får åka som de vill. Samma regler gäller i Danmark.
Ärligt sagt verkar de danska och norska gränsöppningarna/gränsstängningarna märkliga.
Än märkligare blir de av det faktum att Köpenhamn är mycket hårdare drabbat av covid-19 än Malmö och Skåne och att Oslo är hårdare drabbat än Bohuslän och Göteborg. Vilka är det som de egentligen vill skydda? Bohusläningarna? Skåningarna?
Faktiskt verkar det mest om om de danska och norska regeringarna vill markera oberoende gentemot storebror, det dubbelt så stora landet Sverige som dessutom har mage nog att inte göra likadant som alla andra. När de inte kan uppvisa en självständig politik i förhållande till covid-19 utan ängsligt kollar in andra så tar de till helt meningslös symbolpolitik mot Sverige. Det hela verkar vara ett kraftigt utslag av lillebrorskomplex.
