Efter att samtliga salstentor anonymiserades på Stockholms universitet 2009, fick personer med utländskklingande namn något sämre betyg än tidigare. Det finns alltså inga tecken på att det förekommit diskriminering av personer med utländska namn innan anonymiseringen av tentorna men däremot skulle resultatet kunna tolkas som positiv särbehandling när tentorna inte var anonymiserade. Trenden syntes dock tydligt även en period före reformen, vilket tyder på att något annat än själva anonymiseringsreformen kan ligga bakom. Det visar en ny studie i sociologi författad av Magnus Bygren.
Anonymisering av skrivna salstentor infördes fullt ut på Stockholms universitet 2009. Föregångare var Juridiska fakulteten som långt tidigare anonymiserat sina tentor. Före anonymiseringsreformen skrev studenterna sitt namn och personnummer på sin tenta och utifrån detta kunde lärarna som rättade utläsa både kön, ålder och huruvida personen hade utländsk bakgrund eller ej. Efter anonymiseringsreformen ersattes den personliga informationen med ett nummer, som sedan länkades till rätt student efter det att lärare rättat tentan och satt betyg. På så sätt kunde lärare inte längre utläsa om studenterna hade ett svensk- eller utländskklingande namn eller vad de hade för kön.
I studien jämfördes tentor på grundkurser i ekonomi, sociologi och statsvetenskap från 2005-2013, alltså ett par år före och efter anonymiseringsreformen. Som kontrollgrupp användes tentor i juridik som alltså varit anonymiserade redan innan. I samtliga kurser som studien undersökt rörde det sig om stora grupper av studenter, där lärarna förmodligen endast vet studenternas bakgrund utifrån informationen i tentan.
Resultaten visade inga tecken på könsdiskriminering, men däremot att studenter med utländskklingande namn hade en fördel av icke-anonymiserade tentor. Det verkar alltså som att lärare särbehandlat personer utländskklingande namn positivt före reformen. Men enligt Magnus Bygren handlar det inte om en direkt effekt efter anonymiseringen, utan snarare en trend med sämre betyg hos gruppen som börjar redan före anonymiseringen.
Det kan alltså ligga något annat bakom, som att gruppen med utländskklingande namn som läst dessa kurser på universitet förändrats över tid och att detta avspeglas i deras prestationer. Dessutom har Magnus Bygren i studien följt hur det gick för individer före och efter anonymiseringsreformen. Där sågs inga effekter som tydde på diskriminering innan reformen.
