En undersökning som gjorts inom vården av överdödligheten i det svenska samhället har visat på mycket kraftig överdödlighet bland invandrare från Somalia, Syrien och Irak. Samtidigt kan ingen överdödlighet visas bland människor med ursprung i Sverige, EU, Norden eller Nordamerika. Överdödligheten kan också kopplas till boende men då ingen undersökning av dödlighet i förhållande till klass gjorts vet vi inte om det också är hög överdödlighet bland arbetare födda med ursprung i Sverige och Norden. Inte heller vet vi om det är samma överdödlighet bland medelklass- och överklassmänniskor med ursprung i Irak, Syrien och Somalia.
När det gäller boende finns det ett starkt samband mellan miljonprogramsområden och hög överdödlighet, liksom mellan trångboddhet och överdödlighet. Invandrare som ännu inte blivit ordentligt etablerade i Sverige är oftare trångbodda och bor oftare i miljonprogramsområden än andra. Fattiga har också arbeten där social distansering är omöjlig och de är beroende av att åka kollektivt. Dessutom är generationsboende vanligare. Bland fattiga är också underliggande sjukdomar vanligare liksom sämre grundhälsa.
Personer födda i Somalia, Syrien och Irak, som sannolikt är svagt etablerade i Sverige, hade en tydligt ökad överdödlighet jämfört med personer födda i Sverige, EU, Norden eller Nordamerika under våren 2020 . Även om Stockholms län exkluderas så är bilden den samma.
Diagram: Läkartidningen
I åldersgruppen 40–64 år inträffade under mars–maj 2020 122 dödsfall i invandrargrupper som sannolikt är svagt etablerade i Sverige, jämfört med i snitt 38,5 under 2016–2019, en överdödlighet på 220 procent. I samma åldersgrupp sågs 1 procent lägre dödlighet bland personer födda i Sverige, EU, Norden eller Nordamerika. Bland dem över 65 år fanns samma överdödlighet i gruppen med sannolik svag etablering (220 procent), men också en viss överdödlighet (19 procent) bland dem som är födda i Sverige, EU, Norden eller Nordamerika.
Överdödlighet bland invandrare har också påvisats i Storbritannien. Den kan inte förklaras genom underliggande sjukdomar och riskfaktorer. Utan sannolikt måste även boendemönster och arbetsförhållanden betraktas som viktiga faktorer bakom överdödligheten. Det är helt enkelt svårt med social distansering för människor som bor trångt i lägenheter i hyreshus, måste åka kollektivt och har arbete som inte kan skötas hemifrån eller på annat sätt isolerat från andra människor. Andelen som arbetar inom äldrevård och sjukvård där smittspridningen varit hög är betydligt högre i miljonprogramsområden än i andra områden (gäller dock inte i Göteborg).
I den brittiska undersökningen har klass (socioekonomisk grupp, IMD) också ingått som en faktor. Det finns också enligt undersökningen tydliga klasskillnader när det gäller dödligheten i covid-19.
Även i USA har klasskillnader och etniska skillnader kunnat påvisas. Dödligheten är högre bland ursprungsbefolkning och svarta. Dessa grupper är fattigare och har sämre grundhälsa. De har också arbeten som inte kan skötas hemifrån.
I Storbritannien och USA har undersökningar tidigare visat att det finns ett samband mellan D-vitaminbrist och hög dödlighet i covid-19. Svarta människor som lever i nordliga länder har oftare D-vitaminbrist och dödligheten bland svarta är enligt undersökningarna i USA och Storbritannien oberoende av klass. Även i Sverige är D-vitaminbrist mycket vanligt bland svarta men också vanligt bland personer från Irak. Nyligen hitkomna från kriget i Syrien kan säkert också ha D-vitaminbrist.
De större klasskillnaderna i Sverige liksom den större andelen invandrare är delar av det som gjort dödligheten i Sverige i covid-19 mycket högre än i de andra nordiska länderna. Andra orsaker är sämre arbetsmiljö inom äldrevården med bristande tillgång till skyddsutrustning, svåra organisatoriska förhållanden med många timanställningar och hög personalrotation. Dessutom har nyliberal politik med nedskärningar med avskaffande av beredskapslager medfört bristande beredskap och brist på sjukvårds- och skyddsutrustning.
