På kvällen den 18 januari 2004 utlöstes ett brandlarm från ett bastuaggregat på Kumlaanstalten. Ett larm av det slaget skall normalt fördröjas så att personalen ges tid att kontrollera vad som hänt innan larmet går vidare till SOS Alarm. Av okänd anledning misslyckades denna fördröjning och larmet gick därmed vidare till SOS Alarm och därefter till räddningstjänsten. Personalen i centralvakten insåg att räddningstjänsten – belägen mitt över gatan från anstalten – skulle göra en utryckning. De bemannade enligt sina instruktioner en patrullbil som skulle möta räddningstjänstens utryckningsfordon och centralvaktens kunde därefter via monitorer följa utryckningsfordonen och patrullbilen.
Ungefär samtidigt som brandlarmet utlöstes körde en personbil på en liten väg som löper runt det industriområde som anstalten ligger i. Bilen stannade i höjd med fängelset. Två personer lämnade bilen och gick över fälten mot anstaltsområdet. Kl. 18.03.00 skar de två personerna upp det första yttre stängslet med ett kapverktyg, vilket tog ungefär tio sekunder. Via monitorerna hade vakterna i centralvakten kunnat skymta ett gnistregn från kapverktyget. Man ingen av dem såg gnistregnet då de arbetade med följderna av brandlarmet och ingen av dem hade blicken riktad mot monitorerna. Trettio sekunder senare tog sig de båda fritagarna genom det andra yttre staketet och återigen syntes ett gnistregn på monitorerna. Även detta tog ungefär tio sekunder. Personalen hade dock ännu inte avslutat vad de höll på med och observerade inte heller detta gnistregn
När fritagarna gick genom det uppsågade hålet i det andra yttre staketet och närmade sig muren utlöstes kl. 18.04.22 det första s.k. radarlarmet, ett larm som utlöses då någon rör sig innanför det andra yttre staketet. 13 sekunder senare utlöstes ett andra likadant larm. Båda larmen kvitterades, men ingen observation gjordes. Ett tredje radarlarm utlöstes efter ytterligare 16 sekunder, denna gång orsakat av att patrullbilen hade passerat genom grinden. Kl. 18.07 utlöstes ett fjärde radarlarm, sannolikt p.g.a. att utryckningsfordonen passerade in på området. Personalen i centralvakten har i efterhand inte kunnat erinra sig något av dessa larm. Det har i efterhand visat sig att fr.o.m. att det första radarlarmet utlöstes syntes de båda fritagarna ganska tydligt i en av monitorerna. De syntes i mer än tre minuter utan att någon i centralvakten upptäckte dem.
Mellan kl. 18.07 och 18.08 tog sig de båda fritagarna med hjälp av stegar upp på muren. En av dem fortsatte med hjälp av en stege ner på murens insida med ett kapverktyg, medan den andre stannade på murkrönet. Strax före kl. 18.08 återställdes de radarlarm som hade utlösts i området. Eftersom de båda fritagarna inte längre rörde sig i området mellan det andra yttre staketet och muren utlöstes inte larmen på nytt.
Kl. 18.08.11 utlöstes två s.k. staketlarm när den ene fritagaren började skära igenom det inre staketet. En kort stund före larmet såg personal i centralvakten att det stod en person vid det inre staketet och strax efteråt såg man ett stort gnistregn på monitorn följt av ett mycket starkt ljudlarm. Personalen förstod att en fritagning höll på att genomföras och larmade internt och till polis. Personal från centralvakten ringde till vaktrummet på säkerhetsavdelningen. Samtidigt fick man via monitorerna en bättre bild av händelsen och kunde se att den person som stod kvar på murkrönet var beväpnad. Från säkerhetsavdelningen efterfrågade man instruktioner och från centralvakten kom svaret att man inte skulle gå in då fritagarna var beväpnade.
I en promenadbur fanns tre fångar, Daniel Maiorana, Nazim Rudhani och Billy Rieloff. Maiorana och Rieloff ingick i den så kallade Södertäljeligan som rånade ett antal banker på 1990-talet. Vid fritagningen anses båda två ha varit medlemmar i gänget Fucked for life (FFL) och de som fritog dem ska också ha varit medlemmar i detta gäng. En av fångarna gick mot den kamera genom vilken personalen på säkerhetsavdelningen följde vad som hände och flyttade den ur sin position. Kameran blev därmed obrukbar. Personalen kunde dock följa händelseförloppet via andra kameror och via en backspegel.
Den fritagare som hade tagit sig ner från muren och sågat igenom det inre staketet skar upp ett hål i promenadburen och var färdig med det kl. 18.13.30. De tre fångarna tog sig ut genom hålet i buren och följde med fritagaren på stegen över muren. De två fritagarna och de tre rymmarna sprang därefter bort mot bilen och körde kl. 18.16.20 därifrån.
Personalen på säkerhetsavdelningen kunde i efterhand konstatera att det rum, fritidsrummet, som leder till utgången mot promenadburen, var blockerat med ett rep från utsidan och att ytterdörren hade blockerats med en metallskyffel som tämligen enkelt kunde avlägsnas.
De tre intagna greps några dagar efter händelsen och ingen av de tre åtalades för brott i samband med rymningen. Gripandena skedde i Örnsköldsvik där de hade tillgång på en lägenhet och kontakter. Två personer dömdes av tingsrätten för främjande av flykt till fängelse ett respektive ett och ett halvt år. Den ene dömdes för att ha anskaffat de stegar som användes vid fritagningen, medan den andre dömdes för att ha transporterat de intagna i en bil en tid efter fritagningen. Daniel Maiorana placerades på Hall varifrån han rymde redan i juli samma år tillsammans med Tony Olsson (också Tony Byström), Mahmoud Amaya och Alfred Sansiviero.
Daniel Maiorana antas allmänt ha varit hjärnan bakom rymningen och hand hade rymt även tidigare. År 2002 rymde han från Hall. Även Nazim Rudhani hade rymt tidigare, också han från Hall men år 2001.
Rymningen var den första från Kumla sen Ioan Ursut och Marten Imandi rymde 1991.
Medlemmar från FFL ska också ha hjälpt till med en fritagning från Norrtäljeanstalten, också det 2004. I det fallet fritogs FFL-medlemmen Mårten Tammiharju, Tony Palmroth och Basim Bottany. Även Tony Palmroth ansågs ha kopplingar till FFL.
Billy Rieloff har fortsatt på brottets bana och han dömdes tidigare i år för mordförsök på advokaten Henrik Olsson Lilja.
