Strax efter midnatt 28 juli 2004 lyckades Daniel Maiorana rymma från Hallanstalten utanför Södertälje tillsammans med tre andra intagna, Tony Olsson (Tony Byström), Alfred Sansiviero och Mahmoud Amaya. Det var andra gången under ett och samma år som Maiorana lyckades rymma från ett svenskt fängelse för i januari hade han rymt från Kumlabunkern.
Daniel Maiorana hade planerat flykten i flera veckor med hjälp av en insmugglad mobiltelefon. Det började med att Olsson tog sig ur sin isoleringscell som hade lämnats öppen av en korrupt vakt. En av de båda andra rymmarna larmade personalen om att han mådde dåligt och behövde medicin. En kvinna som arbetade vid centralvakten gick dit tillsammans med en kvinnlig vårdare (vakt) från en angränsande avdelning. Tony Olsson hade tillgång till ett insmugglat skjutvapen och genom att hota de två kvinnliga vakterna lyckades han frita tre andra intagna genom att tvinga vakterna att låsa upp deras celler. En av fångvaktarna tvingades klä av sig och Tony Byström tog hand om hennes uniform. Därefter låstes kvinnorna in i cellerna.
De försökte sen ta sig förbi centralvakten med hjälp av nycklar men lyckades inte. Via källaren och med hjälp av en av kvinnorna som gisslan gick det bättre. Nu hade även Daniel Maiorana ett vapen och ihop med Tony Olsson tvingades kvinnan att med passerkort, koder och nycklar öppna flera dörrar. Efter en promenad på mer än tvåhundra meter nådde de centralvakten. I ett besöksrum intill centralvakten försökte de skjuta sönder ett fönster för att fly ut genom det. Det misslyckades. De fyra fångarna tog sig då ut till centralvakten och visade upp sin gisslan. De visade också sina två vapen. Vakterna fann sig tvingade att öppna grinden.
Två medhjälpare på utsidan som anlänt i en bil strax innan midnatt försökte samtidigt såga sig genom gallergrinden för att möta rymmarna. Efter att rymmarna tagit sig ut genom grinden lämnades kvinnan på platsen.
Flyktbilen påträffades senare på en liten parkväg i stugområdet Västerby alldeles i närheten av Grindsjön norr om Sorunda. Därifrån var planen enligt polisen att de skulle fortsätta i två bilar. Men bilarna tycks aldrig ha levererats till platsen. Inte heller kom någon för att plocka upp rymlingarna
Planen var dock enligt Olsson att ”de skulle ligga och trycka i skogen några mil från Hallfängelset och, när polisens eftersökningar mattats en aning, skulle vi ringa efter hämtning.” De hade enligt honom planerat att övernatta i två olika lägenheter som skulle fungera som flyktbostäder den första månaden. Därefter skulle de dela på sig och ta sig till Tyskland för att sedan ta sig vidare till slutdestinationerna Brasilien och Argentina.
Rymmarna hann dock inte långt. Alfred Sansiviero var den första som greps av piketstyrkorna klockan 17.32 på onsdagen den 28 juli efter att ha upptäckts av en skyddsvakt som patrullerat Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI:s, inhägnade område vid Grindsjön i Sorunda.
Mahmoud Amaya greps klockan 09.58 på morgonen den 29 juli i området kring Grindsjön. Vid en busshållplats längs länsväg 225 på torsdagen den 29 juli greps Daniel Maiorana klockan 13.53 när en polispatrull såg honom.
Strax före klockan nio på kvällen samma dag fick en kvinna som var ute och red i skogen syn på en utmattad man. Hon insåg att det var Tony Olsson och kontaktade polisen. Ett stort antal polismän uppbackade av nationella insatsstyrkan och helikopter försökte därefter driva ut Olsson ur skogen. På Tegelvretens gård i närheten hade ett par polska bärplockare hyrt in sig på övervåningen. Olsson kom dit och ringde på men de släppt inte in honom. Han lade sig att sova en stund på verandan men var försvunnen när polackerna vaknade på morgonen. När gårdsägaren Roger Andersson fick kännedom om händelsen förstod han att det rörde sig om Olsson och larmade polisen.
Olsson hade flyttat sig till ladan där han låg och sov bland halmbalar när polisen anlände till gården. De hittade inte honom omedelbart på grund av det men efter en stund hade han lokaliserats varvid han kunde gripas klockan 09.45 på morgonen den 30 juli.
Sammanlagt misstänktes 17 personer för brott i samband med rymningen, däribland de fyra rymlingarna och åtta kända kriminella, vilka misstänktes för att på olika sätt ha hjälpt de fyra att rymma. Sannolikt tillhörde flera av dem det kriminella gänget Fucked for Life (FFL). Vidare ingick fyra personer som var anställda inom kriminalvården och en f.d. anställd. Såväl Tony Byström som Daniel Maiorana hade fått skjutvapen insmugglade till sig i fängelset. Det är enda kända tillfället i Sverige där anställda inom kriminalvården medverkat i en rymning. Hur många som slutligen åtalades är oklart.
Maiorana och Sansiviero fick dock ett års fängelse, Amaya fick tre månaders fängelse och för Tony Olsson bakades det hela in i det livstidsstraff han redan var dömd till för polismorden i Malexander. Längst straff fick en av de Hallanställda, kanske den ende av de anställda som åtalades. Han fick 2,5 års fängelse, för bland annat främjande av flykt.
