Med strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet avses således i dessa utredningsdirektiv regler, normer, rutiner, vedertagna förhållningssätt och beteenden i institutioner och andra samhällsstrukturer som utgör hinder för etniska eller religiösa minoriteter att uppnå lika rättigheter och möjligheter som majoriteten av befolkningen har. Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt. Det är den definition som används i den statliga utredningen Det blågula glashuset : strukturell diskriminering i Sverige (SOU 2005:56).
Strukturell diskriminering kan delas upp i kulturell diskriminering som består av normer och beteenden och institutionell diskriminering som är formella regler och lagar, exempelvis apartheid-systemet. I Sverige existerar en form av institutionell diskriminering. De som inte är svenska medborgare får inte rösta i allmänna val till riksdag och landsting. I många andra länder, typexemplet är USA, finns mer omfattande diskriminering av samma slag. Israel är att land som har em omfattande institutionella diskriminering och rasism. Apartheidlagarna som fanns i Sydafrika och USA är andra tydliga exempel på omfattande strukturell diskriminering och rasism
Strukturell rasism är en sorts strukturell diskriminering.
En del anser att strukturell rasism och diskriminering genomsyrar det svenska samhället. De empiriska bevisen för att så är fallet är dock få på de flesta områden. Ett av de områden där det faktiskt kan konstateras är på rättsskipningsområdet. Personer med mörk hy, asiatiskt, afrikanskt, arabiskt eller annat utseende som kan tyda på invandrarbakgrund kontrolleras oftare av polisen, de misstänks oftare för brott, åtalas oftare för brott, döms oftare för brott och döms strängare för brott. Hos polisen och rättsväsendet är det nog ingen tvekan om att att strukturell rasism existerar.
Det finns också belägg för att strukturell rasism existerar på bostadsområdet. Personer med invandrarbakgrund i form av namn som inte verkar traditionellt svenska har svårare att få en bostad. På arbetsmarknaden finns också tecken på strukturell rasism genom att det kan vara svårare för personer med invandrarbakgrund att få arbete på en del områden.
Däremot är det svårt att påvisa strukturell diskriminering vid antagning till och tentor på högskolan. De undersökningar som finns tyder istället på motsatsen, positiv särbehandling av personer med invandrarbakgrund.
När en person hatar judar eller muslimer, inte vill ha en afrikan som granne, uttalar sig rasistiskt eller beter sig rasistiskt är det inte strukturell rasism. Det är bara helt vanlig rasism, individuell rasism.
Sverige har inga omfattande problem med rasism eller homofobi med mera och och ingen omfattande diskriminering. När Åsa Lindhagen från MP påstår det i DN är det dumheter. Något som säger mer om svenska politikers ytlighet och nonchalans för fakta än om Sverige och Sveriges befolkning. I själva verket är Sverige världens minst intoleranta och minst rasistiska land. Mest tolerant och accepterande land.
Läs mer:
- Debattartikel i ETC med tveksamma slutsatser om rasism i skolan
- Hat och hot mot judar ökar inte alls
- Ingen rasism vid rättning av tentor
- Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden drabbar främst män
- Åldersdiskriminering mycket vanligare än könsdiskriminering
- Journalisterna och rasismen – en historia om förflackning
- Tolerans och rasism – vänsterns svårigheter med komplexitet
- Rasism är identitetspolitik, identitetspolitik är rasism
- Är vi alla rasister?
- Den svenska rasismen – attityder bland ungdomar
- Den svenska rasismen – hatbrott
- Den svenska rasismen – inställningen till flyktingar
- Den svenska rasismen – makthavarna
- Den svenska rasismen – makthavarna del 2
- Svensk rasism – diskriminering på bostadsmarknaden
- Svensk rasism – diskriminering på arbetsmarknaden
