Jag har skrivit flera inlägg om att äganderätt till naturresurser av olika slag borde förvandlas till nyttjanderätt. Det handlar om sådant som mark, vind, hav, sjöar, älvar, åar, fisk och jaktbart vilt med mera. Redan finns nyttjanderätt för mineraler, malmer, fisk i havet, mark (delvis), vind, trådlösa mobilnät, datanät. Det kan utvidgas till fler områden. De som har nyttjanderätten tilldelas denna av offentliga institutioner med en viss giltighetstid. samtidigt bör det dock gå att sälja och köpa, låna ut och låna in nyttjanderätter. På vissa områden, men kanske inte på alla, behövs också gränser för hur mycket enstaka rättighetsinnehavare får inneha.
Vatten som livsmedel/dryck bör däremot vara allmän och gemensam egendom som ingen varken äger eller har nyttjanderätt till. Bostaden ska ägas/kontrolleras av de som bor i dem. Möbler, kläder, personliga prylar som datorer, telefoner, cd-spelare, tv-apparater, spisar, cyklar, leksaker, annat personligt lösöre och allt sådant bör fortsatt var privat egendom.
Ägandet av produktionsresurser, dvs industrier och liknande är vad som återstår Ägandet i företag av olika slag bör generellt tillhöra de arbetande. De som arbetar i företagen ska var ägare helt enkelt. De som är anställda ska genom val tillsätta en majoritet av styrelsemedlemmarna och de ska ha en majoritet av rösterna på bolagstämmorna. De som tillhandahåller kapital utöver det som företaget självt ackumulerar bör se sin investering som ett slags lån eller som ett köp av lotter i from av andelar i företag. De som satsar kapital ska inte äga arbetskraften och bestämma över företaget utan arbetskraften ska bestämma över företagets verksamhet. Detta skulle innebära ekonomisk demokrati.
En sådan ordning tillåter både utdelning på lotterna (andelarna, aktierna), att dessa lotter köps och säljs eller belånas med mera. resultatet är att människor kommer att ha olika ekonomiska levnadsvillkor, men makten i samhället är inte avhängig detta. Ingen kan heller i ett sådant system ärva makt. Ärva pengar, personligt lösöre och rätten till en bostad går därmot.
Förutom direkt kontroll över företag från de arbetandes sida kan också andra ägandeformer ge samma resultat. Kooperativ som ägs av de som arbetar i en verksamhet eller av en stiftelse som kontrolleras av de som arbetar i verksamheten behöver sannolikt inte omfattas av reglerna om de arbetandes makt.
I företag där staten är ägare eller där andra former av kooperativt ägande (konsumentkooperativ, producentkooperativ etc) finns bör dock samma regler som i aktiebolag/andelsbolag gälla. De som arbetar i företagen ska ha makten, lottinnehavare (aktieägare) eller delägare i kooperativen ska bara ha ett minoritetsinflytande eller ingen formell makt alls. Kanske går det att tänka sig lotter (aktier) helt utan rösträtt.
I bostadsföretag bör de som bor i fastigheterna äga dem. Hyresgästerna ska kontrollera majoriteten i de bolag som äger fastigheten, medlemmarna i bostadsrättsföreningen i sådana fall medan enfamiljsbostäder som villor och radhus ägs av dem som bor i dem precis som idag. Den som hyr ut sin villa i ett sådant system förlorar makten över den. Men det bör nog gå att hyra ut den. I bostadsföretag är det kanske rimligt att de som arbetar i dem inte har makten.
För vissa typer av tillgångar lämpar det sig bäst med institutionell kontroll (stat, region, kommun, stad, stadsdel eller nåt annat). Exempelvis gäller det kollektiv infrastruktur som eldistributionsnät, fysiska datanätverk, järnvägar, hamnar, vägar, farleder, fjärrvärmenät, gasnät, vattenledningar, avloppsledningar etc. Det handlar som så kallade naturliga monopol. Dessutom är det också rimlig när det gäller skolor och sjukvård och annat som är beroende av tillskott av pengar utifrån för att kunna drivas. Genom beskattning omfördelas pengar till sådan verksamheter. Det är möjligt att det i sådana sammanhang vore rimligt om de som arbetar i verksamheterna inte har den direkta makten. Sannolikt vore det heller inte omöjligt med skolor drivna av företag (som ju är kontrollerade av de anställda) i ett sådant scenario. Exempelvis företagsägda friskolor, föräldrakooperativa eller personalkooperativa verksamheter med mera.
Finns inga anställda är det delägarna eller medlemmarna som har makten. Det kan gälla medlemmar i vägsamfälligheter, föreningar, jaktlag, fiskelag med mera samt delägare i allmänningar med mera.
Vi har också upphovsrätten som är till för att skydda de som skapar konstnärliga verk av olika slag, böcker, skulpturer, filmer, bilder och texter. Jag tror att upphovsrätt behövs men den bör upphöra när skaparen (upphovsrättsinnehavaren) dör.
Läs mer:
- En ny vänster – nyttjanderätt i stället för äganderätt
- Självklart ska samerna har fiske- och jakträtt på sin traditionella marker
- En socialistisk fiskeripolitik – motverka överfiske
- Samerna ska bestämma om jakt- och fiskerätt inom samebyars områden
- Nyttjanderätt inom dagens svenska jordbruk – jordbruksarrenden
- Ursprungsbefolkning, nyttjanderätt och äganderätt
- Nyttjanderätt i stället för äganderätt
- Tidsbegränsade jakträttigheter
- Ersätt markägande med nyttjanderätt till mark
- Äganderätt bör ersättas av nyttjanderätt
- Vatten – en gemensam resurs som inte ska vara privatägd
- Hur förvalta havens gemensamma resurser?
- Självklart måste äganderätten ha inskränkningar
- Äganderätten – vänsterns svårighet med verkligheten
- Kvoterade styrelser är bra för det urholkar äganderätten
- Äganderätten bör försvagas
- Inskränkningar i äganderätten – gruvlagstiftningen
- Rennäringen – också en inskränkning i äganderätten
- Inskränkningar i upphovsrätt och äganderätt är nödvändiga
- Om inskränkningar i äganderätten
- Äganderätten och upphovsrätten
- Inskränkningar i äganderätten – allemansrätt och socialism
- Nyttjanderätt är det rimliga för gemensamt ägda resurser
- Minerallagen och fiskerilagstiftningen är två varianter av samma sak
- En flummig och icke-konkret bok om ägande
