I en ny rapport från Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet studeras lagföringsutvecklingen från 1970-talets mitt fram till år 2017. Genom att länka data från över 15 miljoner individer till lagföringsregistret har det för första gången i Sverige blivit möjligt att studera den långsiktiga brottsutvecklingen för olika grupper i samhället. Att studera utvecklingen efter kön, ålder, födelsekohort, utländsk och socioekonomisk bakgrund är också unikt i internationellt hänseende.
En övergripande fråga rapporten tar sig an är om brottsligheten blivit mer jämlikt eller mer ojämlikt fördelad under de senaste 40 åren.
Författarna till rapporten är Olof Bäckman, Felipe Estrada, Anders Nilsson och Fredrik Sivertsson samtliga forskare vid Stockholms universitets kriminologiska institution.
Något som känns igen från tidigare studier i Sverige och även i andra länder är att skillnaderna i lagföringsnivåer minskar mellan män och kvinnor och också mellan unga och äldre. När det gäller kön och ålder finns därför en utveckling mot en mer jämlik fördelning av brottsligheten. I samhällsdebatten har detta ibland förklarats med att jämställdheten lett till att kvinnor tar efter männens destruktiva beteende. Det är dock som det verkar en felaktig uppfattning. Rapporten visar att utvecklingen mot minskade könsskillnader beror på att mäns lagföringsnivåer minskar och därigenom närmar sig kvinnornas.
Rapporten visar på hur skillnader i brottslighet efter utländsk och socioekonomisk (klassmässig) bakgrund utvecklats över en längre tidsperiod. Först och främst visar den att lagföringsnivåerna har minskat för alla män oavsett var i världen de är födda. Intressanta resultat är vidare att överriskerna för utlandsfödda minskar under slutet av den period som studeras. Samtidigt har överrisken för de som är födda i Sverige och har utlandsfödda föräldrar ökat.
Mönstret av en minskande överrepresentation för utlandsfödda bekräftas också i en studie som utgått från de svenska självrapportundersökningarna bland niondeklassare åren 1999–2017. Oavsett utgångspunkten är lagföringsdata eller stora frågeundersökningar som även fångar upp de brott som inte kommer till rättsväsendets kännedom, framträder ett mönster där utlandsföddas brottslighet minskar kraftigare än för de som är födda i Sverige, vilket över tid inneburit att skillnaderna i brottsnivåer minskat.
En utveckling som inte alls kunnat fångas tidigare forskning rör den som handlar om grupper med olika klassbakgrund. Rapporten kan påvisa ökade skillnader i lagföringsnivå mellan de från låg- respektive höginkomstfamiljer. När de som växt upp i låginkomstfamiljer jämförs med personer från övriga samhällsklasser går det att konstatera att nivå-skillnaderna är mycket stora. Även om de övergripande trenderna över tid är tämligen likartade finns en tendens till ökade skillnader över tid, vilket innebär att ojämlikheten i lagförd brottslighet ökat snarare än minskat. För våldsbrott ligger överrepresentationen jämfört med de från höginkomstfamiljer på omkring 10 gånger i slutet av perioden bland såväl unga män som kvinnor.
Ett oväntat och intressant resultat är att bland de unga som tillhör de som haft föräldrar med lägst inkomster så blir en större andel unga kvinnor lagförda för t.ex. våldsbrott än unga män som har rika föräldrar.
När hänsyn tas till individers klasstillhörighet försvinner i princip helt nivåskillnaderna i lagföringar mellan män med olika ursprung. Bland kvinnorna är det istället så att unga kvinnor med utländsk bakgrund har en underrisk att lagföras.
Med tanke på att det är så pass lång tidsperiod som studerats, där samhället förändrats i flera avseenden och också samhällets syn på och reaktion på brott förändrats, så hade rapportförfattarna förväntat sig lite större variation i skillnaderna i brottslighet. En sådan kanske oväntad stabilitet rör den lilla högaktiva gruppen enligt forskarna finns i varje födelsekohort. En procent av männen i en kohort står för drygt 35% av alla lagförda brott som kohorten drar på sig upp till 25 års ålder.Den lilla gruppens andel av alla lagförda brott har dock inte förändrats på något avgörande sätt över tid bland männen. Bland kvinnorna finns dock en förändring där den mest belastade gruppens andel står för en minskad del av brotten.
Rapporten slår tydligt fast att brott och brottslighet i första hand är en klassfråga. En fråga om ekonomi och social tillhörighet.
