Fler oroas av brottsligheten trots att brottsligheten inte ökar

Nationella trygghetsundersökningen 2020 (NTU) visar tydligt att brottsligheten i samhället inte ökar när folks upplevda utsatthet för brott mäts. Samtidigt ökar oron för brottslighet och att bli utsatt för brottsligheten. Denna oro är alltså inte orsakad av en verklig utveckling utan sannaolikt orsakad av den felaktiga och skeva verklighetsbeskrivning som sprids i media och av politiker.

Den bild media, många opinionsbildare, reaktionära poliser och politiker beskriver saknar verklighetsunderlag. Det finns ingen ökning av brottsligheten och brottsligheten är inte värre än nånsin.

Otryggheten och oron för brott har generellt ökat något enligt NTU. Mest har oron ökat bland unga män, där bland annat oro för att utsättas för personrån ökat tydligt. Förtroendet för rättsväsendet har ökat och störst förtroende har polisen.

Andelen som känner oro över brottsligheten i samhället har efter en stabil nivå de senaste åren ökat från 43 procent 2019 till 47 procent 2020, vilket är den högsta nivån sedan mätningarna startade.

Totalt uppger 30 procent av befolkningen (16–84 år) 2020 att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde, vilket är på samma nivå som 2019. Sett över tid har andelen som känner sig otrygga legat på en relativt stabil nivå efter en svag minskning under de första åren. År 2016 ökade dock andelen otrygga påtagligt, och låg därefter kvar på samma nivå fram till den här senaste mätningen, då den ökade ytterligare något.

Det är 81 procent av befolkningen (16–84 år) som tror att brottsligheten i Sverige har ökat kraftigt eller något under de senaste tre åren, vilket i princip är på samma nivå som 2019, då andelen var 80 procent. Sett över tid har andelen legat relativt stabilt, men den ligger på något lägre nivåer 2020 jämfört med de första åren. Så här har det alltid varit. Torts att brottsligheten i samhället minskat sen 1990-talet så tror folk att den ökat. Denna felaktiga verklighetsuppfattning är till stor del ett resultat av medias och politikers förljugna propaganda om brottslighet.

Nära hälften (47 %) av befolkningen (16–84 år) oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten i samhället. Andelen har ökat jämfört med 2019, då den var 43 procent. Sett till utvecklingen över tid minskade andelen som i stor utsträckning oroar sig fram till och med 2011, men ökade därefter fram till och med 2017. Andelen låg därefter stabilt i några år, fram till den här senaste ökningen.

Särskilt bland unga män 16–19 år, har oron ökat de senaste åren. Till exempel oro för personrån som ökat från 11 procent 2017 till 19 procent 2020 liksom en generell oro över brottsligheten som bland unga män ökat från 22 till 32 procent under samma tidsperiod.

– Det är en tydlig trend att oron över brottsligheten ökat bland unga män, och personrån är den brottstyp där oron för att utsättas ökat tydligast. Det bör dock noteras att även om unga mäns oro har ökat tydligast, så är det generellt sett kvinnor som är mest oroliga, säger Maria Molin, projektledare, Brå, i ett pressmeddelande.

Det är 38 procent som ofta oroar sig för att någon närstående ska drabbas av brott, vilket är en ökning jämfört med 2019 då andelen var 35 procent. Andelen som ofta oroar sig minskade fram till och med 2014, följt av en ökning fram till och med 2016. Därefter låg andelen kvar på samma nivå fram till den här senaste ökningen.

2020 uppger 12 procent av befolkningen (16–84 år) att de ofta under det senaste året har oroat sig för misshandel. Det är en liten ökning jämfört med 2019 då andelen var 10 procent. Andelen som ofta oroar sig för misshandel låg på exakt samma nivå och det återstå att se om den här senaste ökningen är början på en ökande trend.

Andelen som 2020 uppger att de ofta under det senaste året har oroat sig för våldtäkt eller andra sexuella angrepp är 12 procent av befolkningen (16–84 år). Andelen är på samma nivå som 2019, och har legat på i princip samma nivå sedan 2017.

Under det senaste året har 19 procent av befolkningen (16–84 år) uppgett att de oroat sig för personrån. Det är en något högre nivå än 2019, då andelen var 17 procent. Det är även en högre nivå jämfört med de två första mätningarna, 2017 och 2018, då andelen var 16 procent.

Det är 32 procent av befolkningen (16–84 år) som under det senaste året ofta har oroat sig för att utsättas för bedrägeri på internet, eller som på grund av denna oro helt avstår från att handla på internet.

År 2020 uppger 27 procent av befolkningen (16–84 år) att de ofta under det senaste året har oroat sig för bostadsinbrott, vilket är på samma nivå som 2019. Sett till utvecklingen över tid låg andelen relativt stabilt under de första åren, följt av en ökning 2012 som pågick fram till och med 2017. Därefter har andelen återigen legat på en stabil nivå.

Bland de respondenter som angett att någon i hushållet har en bil har 27 procent ofta under det senaste året oroat sig för att hushållets bil ska bli stulen eller utsättas för skadegörelse. Det är en liten ökning jämfört med 2019 då andelen var 25 procent. Andelen minskade fram till och med 2013, följt av en ökning 2015–2017, för att därefter ha legat relativt stabilt. Det återstår att se om den här senaste ökningen är början på en ökande trend.

Det är 26 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de mycket eller ganska ofta under det senaste året har valt en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av oro för brott. Vidare uppger 20 procent att de ofta har avstått från att skriva eller lägga upp något på internet på grund av oro för att bli utsatt för trakasserier eller hot, varav 3 procent av dessa aldrig lägger upp någonting på internet på grund av oron. Vidare uppger 14 procent att de ofta avstått från en aktivitet till följd av oro, medan 8 procent uppger att oron för brott har en stor påverkan på livskvaliteten.

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!