Antalet skjutningar ligger på en fortsatt hög nivå i Sverige. I verkligheten är det dock bara i Stockholm som antalet skjutningar ligger på en fortsatt hög nivå. I Malmö har antalet skjutningar minskat kraftigt och i Göteborg har de minskat sen 2013. Under 2020 har dock framsteg gjorts och flera av de aktörer som bedöms vara huvudmännen bakom det grova våldet har frihetsberövats. Den svenska polisen tar åt sig äran för detta. Men det är i först hand inte deras förtjänst utan den franska polisens förtjänst genom att de knäckte och avlyssnade det krypterade nätverket Encrochat.
Nästan en människa i veckan skjuts ihjäl i Sverige, hälften av dem skjuts i Stockholm. Många av skjutningarna har kopplingar till utsatta områden där det ofta förekommer öppen narkotikahandel, finns enligt polisen en stark tystnadskultur och pojkar och unga män som upplever utanförskap dras in i kriminalitet.
Polisens bedömning är att många av morden beställs av ledande personer högre upp i den kriminella hierarkin. De genomförs, ibland mot betalning eller för att komma högre upp i hierarkin, av unga män som är rena utförare. Polisens underrättelsebild är att anstiftaren kan befinna sig flera led från utföraren och att utförarna många gånger ångrar sig men inte törs dra sig ur.
– Det vi ser är till stor del en följd av det arbete som inte har gjorts föregående år. Den stora utmaningen är de unga män som kommer från familjer med klanstrukturer där det finns delar som blodshämnd och heder samtidigt som man är en del av den svenska kulturen och där känner ett utanförskap, har dåliga skolresultat, psykisk ohälsa och narkotikamissbruk. Hela samhället måste jobba med de bakomliggande orsakerna för att minska våldet vi ser, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid NOA, polisens nationella operativa avdelning, i ett pressmedddelande.
Ledargestalterna är svårare att komma åt än utförarna. Under 2020 har polisen dock tagit ytterligare steg framåt i ett mer underrättelsebaserat arbete och trots att de är svåråtkomliga har polisen prioriterat vissa ärenden där underrättelser pekat mot vissa individer som anstiftare. Det i kombination med bevisning från Encrochat har gjort att flera misstänkta anstiftare nu sitter frihetsberövade. Encrochat var en krypteringstjänst som fransk polis lyckades knäcka tidigare i år och där svensk polis kunnat ta del av kommunikation mellan kriminella.
Upp emot 200 personer är i dagsläget frihetsberövade där Encrochat är en del av bevisningen och en stor del av dessa individer bedöms vara ledargestalter i olika kriminella nätverk.
– Vi gör det svårt för de kriminella på många sätt. I den myndighetsgemensamma samverkan mot organiserad brottslighet arbetar vi också alltmer mot de kriminella aktörernas närstående. Det är viktigt att samhället i stort sätter gränser och inte tillåter felaktiga utbetalningar av bidrag till familjemedlemmar som försörjer de här gärningsmännen, säger Linda H Staaf som också är ordförande i NUC (nationellt underrättelsecentrum där 12 myndigheter finns representerade).
Utöver myndighetssamverkan har polisens samverkan med många kommuner också gett effekt i det brottsförebyggande arbete. Även flera fastighetsbolag har tagit initiativ till att förbättra den fysiska situationen i många utsatta områden.
– Även om situationen vi har innebär många utmaningar har polisens arbete och samverkan med andra aktörer gjort att vi nu till exempel kan arbeta i flera av de värst utsatta områdena utan att utsättas för lika mycket angrepp som tidigare. En förutsättning för att fler goda krafter ska kunna agera i de utsatta områdena är att polisen kan ta sig fram obehindrat där och här ser vi en positiv utveckling, säger Linda H Staaf.
