Ledare i ETC om fiske

Jag har skrivit min andra ledare för tidningen ETC Göteborg. Denna gång om yrkesfiske. Nåt som idag huvudsakligen berör människor runt Göteborg. De allra flesta yrkesfiskare finns på Västkusten och huvuddelen av dem kring Göteborg. Sveriges största fiskelägen är Fiskebäck Läs mer…

Rörö och Vrångö – skärgårdens två ytterligheter

Idag har GP en artikel och BBC ett inslag om Vrångö, den yttersta ön i södra skärgården. En ö med avfolkningsproblematik även om ingen egentlig avfolkning ägt rum då ön numera också fungerar som en förort till Göteborg då rika Läs mer…

Svenska fiskebåtar i bild – Rörö, Fiskebäck, Dakhla

Jag har själv tagit några bilder i Fiskebäck och på Rörö. Förra året. På fler svenskägda fiskebåtar, NC 330 Kristin, S 202 Nimber och GG 236 Glittvåg i Fiskebäck. GG 764 Astrid och GG 64 Astrid Marie på Rörö. S Läs mer…

Kapitalkoncentration inom det svenska fisket

Inom det pelagiska svenska fisket har individuella överförbara kvoter (ITQ) införts. Det har lett till en minskning av antalet fartyg inom detta fiskerisegment från omkring 80 stycken till 38 stycken. En minskning med mer än 50%. Överkapaciteten har till stor Läs mer…

PFG Fish AB

PFG Fish AB är ett samarbetsbolag mellan ett antal svenska fiskeriföretag inom det pelagiska fisket. Bolaget är av allt att döma under avveckling. Från början ingick fiskebåtarna GG 330 Carmona, GG 778 Lövön, GG 144 Themis, GG 438 Clipperton, GG Läs mer…

Kvotbaroner – Johansson och Rockall

När det gäller familjen Johanssons etablering i Danmark är den lättare att följa än familjen Rybergs. Även den föregås av införandet av individuella kvoter, ITQ och en rad fartygsköp och försäljningar i Sverige. Något som mannen med guldbyxorna, Leif Johansson Läs mer…

Kvotbaroner – Themis och Ryberg

Röröfamiljen Ryberg tillhör de fiskare som i Danmark går under beteckningen kvotbaroner (kvotebaroner). Den fiskebåt, S 144 Themis, som Rybergs äger är en av Danmarks nio största pelagiska fiskeriföretag vad ägda kvoter anbelangar. Familjen Ryberg och de andra ägarna av Läs mer…

Hur blev svenska fiskare några av Danmarks stora kvotbaroner?

Det pelagiska fisket i Danmark domineras av 9 stora fiskebåtar som tillsammans innehar 95% av de danska makrillkvoterna, 80% av de danska sillkvoterna och 50% av kvoterna för industrifisk. Hälften av det senare brukar dock säljas vidare till andra fiskare. Läs mer…

Röröfiskare är några av Danmarks största fiskare

Nio stora fiskebåtar i Danmark är ägare av huvuddelen av de danska kvoterna för pelagisk fisk. De nio båtarna är Isafold, Rockall, Ruth, Gitte Henning, Cattleya, Asbjørn, Ariadne, Beinur och Themis. Två av dessa båtar ägs av Röröfiskare, nämligen Rockall Läs mer…

Försenade fiskebåtsbyggen från Karstensens i Skagen

Karstensens Skibsværft i Skagen Danmark är ett varv som är specialiserat på att reparerara och bygga fiskebåtar. Varvet har funnits sen 1917 och är ett familjeföretag som idag drivs av den tredje generationen företagare i samma familj även om de Läs mer…

Största danska fiskebåtarna 2013

I Danmark domineras det pelagiska fisket kraftigt av ett litet antal större fiskebåtar. Flera av dessa är ägda av personer från andra länder. Förutom den pelagiska flottan finns det också ett antal större räktrålare under dansk flagg och/eller med danska Läs mer…

Största svenska fiskebåtarna 2013

Hösten 2012 skrev jag ett inlägg om det största svenska fiskebåtarna. De flesta hörde hemma i Fiskebäck och hade huvudsakligen ägare i Fiskebäck, på Rörö och Donsö. Många var registrerade i Danmark och en hel del troligen svenskägda eller svenskkontrollerade Läs mer…

Största svenskägda fiskebåten försenad

Familjen Johansson på Rörö är huvudägare i det danska fiskeriföretaget Astrid Fiskeri A/S. Astrid Fiskeri A/S har beställt en ny stor snörpvadsbåt och trålare, S 764 Astrid på 2 400 ton, som sannolikt ska ersätta E 532 Rockall. Båten skulle Läs mer…

Bottentrålning kan inte förbjudas

Naturskyddsföreningen lägger idag fram en rapport om den svenska havsmiljön. Rapporten presenteras i en debattartikel av ordföranden Mikael Karlsson i Svenska Dagbladet. Rapporten mynnar i ett antal förslag som Naturskyddsföreningen tycker ska genomföras av Sverige: 1. Fiskemetoder. Det är fullt Läs mer…

Torsken i Östersjön – rödlistning eller inte?

De svenska fiskare som fiskar torsk gör det i Östersjön där många anser att det finns en bärkraftig stam av torsk. Huvuddelen av de större båtar som fiskar torsk hör hemma i fiskelägen som Träslövsläge, Fiskebäck, Styrsö med flera på västkusten. Läs mer…

Ger fisket Öckerö kommun ekonomisk tillväxt?

Sannolikt inte, men den kultur och tradition av att klara sig själv som finns på öarna i kommunen och som är skapad av fisket gör det nog. Hjälper till med att ge Öckerö kommun en bra tillväxt och goda förhållanden Läs mer…

Ön där fisket överlevde

De flesta fiskelägen i Bohuslän och i andra delar av Sverige har förlorat större delen av sina fiskebåtar under min livstid. Några stycken finns kvar. I Göteborgs skärgård ligger de flesta fiskelägena nuförtiden. Några finns kvar i norra Bohuslän, några i Läs mer…

Öckerö kommun och banden till Marocko

Redan när jag var liten på 1950-talet och 1960-talet hörde jag prat om fiske utanför Afrika, dvs utanför Marocko. Namnet Said som är vanligt förekommande i nordafrika och Marocko förekom redan på den tiden som förnamn längs med bohuskusten. 1957 Läs mer…

Hansson

Det först vadlaget som bildades på Rörö, år 1880,  bestod främst av lundgrenare och ”hansara”. De senare var Teodor, Alfred och Hilmer Hansson. Då fiskade laget med landvad. Kring år 1900 började man fiska från båt med snörpvad. I vadlaget Läs mer…