Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Utbudet av livsmedel som baseras på växtprotein för att ersätta kött har ökat kraftigt i takt med att allt fler väljer en växtbaserad kost. Samtidigt finns många utmaningar när det gäller produkternas näringsvärde. En studie från Chalmers visar nu att många av de köttsubstitut som säljs i Sverige redovisar ett högt innehåll av järn. Men i en form som inte kan tas upp av kroppen. Läs mer…
Produktionsvärdet i fast penningvärde av det svenska jordbruket har varit mer eller mindre detsamma under sextio år (eftersom källan är amerikansk är värden räknade i dollar vilket gör att valutakursförändringar spelar rätt stor roll). Läs mer…
Olja framställs ur en lång rad växter. Några få som exempelvis oljepalm och raps odlas huvudsakligen för tillverkning av olja men de flesta odlas huvudsakligen i annat syfte. Sojabönor används bara i liten utsträckning för oljeproduktion och majs används i mycket begränsad omfattning för oljeproduktion. Läs mer…
Spannmål är gräsarter som odlas för användning till mat. Dessutom finns det ett antal andra örter som används på samma sätt som spannmål och som jag därför räknar som spannmål. Exempelvis bovete och quinoa. De fem viktigaste spannmålen är ris, vete, majs, korn och sorghum (durra). Läs mer…
Kraftigt minskade växthusgasutsläpp och fler kor, självförsörjning och ekologiskt jordbruk. För många är det motsatspar, men ny forskning visar att det är möjligt. Läs mer…
Med en underlig twist lyckas George Monbiot, kolumnist på the Guardian och miljöjournalist, förorda regenerativt jordbruk och samtidigt avfärda allt jordbruk som skadligt – och allra skadligast är betande djur. Istället för att odla skall vi producera mat genom fermentering eller annan modern teknik i fabriker Läs mer…
Ett seriöst företag strävar efter kontroll – över råvaror, anställda, teknikutveckling, lagar, institutioner och marknader. Inte efter största möjliga kortsiktiga vinst, det slutar bara som för Frödings bondsnåle. Om man har kontroll kommer vinsten automatiskt. Läs mer…
Är det möjligt att producera mat för 9 miljarder människor med ekologisk produktion, utan att kraftigt öka markanvändningen. Ja, svarar en forskningsrapport, Strategies for feeding the world more sustainably with organic agriculture publicerad i Nature communications. Läs mer…
Ukrainakrigets mest svårartade konsekvens – förutom allt våld, övergrepp och mänskliga tragedier i själva stridszonen – är nog hur det påverkar livsmedelsförsörjningen för världens fattigare befolkning. Ukrainas bördiga marker har kallats ”Europas kornbod” och är – liksom Ryssland – av avsevärd betydelse för den samlade globala livsmedelstillgången. Läs mer…
Rysslands krig mot Ukraina och sanktionerna mot kriget är ytterligare ett steg bort från globaliseringen. Det beror på direkta störningar på den globala handeln som kriget innebär, främst på handeln med jordbruksprodukter och konstgödsel via Svarta havet. Läs mer…
För första gången någonsin har en rad stora organisationer inom livsmedelsbranschen i Sverige tillsammans tagit fram en rapport om den svenska marknaden för ekologiska och KRAV-märkta livsmedel. Läs mer…
De flesta människor i den industrialiserade och urbaniserade världen äter nästan ingenting som produceras i deras närhet och ännu mindre av någon de känner. Konsumtionen har ingen direkt koppling till det lokala jordbruket och livsmedelsindustrin är organiserad på samma sätt som annan modern industri Läs mer…
Någon gång runt sekelskiftet kom ett ljushuvud som hette Xavier Sala i Martín på att man kunde mäta fattigdomen i världen genom att räkna hur stor andel som levde under en dollar om dagen. Inte överraskande har många på det sättet konstaterat att fattigdomen nu är nästan utrotad. Läs mer…
Ny forskning från norra Tyskland visar att, tvärtom vad som oftast hävdas i Sverige, kväveförluster och växthusgasutsläpp kan vara betydligt lägre både per hektar och per liter mjölk i mer extensiva produktionsformer än i intensiv produktion. Läs mer…
Nötkött från kor på naturbete och fläskkött från grisar som främst föds upp på avfall och restprodukter är mer hållbart än kyckling från kycklingfabriker som föds upp med kraftfoder. Detta enligt en ny studie publicerad i Nature Food. Det är egentligen inte speciellt förvånande. Denna typ av jordbruk kallas cirkulärt jordbruk. Läs mer…
Det påstås att halverad köttkonsumtion skulle vara vägen ut ur klimathelvetet, köttskatt och vegonorm förs fram som medel för frälsning. ”Ät mindre kött och mera grönt och rädda klimatet” är en fras som upprepas överallt. Men den är inte mera sann för det. Läs mer…
Sedan 2016 har försäljningsvärdet av ekologiska mejeriprodukter i svensk handel minskat med 13 procent. Vad kan det bero på? En rapport från Ekologiska lantbrukarna borrar djupt i detta. Läs mer…
I två tidigare artiklar har jag diskuterat djurens del av omsättningen av kol i det svenska jordbruket och livsmedelssystemet och vad de äter. I denna avslutande artikel diskuterar jag vad vi får från dem och vilka fördelar och nackdelar som lantbrukets djurhållning innebär. Läs mer…
Hur stor del av skördarna används som foder till lantbruksdjuren? Hur stor del av åkerarealen odlas med djurfoder? Hur mycket mark tar animaliekonsumtionen i anspråk? Rimliga frågor, där hur man frågar och hur man räknar spelar stor roll. Läs mer…
Skillnaden mellan metan och koldioxid påverkar inte bara hur man ska se på köttet eller mjölkens växthusgasutsläpp utan också för hur man värderar olika sätt att hålla korna på. Precis som för oss människor går en stor del av kornas mat åt till att hålla igång kroppen. Läs mer…