Invandring

De finns främst fyra typer av invandring till Sverige. Flyktinginvandring och arbetskraftsinvandring är de viktigaste. Till dessa kommer anhöriginvandring och gäststudenter/forskare.

Flyktinginvandring kan delas in i två grupper, kvotflyktingar, dvs folk som kommer hit med hjälp av svenska myndigheter och enligt överenskommelser med FN. Det är en mindre grupp än de som själva tar sig till Sverige och söker asyl här.

Flyktingar kommer främst från olika krigshärdar i världen som Irak, Afghanistan och Somalia (underligt, USA är inblandat i alla tre konflikterna). Inte underligt att folk flyr från de länderna. Och självklart att vi ska emot dem.

Arbetskraftsinvandringen sker främst från andra länder i EU, som exempelvis Polen, Lettland, Litauen och Storbritannien. Inkluderar också bönder från exempelvis Nederländerna som köper gårdar i Sverige. Idag är denna typ av invandring förmodligen mindre än flyktinginvandringen. Men det är svårt att veta. För ofta är denna typ av invandrare det som kallas gästarbetare och de blir aldrig skrivna i Sverige. Dvs de syns inte i invandringsstatistiken. Men de finns här. Och jobbar här.

Gäststudenter och gästforskare kommer från Kina, Indien, Iran, USA och EU-länder. En del av dem stannar faktiskt i Sverige efter studierna.

Anhöriginvandring rör sig främst om anhöriga till flyktingar som beviljats asyl i Sverige.

Alla utom flyktingar kan bosätta sig precis var de vill i landet. Och många kommuner vill inskränka flyktingars möjligheter att flytta vart de vill även efter att de beviljats asyl eller tillfälligt uppehållstillstånd. Något jag tycker är en inskränkning av de mänskliga rättigheterna. Det är liksom att bli fängslad på nåt sätt.

Men okej, jag inser att det kan vara ett problem för de kommuner där många flyktingar bosätter sig. Men det är lätt att lösa. Istället för att kommunerna ska finansiera flyktingmottagandet får staten helt ta över ansvaret. Då är det inga problem med var folk bor. Och vi slipper också gnälla på kommuner som vägrar ta mot flyktingar.

Till slut, Sverige kommer att behöva invandring. För att det ska finnas tillräckligt med arbetskraft i landet. Som kan försörja de stora kullar med nya pensionärer som kommer de närmaste åren. Då duger det inte att vara ett utvandringsland, såsom Sverige faktiskt är nu. Förra året utvandrade fler från Sverige än antalet som invandrade till Sverige. En stor del av utvandringen rör sig om invandrare av olika slag som återvänder till det land de kom ifrån.

Sverigedemokraterna som nu framträder som tydligt främlingsfientliga och rasistiska har inga lösningar på problemet med större utvandring än invandring. Inte heller några lösningar på problemet med de stora pensionsavgångarna.

Om Sverigedemokraterna på Skånes Social Forum.
Bloggat: Slutstadium, Marta Axner, Jag älskar Sverige, Anna-Lena Lodenius, Claes Krantz
Borgarmedia: DN
Andra bloggar om: Invandring, Krig, Sverigedemokraterna, Flyktingpolitik, Kommuner, Flyktingmottagande, Asyl, Politik, Samhälle

Återvända hem för vad?

För att dö? För att fängslas? För att svälta? För att leva i flyktingläger? Frågan är vad Tobias Billström menar när flyktingar ska få pengar för att återvända. Pengar gör knappast situationen de flytt från i Irak eller Afghanistan säkrare.

Pengar för återresa löser inga problem. Inte för flyktingarna. Inte för Sverige. Resultatet är bara att fler flyktingar kommer att bli tvingade att gömma sig. Fler människor kommer att leva underjordiskt i Sverige och utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare och hyresvärdar. Precis som i Europa i övrigt kommer vi att få ett utbrett skikt av människor som lever i vårt samhälle utan att ha några rättigheter alls.

Det är en cynisk politik migrationsminister Billström presenterar. I likhet med det mesta som kommit från alliansregeringens skrivbord.

Andra bloggar om: Flyktingpolitik, Regeringen, Alliansen, Tobias Billström, Flyktingar, Irak, Afghanistan, Politik, Samhälle

Självhatande integrationsminister?

Integrationsminister Nyamo Sabuni är nåt så underligt som en flyktingfientlig, islamofob invandrare som främst verkar vara intresserad av karriär och inte av politik. Om vi ska tro Kurdo Baksi som skrivit en drapa om henne på DN Kultur.

Sionister brukar kalla judar som kritiserar Israel för självhatande judar. En invandrare som är invandarfientlig blir väl då en självhatande invandrare. Och det är vad Nyamko Sabuni verkar vara. Eller är hon självhatande muslim? Om Kurdo Baksi har rätt. I ärlighetens namn ska jag väl säga att jag inte håller med Kurdo Baksi på alla punkter. Jag är ju själv mot religiösa privatskolor. Precis som Nyamko Sabuni. Det verkar inte Baksi vara. Men i motsats till integrationsministern är jag emot alla friskolor.

Jag är ingen anhängare av mångkulturalism som Kurdo Baksi är. Och tycker nog att Kurdo Baksi tar i för mycket i sin iver att påvisa regeringens skumma politik i flyktingfrågor och när det gäller islam. Men han har en poäng. Nyamko Sabuni kan fungera som alibi när regeringen lägger fram främlingsfientliga förslag.

Men när det gäller TV-framträdanden har Sabuni självklart rätt att välja vem hon vill debattera med. Där håller jag faktiskt med Hanne Kjöller, en människa jag i övrigt inte har mycket förtroende för. Och hon är inte heller ensam om att vara invandrare med skumma åsikter i flykting- och invandringsfrågor.

Andra bloggar om: Regeringen, Religion, Islam, Flyktingpolitik, Intergration, Alliansen, Nyamko Sabuni, Kurdo Baksi, Politik, Samhälle, Hanne Kjöller, Lena Laurén

Engagerad politiker hånas

I Sverige har vi många engagerade politiker och en del inte så intresserade, exempelvis Hans Rothenberg, riksdagens lataste västsvensk. En engagerad politiker är Kalle Larsson(v). När vi drev kampanjen Flyktingamnesti 2005 var han en av de politiker som visade sig vara mest intresserad och engagerad. En annan var moderaten Göran Lindblad.

Men att vara engagerad duger inte för SVD. Där måste man var engagerad för att skära ner, förämra eller vara människofientlig för att duga som politiker. Följdriktigt hånas Kalle Larsson för sitt engagemang i flyktingfrågor. Bottennapp, SVD! Bottennapp, Gudmundson!

Bakgrunden till att Kalle Larsson deltog i de afghanska flyktingarnas hungerstrejk är denna och Ali Esbati kommenterar det hela, Ingen väpnad konflikt tydligen.

Andra bloggar om: Kalle Larsson, Flyktingpolitik, Hans Rothenberg, Göran Lindblad, Regeringen, Alliansen, Afghanistan, Per Gudmundson, SVD

Arbetskraftsinvandring - varför inte?

Borgarregeringen har kommit med ett förslag som i grunden är bra. Arbetskraftsinvandring ska underlättas. Det finns emellertid ett antal fällor här. Eller det kanske är saker som borgarna inte vill tänka på eller försöka åtgärda.

Problemen kommenteras av vänsterpartiets riksdagsman Kalle Larsson. Borgarregeringen anser att många som söker asyl egentligen kommer av ekonomiska skäl. För detta finns inga som helst belägg och det är förmodligen mycket ovanligt. Vill en irakier flytta för att tjäna mer pengar är det nog lättare att åka till Dubai eller Abu Dhabi. Att regeringen ser så på asylsökande är för att de har en alldeles för hård och felaktig asylpolitik. Vidare pekar Larsson på följande problem i förslaget:

- det löser inte situationen för de papperslösa som redan idag befinner sig här. De omfattas inte alls av förslaget, trots att det enda rätta vore att ge dom uppehållstillstånd direkt.

- man tar bort såväl AMS som fackets inflytande när det gäller direktrekryterad arbetskraft, och därmed blir det betydligt svårare att kontrollera att villkor och löner verkligen står i överensstämmelse med andras på en svenska arbetmarknaden.

- regeringen föreslår att den som fått avslag på sin asylansökan under vissa omständigheter istället skall få söka som arbetskraft. Det kan låta som en god idé - man får ju två chanser! - men är ett hot mot rätten till asyl. För i takt med att politiken hårdnar kommer vi allt oftare att få höra att "det löser sig nog ändå, han kan ju alltid söka som arbetskraft". Men vad skall den göra som är för gammal att söka arbete, eller inte förmår göra det på grund av de upplevelser man bär med sig? Vilka löner och villkor är den som annars sänds tillbaka till krig och förödelse beredd att acceptera för att få stanna?

Det första problemet rör inte så många människor och är som Kalle Larsson skriver, mycket lätt att ordna.

Det andra problemet måste som jag ser det hanteras av aktiva och alerta fackföreningar. Exakt samma argument fanns mot arbetskraftsinvandringen på 50- och 60-talen. Då var det inget problem för facket att hantera det hela.

Det sistnämnda problemet är det som verkligen är besvärligt. Så för att jag ska anse att regeringens förslag som helhet är bra krävs det nog att man i förslaget också bakar in åtgärder som syftar till en generös och riktig asylpolitik.

Problemet med inskränkningar i asylrätten som Larsson skriver om kommenteras också av Alliansfritt Sverige.

Borgarmedia: DN1, SR
Bloggat: HBT-sossen, Esbati
Andra bloggar om: Flyktingpolitik, Invandring, Regeringen, Politik, Tobias Billström, Arbetskraftsinvandring

Rasisterna i folkpartiet

Esbati uppmärksammade mig på en bedrövlig debattartikel i DN. En debattartikel där folkpartister hetsar mot de mest utsatta i det svenska samhället. De senast tillkomna. Flyktingar. Flyktingar från krig, svält och förföljelse som söker skydd i vårt land. På samma sätt som förföljda och svältande svenskar en gång i tiden sökte skydd i ett annat land.

För det ska de straffas enligt folkpartirasisterna. Folkpartirasisterna antyder/utgår ifrån att nyanlända flyktingar inte vill jobba. En sån fördomsfull attityd. Alla människor vill väl göra nåt nyttigt. Därvidlag är det nog ingen större skillnad på en irakier, en kurd, en ryss , en tjetjen eller en svensk. Folkpartirasisternas artikel leder bara till att fördomar sprids. Ty det finns inga belägg för det som är utgångspunkten för folkpartiets förslag. Därför blir deras inlägg rasistiskt och fördomsfullt.

Det är uppenbart att man aldrig kan lita hundraprocentigt på en borgare. Bakom många av dem tycks det finnas en smygfascist. Och ofta verkar sådana dölja sig bakom just folkpartister.

Andra bloggar om: Folkpartiet, Flyktingpolitik, Rasism, Politik, Helen Odenjung
Technorati: Folkpartiet, Rasism, Politik, Flyktingpolitik

Bra

Bra att de flesta partier vill fixa till migrationsverkets dumheter.

Citat:

- Jag är bekymrad över att man har intagit den här ställningen för det är ju ett markant avsteg från den hållning som vi tidigare har haft till Irak. Vi politiker kan inte förändra den här situationen annat än genom en lagändring, säger Göte Wahlström, styrelseledamot i Migrationsverket och socialdemokraternas talesman i asylfrågor.

TT har varit i kontakt med samtliga riksdagspartiers talespersoner i flykting- och asylfrågor. Och förutom moderaterna och socialdemokraterna är också miljöpartiet och vänsterpartiet öppna för en lagändring där tolkningen av begreppet väpnad konflikt blir mer långtgående än i dag.

- Vi kan inte skicka tillbaka folk till ett land i fullständigt kaos, säger Bodil Ceballos (mp).

Centerpartiet är dock ute och cyklar som vanligt, Federley mest.

Borgarmedia: SVD1, SVD2, DN1
Andra bloggar om: Politik, Flyktingpolitik

Javisst ska vi värna vissa värden

Vi ska värna trygghet, anställningstrygghet och trygghet på andra sätt. Alla barn ska ha rätt till en skola av god kvalitet. Alla människor ska kunna arbeta. Bra daghem ska vi värna om. Bra för alla. Vi ska värna om solidaritet och gemenskap. Alla människors lika rättigheter. Mer demokrati som omfattar alla samhällets områden, även ekonomin och storföretagen. Värna om religionsfriheten - vilket kräver ett sekulärt samhälle. Värna om yttrandefriheten. Jämställdheten. Jämlikheten. Vi ska värna om välfärden. En välfärd för alla, inte bara för de rika. Det finns många värden att värna om. Liberalerna hjälper oss inte med detta.

Därför säger vi nej till liberalerna. De talar med kluven tunga eller ljuger rakt upp och ner.
Därför ska vi säga nej till privatskolor och privatdaghem. Det ökar segregationen, utanförskapet och otryggheten.
Därför säger vi nej till försämringar av arbetsrätten. Det ökar otryggheten, slår mot solidaritet och gemenskap.
Därför ska vi säga nej till arbetarfientliga rasistpartier. Framgångar för såna partier motverkar trygghet, solidaritet och gemenskap.
Därför säger vi nej till borgarregeringens bostadspolitik. Den ökar ojämlikheten, utanförskapet och segregationen.
Därför säger vi nej till försämringar i a-kassan. Det leder till ökad utslagning och segregation
Därför säger vi nej till borgarnas övervakningspolitik i namn av "kamp mot terrorn"
Därför säger vi nej till regeringens sjukvårdspolitik. Den försämrar för vanligt folk och skapar ojämlikhet.
Därför säger vi nej till den ruttna flyktingpolitiken. Den skapar otrygghet och utanförskap.

Liberalerna och borgarna är bara ute för att skapa en grundotrygghet bland arbetare och fattiga. De vill bara värna om "värdet" i att rika har det bra. Att de som redan har ska ha mer. Att borgarklassen ska gynnas. Det är de "värden" som liberalerna och borgarregeringen vill värna om.

Mer i borgarmedia: SVD, DN, AB1, AB2
Andra bloggar om: Arbetslöshet, Bostadspolitik, Social välfärd, Social rättvisa, Socialpolitik, Skolan, Skolpolitik, Invandring, Flyktingpolitik, Terrorism, Politik, Övervakning, A-kassa, Regeringen

Problem med verkligheten?

Det verkar som den svenska överklassen och byråkratin har en begränsad fattningsförmåga. Man kan nog säga ett de har perceptionsstörningar. Frågan är om det finns en diagnos för detta, så vi kan få dem inspärrade på nån institution eller i alla fall få fram särskilda resurser för att hantera deras problem.

Det är inte konstigt att man funderar när man läser att migrationsöverdomstolen (full med överklass och byråkrati i form av domare) säger:

"Det råder inte inre väpnad konflikt i Irak"

Inte väpnad konflikt i Irak! Det måste föreligga störningar i de sinnen som hanterar verkligheten hos dessa domare. Eller hur kan man bli så blind? Folk dör varje dag i Irak på grund av USA:s krigföring, olika motståndsgruppers attacker eller terrordåd. Föreligger ingen konflikt. Helt otroligt korkat. Vad är det för fel med människorna som sitter i migrationsöverdomstolen?

Och vad är det för fel med tjänstemännen i byråkratin som säger så här (från DN):

Men varje dag kan man följa hur människor dör och lemlästas i Bagdad. Hur kan det då vara rätt att skicka dem tillbaka?

Mitt uppdrag är att följa lagen i ljuset av Migrationsöverdomstolens praxis.

Men är det inte stötande?

Jag har en personlig uppfattning men jag har att hålla mig till regelverket, sedan får andra instanser göra en bedömning om det var riktigt.

Man gör saker som uppenbart är fel, men säger att man inte har nåt ansvar. Utan det är Migrationsöverdomstolen som har ansvar. Nån annan. En domstol med uppenbar svårighet att förstå verkligheten. Och varifrån känner jag igen tjänstemannens sätt att resonera? Javisst ja, Nürnberg-rättegångarna.

Borgarmedia: DN, SVD, SVT
Andra bloggar om: Flyktingpolitik, Irak, Politik, Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen

Bostadsbristens Göteborg

En lokal socialdemokratisk politiker säger att det är flyktingmottagandet som orsakar segregationen och de dåliga förhållanden i Göteborgs förorter. Hon gör sig till tolk för samma uppfattningar som Sverigedemokraterna och ser inte att det är klassamhället som är orsaken till missförhållandena. Klassamhället och bristen på bostadspolitik.

Bristen på bostäder i Göteborg är ungefär 30 000 enligt en undersökning som gjordes för några år sen. Detta gör att folk får bo extremt trångbott, bo i källare, i lokaler avsedda för kontor, i gamla fabriker osv. Bristen på byggande av hyresrätter gör att bostadsproblemen bara kommer att öka. Hyresrätter byggs inte om bara marknadskrafter får råda. För att hyresrätter ska byggas krävs politiska beslut. Subventionerat byggande av bostäder krävs. En reglerad bostadsmarknad krävs för att bostadsbristen ska kunna avhjälpas. Med en ordentlig social bostadspolitik kan vi också åtgärda vissa saker som orsakas av den stora segregationen. Vi kan bestämma att hyresrätter ska byggas i områden där det huvudsakligen finns villor, och i centrala Göteborg. Att villaområden ska byggas där det huvudsakligen finns hyresrätter.

För att minska bostadsmisär krävs alltså en social bostadspolitik.

Artikelserie i Göteborgs-Posten: GP1, GP2, GP3.
Lite om bostadspolitik: DN.
Andra bloggar om: Bostadspolitik, Flyktingpolitik, Göteborg, Klass, Sverigedemokraterna
Technorati: Bostadspolitik, Flyktingpolitik

Flyktingamnesti 2005 - en framgångsrik kampanj

Kampanjen Flyktingamnesti 2005 tillsmmans med kyrkornas Påskupprop och debatten om de apatiska flyktingbarnen ledde till en ökad tolerans för och en mer positiv inställning till att ta mot flyktingar. Det var ett viktigt resultat av kampanjen som också lyckades med att skapa möjligheter, för 14 000 av omkring 30 000 asylsökande som väntade på uppehållstillstånd eller fått avslag på sin ansökan, att stanna. Vi fick riksdagen att anta nya lagar som gjorde det möjligt.

Sammantaget var och är detta en stor framgång för ett folkligt förankrat arbete. Ett arbete som utfördes av vanliga människor i vanliga förorter och städer. Anarkister såväl som kristna och muslimer, moderater, sossar, miljöpartister och folkpartister. Ja ett brett spektrum av den svenska befolkningen gjorde kampanjen Flyktingamnesti 2005 till en succé.

Läs mer om kampanjen på den gamla webbsajten samt på Socialistiska Partiets egen gamla kampanjsida från när det begav sig.

Läs mer: DN, TomTom, SVD.
Andra bloggar om: Invandring, Flyktingpolitik, Rasism, Folkrörelse, Politik
Technorati: Invandring, Rasism, Flyktingpolitik

Identitetspolitik vs klasspolitik

Finns här en motsättning eller inte? Jag har läst igenom större delen av en debatt som förkommit på diverse bloggar med anledning av ett inlägg av Katrine Kielos om Mona Sahlin på Jonas Morians blogg.

Det är lätt att se att debatten varit något förvirrad. Man har inte varit överens om begreppsapparaten och det har lett till allehanda tolkningar och diverse spretiga inlägg från skribenter och bloggare som tolkat betydelsen på sitt eget sätt. Därför tänker jag börja med att försöka reda ut vad begreppet identitetspolitik egentligen står för.

Ordet tycks ha dykt upp i den svenska debatten omkring år 2000 i autonoma och anarkistiska kretsar som en del av debatter kring den globala rättviserörelsen (också kallad globaliseringsrörelsen eller av motståndarna, anti-globaliseringsrörelsen). Från början är det ett begrepp som har en entydigt positiv betydelse. Det används för att beskriva den politik som enfrågerörelser för ut. Sådana rörelser kallas nämligen också för identitetsrörelser. Några som behandlade identitetspolitik från en svensk horisont var Arwid Lund som skrev ”Flykten från partipolitiken” och Anki Bengtsson i artikeln ”Kan identitetsrörelser bli gränsöverskridande”, bägge två i nättidningen Yelah.net. Likhetstecknet mellan identitetsrörelse och enfrågerörelse var starkt och man menade att dessa skiljde sig från politiska rörelser. Politiska rörelser kunde förstås som rörelser med ett helt system av frågor och lösningar, ex politisk partier. Bägge två var emellertid exempel på sociala rörelser. Man såg också den globala rättviserörelsen som exempel på hur små och stora identitetsrörelser (ex.vis gay-, miljö-, kvinnorörelser) kan samarbeta för att tillsammans bli en politisk rörelse och på så sätt bli mer effektiva mot en gemensam fiende. Det är denna betydelse av identitetspolitik som Jimmy Sand hänvisar till i en av sina artiklar om frågan, Vad fan är "identitetspolitik"? (del 1 av 2) när han citerar engelska Wikipedia Men som vi snart ska se är denna betydelse inte längre den giltiga i Sverige. Här har begreppets innebörd förskjutits.

I olika diskussioner inom den autonoma miljön har begreppet gradvis förskjutits till att få en annan innebörd och kommit att i praktiken betyda detsamma som livsstilspolitik (livstilism). Något som Jimmy Sand också hänvisar till och menar att det är detta som Kielos egentligen menar. JS har dock missat att det faktiskt rör sig om samma sak. På debattsajten socialism.nu finns flera debatter både kring identitetspolitik och livsstilism. I en av dessa debatter säger en ledande autonom aktivist och ideolog att Gunilla Thorgren i DN den 4 mars 2003 gav en perfekt beskrivning av vad identitetspolitik innebär. Det är Karolina Ramkvist som intervjuar.

"-Du skriver att parollen "det privata är politiskt" har förvandlats?
-När vi använde oss av den handlade det om de problem som kvinnor upplevde var deras eget fel; att man var en dålig mor som inte ville vara hemma eller en dålig hustru som var arg på sin man. Vi sa att det här är politik, det är inte oss det är fel på. Att vi inte fungerar privat är ett resultat av att vi är förtryckta, att vi har en omöjlig livssituation. Idag har det blivit en individualism, en privatisering av politiska frågor.

Identitetspolitik är alltså individualism, en privatisering av politiska frågor. Denna tolkning av begreppet identitetspolitik överensstämmer väl med den Kielos gör sig till taleskvinna för när hon skriver:

"Sahlin väljer alltså medvetat att inte analysera i termer av klass och kön. Hon menar att problemen uppstår i det glapp som finns mellan individ och norm. Detta är en stor ideologisk förändring bort från klassanalys och mot identitetspolitik."

"Det finns en ideologisk konflikt mellan klassanalys och identitetspolitik som sällan erkänns inom socialdemokratin."

"Att ”bejaka och erkänna kulturella och etniska skillnader” har börjat ersätta solidariteten som princip bland socialdemokrater som är inspirerade av identitetspolitisk teori."

Följaktligen menar jag precis som Kielos att det faktiskt finns en motsättning mellan identitetspolitik och klasspolitik, men däremot ingen motsättning mellan klasspolitik och enfrågerörelser (också kallade identitetsrörelser). Istället är det min uppfattning att klasskamp måste kombineras med kvinnokamp (feminism), antirasism, kamp mot förtryck av HBT-personer osv för att vi inom den socialistiska vänstern ska kunna bli framgångsrika.

Eftersom ingen utrett bakgrunden och utvecklingen av begreppet identitetspolitik har debatten blivit förvirrad som jag redan tidigare skrivit. Exempelvis har bloggen Vänstra Stranden hamnat totalt fel i analyserna och resonemangen. De debatterande bloggarna har i många fall helt enkelt inte förstått att begreppet förändrat betydelse under den korta tid det använts i svensk debatt. Men det har Kielos gjort. Olika inlägg som gått emot Kielos har därför helt missuppfattat var frågeställningarna står och argumenterar mot fantasier som jag ser det. Inte undra på att debatten blir förvirrad när begreppet ges olika tolkning av olika debattörer. Såväl Roya och delvis Axner skjuter följaktligen förbi målet när de argumenterar mot Kielos.

En politik från enfrågerörelser som syftar till att föra fram enskilda gruppers intressen är alltså inte vad som idag menas med begreppet identitetspolitik. Det finns i min uppfattning ingen motsättning mellan detta och klasskamp. Istället måste de olika frågorna komplettera varandra (om hur detta kan gå till tänker jag återkomma till). Inte heller bör begreppet identitetspolitik användas för att beskriva enfrågerörelsernas kamp, vilket Charlotte W påpekar i ett inlägg på sin blogg Kamferdroppar. Tyvärr har hon just missuppfattat begreppet på det sättet och argumenterar därefter.

En av de som däremot läst Kielos rätt är Peter Karlberg som skrivit två inlägg i debatten, ”Klassanalys och identitetspolitik” samt ”Feminism – identitetspolitik eller?”. I det andra inlägget kommenterar han Katrine Kielos andra inlägg i frågan, en artikel som ursprungligen publicerades i den socialdemokratiska tidskriften Tiden. Peter Karlberg kritiserar med rätta i sin artikel en del rena motsägelser i Kielos resonemang i Tiden-artikeln.

Läs mer om flyktingfrågor, etnicitet, rasism och invandring
Debatt om integration och mångkultur
Öppna Gränser, Kampanj från Socialistiska Partiet år 2005.

Läs mer om feminism
Ingen klasskamp utan kvinnokamp, ingen kvinnokamp utan klasskamp

Fjärde Internationalens HBT-resolution från 2003 (på engelska)

Andra bloggar om: Klass, Flyktingpolitik, Feminism, Identitetspolitik, Vänstern, Katrine Kielos

Sverigedemokrater och rasism bekämpas i vardagen

När jag i flera inlägg argumenterat för att man inte ska "ta debatten" med Sverigedemokraterna menar jag naturligtvis inte att frågorna om integration, invandring eller flyktingar inte ska diskuteras. Självklart ska frågorna diskuteras. Det här är inte problemfria områden. Vad jag menar är att Sverigedemokraterna inte ska få någon plattform som parti. De ska inte få nån chans att bli rumsrena.

När olika borgerliga partier och sossarna debatterar med Sverigedemokraterna i offentligheten, på möten och i TV, innebär detta ingenting i kampen mot rasismen. Istället innebär det att man legitimerar existensen av ett rasistiskt, främlingsfientligt, xenofobiskt parti (lite upprepning där, jag vet). Dvs man medverkar till att göra SD rumsrent.

Istället ska SD bojkottas. Allt som kan göra dem till ett parti bland alla andra ska man inte göra. SD ska betraktas som paria, ett parti som ingen ska beblanda sig med. Arbetarfientliga, kvinnofientliga, flyktingfientliga och invandrarfientliga som de är. Kapitalistvänliga, borgerliga, med höga andel kriminella bland medlemmarna och representanterna. Ingen parti man vill ta i med tång ens.

De ljuger dessutom när de säger att integrationsfrågor inte diskuteras. Det är en flitigt diskuterad fråga i riksdagen och i samhället (nämnas kan diskussionerna om apatiska barn, flyktingamnesti och gästarbetare (Vaxholms-fallet etc). Nedan ger jag lite länkar till mer läsning om detta.

Läs mer:
Öppna Gränser
Om nationalism, rasism
Debatt om rasism och integration

Men när vi möter rasistiska eller främlingsfientliga påståenden från våra arbetskamrater, vänner eller släktingar ska vi förstås ta debatten. Det är där rasism kan och ska bekämpas. Vi måste också ta människors oro på allvar och tillsammans med våra arbetskamrater, vänner och släktingar diksutera fram solidariska lösningar på de problem som folk upplever sig ha. SÅ precis som Petter säger i sin kommentar till mitt förra inlägg om Sverigedemokraterna. Kampen mot arsismen ska föras i vardagen, på arbetsplatser, på torg och caféer. Det är där vi kan vinna kampen, bland vanligt folk, i arbetarklassen. Låt oss bekämpa rasismen där.

Pelaseyed har skrivit ett par bra inlägg i detta ämne, Socialdemokraternas fatala misstag och Vi tar debatten!

Andra bloggar om: Rasism, Flyktingpolitik, Sverigedemokraterna, Invandring

Utvisa inte Hassan Asad!

Ett upprop som startades av datateknikern Martin Björnsson:

Hassan Asad är en familjefar med dålig hälsa och hela sin familj i Sverige. Plötsligt har han på grund av "säkerhetsskäl" vägrats förlängning av sitt uppehållstillstånd och ska avvisas till Jordanien, där han riskerar tortyr. Utan att få veta vad han anklagas för, utan att kunna bemöta anklagelserna inför rätta eller nån annanstans.

Vi vill inte ha det på det här viset. Vi vill inte bli sittande med samma fadda smak av rättsövergrepp i munnen som när Ahmed Agiza och Muhammad Alzery utvisades till tortyr i Egypten. Tidigare utrikesminister Thomas Bodström frågar kritikerna - "hur ska vi göra i stället med personer som misstänks för terrorism? (GP 17/12)" Svaret är så enkelt att man måste ha en toppolitikers maktbaserade världsbild för att inte förstå det: vi ska inte utvisa någon utan att vare sig de eller vi får veta varför. Ska Hassan Asad, eller någon annan, utvisas på grund av terroranklagelser måste dessa anklagelser läggas fram så att en rättslig prövning kan ske.

Vi vill vara stolta över Sverige som ett rättssamhälle och en demokrati. Det första betyder att hos oss ska ingen ska drabbas av påföljder av påstådd brottslighet utan att ha fått en ärlig chans att försvara sig och blivit överbevisad, det är självklart. Det andra betyder att folkets åsikter ska räknas, och också att vi alla har ett visst ansvar att protestera när vi tycker att saker går fel till. Om vi inte får veta skälen till en utvisning saboterar vi demokratiprocessen och gör det omöjligt för människor att ta detta ansvar, skapa sig en åsikt i frågan och göra den känd för politikerna. Det får inte hända - inte ens i säkerhetsfrågor. Inte ens för att hålla bra kontakter med mäktiga främmande stater. Varje gång det händer urholkar vi vår demokrati.

Utvisningar av det här slaget urholkar också tron och hoppet på att det fortfarande kan finnas folkvalda politiker med ryggrad som vågar stå upp mot stormakterna när dessa har fel. De här dumheterna har fortgått länge nog nu. Ge oss möjlighet att känna oss stolta över att vara svenskar igen - ett folk som tänker själva och inte går med på vad dumheter som helst som ligger i tiden och har en klatchig slogan, som "Krig mot terrorismen".

Skriv under namninsamlingen

Värna rätten till asyl

Förra året kämpade hundratusentals människor runt om i Sverige för en allmän amnesti för de människor som fått avslag på sin ansökan om asyl. Denna kamp tvingade fram en tillfällig lag som skulle ge flertalet uppehållstillstånd.

Men det blev inte upprättelse för alla och människor måste fortfarande leva gömda. Därför måste vi kämpa vidare!

Ett alternativ är ett införande av en vistelsetidslag, som innebär en gräns för hur lång tid handläggningen i ett ärende får ta. Om gränsen överskrids ska uppehållstillstånd beviljas omedelbart.

Ett införande av en vistelsetidslag innebär uppehållstillstånd för de flesta av de tusentals asylsökande som har fått avslag på den tillfälliga asyllagen som gällde mellan 15 november och 30 mars.

Anders_S

En del på Migrationsverket borde få sparken

En person på Migrationsverket vid namn Annicka Ring skrev följande mejl after att en familj med ett sjukt barn hade avvisats:

"På fredag ska vi fira ihop med AM2 kl 15.00 i deras kök. Jag hoppas att ni alla kan avsätta en kvart innan i vårt kök då vi tänkte infria [handläggarens namn, reds. anm.] löfte om champagne efter det att en viss familj lämnat Sverige. I dag har jag fått bekräftat att verkställigheten avlöpte väl dock med fot- och handbojor samt poliser som blev påpucklade på traditionellt sätt med handväska. Så varm välkomna till vårt kök 14.45 för en skål."

Läs mer i arttikel i DN: Migrationsverket firade avvisning

Personer med en sådan människofientlig attityd som Annicka Ring ger uttryck för borde inte arbeta med människor. Såna borde omedelbart få sparken från Migrationsverket.

Anders_S

Hur många invandrare finns egentligen i Sverige?

Enligt många finns det en miljon, enligt vissa finns det 450 000 muslimer och enligt andra ännu fler. Men hur förhåller det sig egentligen och vilka är invandrarna?

Totalt fanns det 481 141 utländska medborgare bosatta i Sverige den 31 /12 2004. Det fanns 1 100 262 utrikes födda och 326 031 personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda i utlandet. Totalt cirka 1,4 miljoner.

År 1945 var antalet utrikes födda så lågt som 100 000. Sedan andra världskriget har 2,4 miljoner människor flyttat till Sverige och 1,4 miljoner har flyttat ut ur landet. Av utflyttarna var en halv miljon svenska medborgare och av inflyttarna var ungefär 320 000 svenska medborgare. Något mindre än hälften av invandrarna har lämnat Sverige. En spridd missuppfattning är att invandrare och flyktingar är synonyma begrepp. Endast en åttondel av de personer som invandrat åren 1990–2003 är flyktingar d.v.s. i behov av skydd.

Av de 1,1 miljoner människor som fötts utomlands men som idag bor i Sverige kommer 60 000 från Afrika varav 15 000 från Somalia, Etiopien med 11 000 och Eritrea med 4 000. Från latinamerika finns cirka 45 000 personer, varav 28 000 från Chile, 8 000 från Colombia (7 000 av dessa är adaptivbarn) och 5 000 från Peru. Totalt finns det 9 000 adoptivbarn från Sydamerika. Från Asien finns det ungefär 220 000 personer som bosatt sig i Sverige, av dessa kommer 70 000 från Irak, 40 000 från Turkiet, 40 000 från Iran, 15 000 från Libanon, 16 000 från Syrien. Av invandrarna från Asien är 26 000 personer adoptivbarn ( 7 000 från Indien och 8 000 från Sydkorea). Från Thailand och Filippinerna har totalt omkrign 10 000 personer flyttat till Sverige, överväldigande delan av dessa är kvinnor. Om vi räknar de cirka 10 000 nordamerikaner (USA och Canada) som finns i Sverige blir det totala antalet personer från länder utanför Europa cirka 315 000. Cirka 35 000 av dessa utgörs av adopterade barn. Kvar blir 280 000 personer.

Av dessa 280 000 människor från länder utanför Europa kommer kanske 210 000 från länder med dominerande muslimsk religion. Det finns emellertid ytterligare ett antal muslimer i Sverige, från Bosnien härstammar 54 000 personer varav endast en del är från muslimska familjer. Sammanlagt blir det 264 000 människor från "muslimska" länder. Många av dessa har dock kristet ursprung (armenier, assyrier/syrianer, serber, kroater), är zoroastrianer (bland iranier och kurder) eller icke-troende. Totalt är kanske 150 000 troende muslimer i Sverige, kanske 100 000 utövar aktivt sin religion. (Som jämförelse kan nämnas att Pingströrelsen har cirka 90 000 medlemmar). Påståendet om 450 000 muslimer är alltså totalt taget ur luften.

Nu vet vi varifrån nästan en tredjedel av Sveriges invandrare kommer. Resten, två tredjedelar kommer alltså från Europa. Av dessa kommer 140 000 från före detta Jugoslavien, 54 000 av dessa är från Bosnien. En liten del av bosnierna utgörs av troende muslimer. Cirka 60 000 är födda i Baltikum, Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. Från EU-länder (exkl. Norden) finns omkring 50 000 personer, de flesta från Storbritannien, Tyskland och Italien.

Kvar att redovisa finns cirka 535 000 personer. Dessa är alltså nordbor. Överväldigande majoriteten av dessa är födda i Finland.

Av 1,1 miljoner personer födda i andra länder är alltså hälften från nordiska länder och ytterligare 250 000 från resten av Europa. Adopterade barn från utanför Europa utgör ytterligare 35 000 och kvinnor som flyttat till Sverige och gift sig här utgör omkring 10 000 personer.

Vi kan alltså konstatera att de som pratar om cirka 1 miljon invandrare har rätt men jag tror att flertalet inte tänker på att nordbor utgör hälften av de som som flyttat till Sverige och att adoptivbarnen utgör en stor grupp. Flertalet invandrare i Sverige är alltså sådan som inte "syns".

En annan fråga som också ofta nämns är att arbetarklassens majoritet skulle ugöras av invandrare. Det är natruligtvis ett falskt påstående. Arbetarklassen i vid bemärkelse utgör cirka 4 miljoner personer. Det finns 1, 1 miljoner invandrare och ytterligare 300 000 personer med två utlandsfödda föräldrar. Totalt 1,4 miljoner. Många av dessa är arbetare, men andra är det inte. Även om alla var arbetare skulle de inte utgöra majoriteten av den svenska arbetarklassen.

Anders_S
(Källa: SCB)

Baltutlämningen var riktig

Det var helt riktigt av den svenska regeringen att utlämna de balter som varit soldater i den tyska armén. När man hör om baltutlämningen kan det ibland verka som om alla balter som kom till Sverige i slutskedet av andra världskriget blev utlämnade. Så var inte fallet. Endast en bråkdel av de balter som kom under 1945 blev utlämnade och de var alla soldater. Det var inte ens alla soldater som blev utlämnade, en del fick utan problem stanna kvar i Sverige.

Totalt kom cirka 30 000 balter till Sverige och det kom 3 000 tyska soldater. Av de sistnämnda var i stort sett alla tyskar, men en liten baltisk grupp fanns bland dem. De baltiska soldaterna i tyska armén kom två vägar, dels en grupp på cirka 160 personer direkt från Kurland. Av dessa kom endast 41 personer att interneras som soldater. Via Danzig (Gdansk) och Bornholm kom 126 stycken. Totalt 167 personer som alltså internerades som tyska soldater. Alla kom de iklädda tyska uniformer. Det var 7 ester, 11 litauer och 149 letter. Av dessa baltiska soldater i den tyska armén utlämnades slutligen 146 stycken. 21 stycken utlämnades inte då de antingen var svårt sjuka, hade dött i Sverige eller fick stanna av andra skäl. Av alla tyskar i den tyska armén som kom till Sverige utlämnades samtliga. Om detta talas inte, trots att dom var många fler än de baltiska soldaterna.

Sålunda, av 30 000 balter utlämnades 146 dvs 0,5%. Av 286 kända baltiska soldater utlämnades 146, dvs 51%. Baltutlämningen berörde alltså en enorm minoritet och dessutom bara hälften av de kända baltiska soldaterna.

Vad hände med de utlämnade. De flesta kom efter en kort tids vistelse i ett interneringsläger i Liepaja att släppas fria, endast tre blev kvar i lägret, Oscars Recis, Peteris Ziemelis och Jekabs Balodis.

Av de 130 letterna kom totalt 30 personer kom att straffas, en dömdes till döden. Helt klarlagt är att följande personer straffades:
Soldaten Jekabs Balodis, Kapten Ernst Kessels, Underofficer Arvids Kaneps, Löjtnant G J Matisons, Löjtnant Paul Lielkajs, Överstelöjtnant Jekabs Raiskums, Soldaten Arnolds Smits-Petersons, Instruktör Gustafs Vilks, Kapten Villis Ziemelis, Överstelöjtnant Kalris Gailitis, Löjtnant Olgerts Lacis, Löjtnant Oscars Recis, Löjtnant Pieteris Ziemelis, Instruktör Augusts Kaneps, Soldaten Manfred Liepins, Soldaten Evalds Liepins, Soldaten Valentin Silamikelis och Dr Elmars Eichfuss-Atvars. 18 personer.
Troligtvis straffades även följande 9:
Alberts Celmins, Peters Appkalns, Voldemars Eltermanis, Valdis Knoks, Herberst Aunins, Janis Jekabssons, Oscars Krastins, Janis Teteris och Jekabs Zutis.
En av de utlämnade och straffade, G J Matisons kom att behandlas som tysk, skiljdes av från de övriga och fick straff samt utvisning på samma sätt som andra tyska soldater. Endast ett fåtal av de som kom via Bornholm dömdes.

Av 7 ester blev en straffad och av 9 litauer blev förmodligen alla straffade. I den sistnämnda gruppen var samtliga befäl.

Av 146 utlämnade straffades alltså cirka 35 personer (cirka 24%). Majoriteten av dessa var befäl.

Lielkajs, Rajskums och Villis Ziemelis dömdes för att ha varit med i lettiska så kallade polisbataljoner. Dessa bistod tyskarna i utrensingar och terrorverksamhet mot kommunister och judar. Totalt mördades 313 000 civila letter. En stor del av dess mördades av de lettiska polisbataljonerna. Polisbataljonerna deltog också i mördandet av 24 625 judar i Bikierniskogen i Lettland, juli 1941.

Oscar Recis dömdes till 18 års fängelse för att ha deltagit i mördandet av judar i Daugavpils samt för tortyr när han var ställföreträdande chef för fängelset i Ventspils. Från 1941 tjänstgjorde han i SD (Sicherheitsdienst, SS säkerhetstjänst), därefter blev han tukthuschef.

Pieteris Ziemelis dömdes till döden och avrättades troligen, men det finns uppgifter om att han levde i ett straffläger i SIbirien så sent som 1967. Han dömdes för deltagandet i utrotandet av judarna i Daugavpils, för våldtäkter mot judiska kvinnor och för att personligen ha mördat och torterat judar. Han tjänstgjorde 1941-44 i ett lettiskt polisförband inom säkerhetspolisen. Från 1944 tjänstgjorde han i SD och från hösten det året som chef för tukthuset i Ventspils.

En av de som inte blev utlämnad, utan begick självmord i Sverige var Oscars Lapa. Denne tjänstgjorde från 1942 i SS och ingick i ett kommando under Viktor Arajs, en välkänd krigsförbrytare. Detta kommando var ansvarigt för utrensandet och mördandet av 100 000 lettiska, litauiska, Vitryska, ukrainska och polska krigsfångar.

Elmars Eichfuss-Atvars, balttysk, tjänstgjorde i Wehrmacht innan krigsutbrottet för att efter krigsutbrottet tjänstgöra i en av SS så kallade ”Sondergruppe”. Från 1942 ingår han i SD som ”Sonderführer” Han dömdes till 10 års arbetsläger för att tjänstgjort i fånglägret i Zjitomir , Ukraina samt för att ha avrättat civilpersoner i samma område.

Affären som endast berörde 0,4% av alla balter som flydde till Sverige har fått ta alldeles för stort utrymme i den svenska debatten. Det är dags att anta ett korrekt perspektiv.

Utlämningen var korrekt, det rörde sig om soldater i den tyska armén, såna utlämnades normalt. Flera av de dömda var dessutom allvarliga krigsförbrytare enligt de redogörelser jag kunnat ta del av. Slutsatsen blir alltså att det var rätt av den svenska regeringen att utlämna balterna. Det är dags att sluta snyfta över denna helt legitima affär, denna helt legitima utvisning av tyska soldater och krigsförbrytare.

Anders_S