Bra med trängselavgift

Svenska Dagbladets rubriksättare verkar ha en dålig dag. På en artikel som klart visar de positiva effekterna av trängselavgifterna sätter man rubriken"Miljöeffekten ännu svag av trängselskatten".

Biltrafiken har minskat med 15-20% på grund av trängselavgiften i Stockholm. Detta måste betraktas som ett bra resultat. Och som ett miljövänligt resultat. För att man ska uppnå en ännu rejälare minskning av biltrafiken i Stockholm och andra storstäder behövs komplement till trängselavgifter och bilism.

Det bästa komplementet till trängselavgifter är utbyggd spårbunden kollektivtrafik. Sådana satsningar måste öka.

Ett annat komplement är att bygga staden tätare så att kollektivtrafiken kan utnyttjas bättre. Nya bostadsområden ska alltså byggas där det redan finns kollektivtrafik som är spårbunden. Eller där man lätt kan bygga ut spårbunden kollektivtrafik.

Vad som inte behövs är däremot fler biltrafikleder. All sådan utbyggnad borde stoppas. Den borgerliga alliansen gör helt fel när man i Stockholm satsar på nya biltrafikleder. Det är en miljöfientlig politik.

Borgarmedia: SVD
Andra bloggar om: Trängselavgifter, Trängselskatt, Kollektivtrafik, Stockholm, Miljö, Klimathot, Bilism, Politik, Samhälle

Miljöpartiet förvirrar

I ska har naturligtvis Miljöpartiet rätt. Flyget är en stor miljöbov och det är vansinnigt att flygbränsle inte kan beskattas. Naturligtvis krävs det en utbyggnad av järnvägen i Sverige. Och det är naturligtvis onödigt att flyga Göteborg-Stockholm.

Men vad Miljöpartiet samtidigt glömmer och det är detta som förvirrar är att majoriteten av utsläppen av växthusgaser i Sverige inte kommer från flyget. De kommer från bilismen i storstäderna. Det är alltså denna som i först hand måste minskas. Det är i storstadsområdena som åtgärder främst ska sättas in.

Då är det väldigt svårförståeligt att Miljöpartiet tvingat igenom stora investeringar på en järnväg i Norrland som inte behövs. Den förbättrar inte läget när det gäller klimathotet. Ytterligare en sak som gör mig förvirrad om vad Mp egentligen vill.

När det gäller järnvägarna i Göteborgsområdet kan en första utbyggnadsetapp på Götalandsbanan kombineras med en utbyggnad av västra stambanan. Och Lerums kommuns invändningar kan lätt kringgås. Detta genom att bygga dubbelspår Göteborg-Landvetter flygplats-Borås-Herrljunga. Då ökas kapaciteten på västra stambanan, vi får en snabb förbindelse till Borås och till Landvetters flygplats (ja, flyg komer att behöva även i framtiden, men bör beskattas hårdare och endast för längre distanser).

Trängselavgifter bör naturligtvis också införas i Göteborg. Liksom en utbyggnad av spårvägen. Vad som inte behövs däremot är en utbyggnad av vägnätet för ökad biltrafik.

Ett annat inlägg om miljöpartiets förvirrande logik.
Borgarmedia: GP1, GP2, SVD
Bloggat: Arbetarens klimatblogg
Andra bloggar om: Trängselavgifter, Bilism, Kollektivtrafik, Miljö, Flyg, Politik, Samhälle, Miljöpartiet, Göteborg

Varför händer inget i Göteborg?

I hela Europa byggs spårvägar ut. Nu även i Stockholm, där en mängd nya linjer planeras enligt DN. Vilket naturligtvis är jättebra. Och det är bara att gratulera stockholmarna.

Men i Göteborg byggs det inte ut. Det enda som finns planerat är en förlängning av linje 5 till Östra sjukhuset. Vilket innebär några hundra meter spår över Munkebäckstorg så att 5:an kan forstätta från sin ändhållplats via 1:ans spår till Östra Sjukhuset. Men till de ställen där behovet är som störst kommer ingenting att byggas de närmsta 20 åren. Det är till Backa (som lovades spårvagn redan på 60-talet) och till Norra Älvstranden.

Naturligtvis behövs mycket mer spårväg i Göteborg än det jag nämnt ovanför att kunna minska biltrafiken. Utbyggnaden av 5:ans linje betyder i stort sett ingenting. Kombinerat med en sån utbyggnad bör också trängselavgifter införas i Göteborg.

Att inget händer i Göteborg tror jag beror på att staden är helt beoende av två stora förtag inom bilbranschen. Detta tillsammans med politiker som sitter i deras knän bäddar för att satsningar på bilism alltid tycks gå före satsning på en fungerande, effektiv och vettig kollektivtrafik. Dvs en spårbunden kollektivtrafik.

Borgarmedia: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6
Bloggat: Jinge
Andra bloggar om: Trängselavgifter, Göteborg, Kollektivtrafik, Stockholm, Spårväg, Spårvagnar, Politik, Miljö, Samhälle

Bra med nya tunnelbanelinjer

I Stockholm funderar man på att bygga ut tunnelbanan. Det är en självklar åtgärd om klimathotet och bilismen ska kunna minskas. Och minskad bilism är ett måste för minskat hot mot klimatet. Utöver en eventuell utbyggnad av tunnelbanan kommer Stockholm också att bygga ut spårvägar och järnvägar.

Men i Göteborg. Där handlar allt om ökad busstrafik och en måttlig utbyggnad av en av 5 järnvägslinjer. Pendeltågstrafik finns idag på endast två av dessa 5 linjer. Och en till ska det bli på. De andra verkar inte vara aktuella den närmaste tiden.

När det gäller spårvägen finns inga större utbyggnadsplaner. Trots att detta skulle behövas. I rusningstrafik är bussarna till Backa och till Lindholmen helt överlastade. Enda möjligheten att åtgärda detta är att bygga spårväg. Backa har varit lovat spårvagn sen det byggdes på 1960-talet. Men inget har hänt. Och inget planeras. Trots att detta vore det enda som skulle kunna möjliggöra de mål som satts up i kollektivtrafikpalenen K2020.

I media om kollektivtrafik: SVD,
Bloggat: Betongelit
Andra bloggar om: Kollektivtrafik, Stadsplanering, Göteborg, Miljö, Tunnelbana, Spårväg, Pendeltåg, Järnväg, Stockholm, Politik, Samhälle

Minskade utsläpp kräver ändrad stadsplanering

Vetsnkapliga rådet för klimatfrågor har kommit med en rapport som föreslår 20-25-procentiga minskningar av utsläppen av växthusgaser fram till år 2050. Enda möjligheten att upp nå ett sånt mål i Sverige är att minska biltrafiken. Vilket innebär att minska biltrafiken i storstäderna. Det kräver en förändrad stadsplanering, en rejäl utbyggnad av kollektivtrafiken och begränsningar av bilismen i storstäderna.

Vad som krävs är alltså:

• Trängselavgifter i de tre största städerna.
• Stopp för utbyggnad av biltrafikleder
• Förtätning av våra städers innerområden där det finns bra kollektivtrafik
• Ingen utbyggnad av bostadsområden, köpcentrum eller industriområden där det inte finns spårbunden kollektivtrafik
• Rejäl utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i våra stadsområden

Däremot vänder jag mig mot bensinprishöjning därför att detta kommer att slå mot den landsbygdsbefolkning som behöver använda bilen. Trängselavgifter är bättre.

Borgarmedia: DN1,
Andra bloggar om: Bilism, Trängselavgifter, Kollektivtrafik, Miljö, Stadsplanering, Biltullar, Växthusgaser, Växthuseffekt, Klimathot, Politik, Samhälle

Göteborg är så efter

På grund av publiceringsproblem på bloggen lät jag publicera detta inlägg på bloggen Mullvaden istället. Nu går det att publicera igen och därmed har det blivit länkat även hit. Ber om ursäkt för detta.

Borgarmedia: SVD, GP
Bloggat: Jinge
Andra bloggar om: Kollektivtrafik, Göteborg, Miljö, Politik, Spårväg, Tunnelbana, Samhälle, Stockholm

Fler trafikleder- varför?

Målet måste ju vara att minska biltrafiken. Framförallt på grund av klimatet, men också av andra miljöskäl. Bilism är resursslöseri av stora mått. Frihet, javisst. Och det är ju också där som svårigheten ligger när vi vill minska bilismen.

Länstyrelsen i Stockholms län säger nu ja till en ny förbifart runt Stockholm. Det kan man tycka är vettigt då trafiken på Essingeleden är totalt igenkorkad vid vissa tider. Men det är i själva verket kontraproduktivt. Och om det inte är det så är det onödigt. Kontraproduktivt därför att det medför ökad biltrafik och därmed försämrad miljö och ökande klimathot. Onödigt, för om vi lyckas minska biltrafiken trots att en ny motorväg byggts så kommer den nya vägen ju inte att behövas.

Istället borde man satsa på en utbyggnad av kollektivtrafiken i Stockholmsregionen. Pengar till det kan man ta från trängselavgifterna, istället för att som nu låta dessa finansiera en ökad bilism. Heder åt de två partier som går emot den nya förbifarten.

Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3
Andra bloggar om: Kollektivtrafik, Bilism, Trängselskatt, Trängselavgifter, Politik, Samhälle, Stockholm

Ökande bostadsbrist

Regeringens politik har lett till att det byggs allt färre lägenheter, allt färre bostäder . Detta samtidigt som efterfrågan ökar. Bostadsbristen som redan var stor, blir alltså bara större. Detta som en följd av minskade subventioner till byggande, favorisering av bostadsrätter framför hyresrätter, marknadshyra osv. De som kommer att bli utan bostad är de fattiga, de som har små tillgångar. För de rika finns det alltid bostäder att få tag på. Resultatet kan bli att vi inom ett antal år har kåkstäder av internationellt snitt även i Sverige.

För att råda bot på det hela behövs en ny social bostadspolitik som också tar hänsyn till klimatet och att vi ska kunna ha fungerande och effektiv kollektivtrafik. För att det ska vara möjligt krävs att de svenska städerna blir tätare. För i dag är de glesa, med Göteborg som det värsta exemplet. Av nordens 5 stadsområden med mer än 500 000 invånare har Göteborg den sämsta och den minsta utnyttjade kollektivtrafiken. Den grundläggande orsaken till detta är att staden är så glest bebyggd och att bilismen gynnats nåt oerhört.

Det krävs subventionerat byggande av hyreslägenheter för att en tätare, miljövänlig stad med tillräckligt med bostäder ska kunna bli verklighet. Borgarregeringen visar inga tendenser till att vara inne på något sådant. Så för att få det därhän får vi nog se till att byta regering.

Bloggat: Betongelit
Andra bloggar om: Bostadspolitik, Miljö, Regeringen, Kollektivtrafik, Stadsplanering, Politik, Samhälle, Göteborg

Trängselskatter - en bra grej

Det finns flera fördelar med trängselskatt. Också kallat trängselavgifter eller biltullar. Här är några saker som är bra med trängselskatter.

• Det blir färre bilar och därmed bättre miljö i den stad som har trängselavgifter.
• Bilåkandet minskar och därmed minskar klimatpåverkan.
• Fler åker kollektivt vilket ger mer pengar till kollektivtrafiken och därmed en snabbare och bättre utbyggnad.

Som jag ser det borde dock också själva inkomsterna från trängselavgifterna användas tills satsningar på kollektivtrafik. Inte på nya vägar. Nya vägar innebär ju ökad bilism. Och det är problematiskt ur lokalmiljösynpunkt och ur klimatsynpunkt. Bilismen borde på alla sätt som står till buds, minskas.

Borgarmedia: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SVD1, SVD2, SVD3
Andra bloggar om: Bilism, Biltullar, Kollektivtrafik, Trängselavgifter, Trängselskatt, Stockholm, Politik

Övrigt i bloggosfären: Jinge kommenterar Gudmundsson, Alliansfritt Sverige om den schizofrena regeringen Reinfeldt, Esbati kommenterar USA:s roll i Mellanöstern, Approximation skriver bra om skolan och Biology and Politics bra om Irak

Bilindustrin och klimathotet

Bilindustrin skickar Göran Persson till Almedalen för att bedriva lobbyverksamhet (läs påtryckningar) för bilismen. En bilism som är det i Sverige som svarar för den största delen av våra koldioxidutsläpp. Han snackar om att vi är så beroende av bilindustrin och att det är ett problem. Det är klart att det är ett problem. Fråga er själva varför Göteborg har den uslaste kollektivtrafiken bland Nordens 5 storstäder. Det är bilindustrins fel. Så det är ett problem. Bilindustrin förhindrar vettiga satsningar på mer miljövänlig transportteknik och vettig stadsplanering. Något Persson försöker dölja och släta över när han är i Almedalen på reklamresa för bilismen och bilindustrin.

Att satsa på etanol är inget alternativ. Etanoltillverkningen leder till ett jordbruk i Brasilien med rena slavförhållanden. Dessutom till en omfattande miljöförstöring genom att skogar tas bort för att ge plats åt odling av grödor för framställning av etanol. Så etanoltillverkningen ger i stort sett ingen förbättring vad det gäller koldioxidutsläppen. Därför är det inget alternativ.

Att vi är så beroende av bilindustrin försämrar Sveriges möjligheter att statsa på alternativ till bilismen och på ett transportsnålare samhälle. Så samtidigt med att vi satsar på en vettig kollektivtrafik måste vi också satsa på att i Sverige producera andra typer av fordon än bilar. Som tåg och spårvagnar. Så att vi kan bli mindre beroende av bilindustrin.

Läs mer: Kollektivtrafik, Växthuseffekten, Stadsplanering
Borgarmedia: GP1, DN1, DN2, AB1, AB2, AB3, AB4
Andra bloggar om: Bilism, Miljö, Klimathotet, Växthuseffekten, Kollektivtrafik, Politik, Göran Persson, Almedalen, Bilindustrin

Satsningar på kollektivtrafik

I Stockholm diskuteras utbyggnader av tunnelbanan till Karolinska och till Värmdö. Dessutom ska järnvägen ska byggas ut och man har nyligen byggt den fina spårvagnslinjen tvärs över södra delarna av stan, Tvärbanan. Nu ska den byggas ut ännu mer.

Men vad händer i Göteborg? Inte mycket. Västlänken läggs på is. Spårvägen byggs inte ut, miljöpartiet vill bygga cykelbro och arbetar för det, istället för att arbeta för en bättre utbyggd kollektivtrafik. Andra partier vill bygga en ny biltunnel, men det vill inte Vägverket för de har inga pengar. Partierna verkar skita i växthuseffekten och klimathotet, speciellt centerpartiet, som vill öka reseavdragen dvs subventionera bilresande än mer. När vi borde ha en politik som är tvärsom. Handelsmännen i Göteborg är ännu galnare.

Passiviteten hos Göteborgspolitikerna är monumental. Och förvånande med tanke på detta. Kan det vara bilindustrins starka inflytande i staden som begränsar politikerna. Eller? Eller är det bara ointresse och politisk oduglighet?

Så svårt kan det ju inte vara att börja planera spårvägen till Backa som varit utlovad i över 40 år. Eller att se till så att hamnbanan får dubbelspår och pendeltåg. Eller sätta igång med pendeltågstrafik på Bohusbanan. Det kan inte vara så svårt.

Borgarmedia: AB1, AB2, AB3, SVD1, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5
Andra bloggar om: Miljö, Kollektivtrafik, Göteborg, Västlänken, Politik, Spårväg, Tvärbanan, Citybanan, Tunnelbana

Konsekvenserna av växthuseffekten

Vår tids stora utmaning utropar några debattörer i SVD. Det har de förmodligen rätt i. Och jag har skrivit att det också är en utmaning för vänstern. Det myckna regnandet i Småland är av många ansett som en konsekvens av klimatförändringarna. Men det tror jag inte är alldeles säkert. Klart är att översvämningarna inte enbart beror på klimatförändringar.

En orsak är också bristande underhåll av dammar. Något som beror på avreglering av elmarknaden och på avindustrialisering av landsbygden. Profithunger hos kraftföretag gör att man drar in på underhåll med försämring av skicket på dammar och andra anläggningar som konsekvens. Dammar som förr användes för sågverk, kvarnar och liknande sköts inte längre med förfall som följd.

En annan orsak är kalhyggen. Även stormarna som fällt stora mängder skog bidrar till fler översvämningar. Kala områden ökar nämligen ytavrinningen med överbelastning av dammar och åar som följd. Ytterligare saker som förvärrar läget är den utdikning av våtmarker som förekommit i Sverige i stor skala de senaste hundra åren. Något som också ökar ytavrinningen och belastningen på vattendragen.

Strömavbrottet i New York skylls också på klimatförändringarna. Men även här så är en bidragande orsak den vinstmaximerande kraftindustrin i USA. Elnäten är inte utbyggda för att kunna hantera maxbelastning. Att göra det minskar vinsten för företagen. Inte heller sköts underhållet som det ska.

Några som försöker slå mynt av klimathotet är Banverket som helt riktigt säger att vi måste satsa på spårbunden kollektivtrafik, inte på flyg, inte på bussar. Därför tycker man att man borde ha mer anslag, inte mindre. Annars blir viktiga infrastrukturprojekt aldrig av, eller väldigt försenade. Vägverket å sin sida vill hellre underhålla de vägar som finns än att bygga nya.

Borgarmedia: SVD1, SVD2, GP1, GP2, GP3, GP4, GP5, AB1, AB2, DN1, DN2, EX1, EX2
Andra bloggar om: Växthuseffekten, Klimathotet, Kollektivtrafik, Politik, Översvämning, Avreglering, Banverket

Göteborg, Göteborg

I Göteborg görs cirka 30% av arbetsresorna med kollektivtrafiken. I stockholm görs 60% av motsvarande resor med kollektiva färdmedel. Detta beror på flera saker. Kollektivtrafiken i Stockholm är snabbare och mer utbyggd. Bostadsområden i Göteborg ligger i större utsträckning där det inte finns någon effektiv (dvs spårbunden) kollektivtrafik

I Stockholm finns pendeltåg på alla järnvägslinjer som går ut från stan. Även på enkelspåriga sådana som Saltsjöbanan och Roslagsbanan. I Göteborg finns pendeltåg endast på två järnvägslinjer ut från stan . På de resterande tre finns det inte. En av dss har knappast utrymme för pendeltågstrafik utan utbyggnad, det är järnvägen i Götaälvdalen, den gamla Bergslagsbanan. Där pågår utbyggnad till dubbelspår. På de andra två, Bohusbanan och Borsåbanan (Kust till Kust), skulle pendeltågstrafik kunna startas nu. Om de hade modern tåglednings- och säkerhetsteknik. Det har Boråsbanan men inte Bohusbanan. På Bohusbanan kan trafik sättas igång så fort ombyggnaden till modern teknikstandard gjorts klar. Kapacitetsproblem på Göteborgs Central kan lösas genom att dessa pendeltåg tills vidare inte går dit. Det kräver dock en ny station i Gamlestaden. Något jag redan skrivit om tidigare. Jag har också skrivit om utbyggnad av spårvägstrafiken.

Ett annat sätt att öka kollektivtrafikåkandet i Göteborg är att förtäta staden. Göteborg är idag en mycket glest bebyggd stad. Det finns gott om centrala områden med bra kommunikationer som kan bebyggas med bostäder och kontor. Längs med Mölndalsvägen kan det byggas massor. Där finns gott om tomma tomter, dåligt utnyttjade gamla industriområden etc. Det ligger väldigt centralt. Det är för mig oförståeligt att inget byggs där. Runtomkring Backaplan kan mängder av bostäder bygas i ett precis likadant slags område som kring Mölndalsvägen. Mängder med tomma tomter osv i Kvillebäckens gamla industriområde. De delar av Frihamnen som ligegr nära Backaplan och spårvägen kan bebyggas omedelbart. Områdena är centrala med goda kommunikationer. Men ändå byggs ingenting. Det är knepigt. Ett tredje område med samma karaktär är området kring spårvagnshållplatsen Gamlestadstorg.

De flesta miljonprogramsområden i Göteborg kan också förtätas ordentligt då de flesta av dem har bra kollektiva transportmöjligheter. Detta gäller också vissa centrala områden av miljonprogramkaraktär som Guldheden och Nordostpassagen i Olivedal. Många förorter har också en för liten befolkning och servicen i dessa skulle må bra av en förtätning med fler bostäder och arbetsplatser. Exempelvis har både Hammarkullen och Bergsjön bra kommunikationer och något för liten befolkning. De kan alltså med fördel förtätas och byggas ut. Läs mer om stadsplanering.

Göteborg
Andra bloggar om: Bostadspolitik, Stadsplanering, Kollektivtrafik, Göteborg, Politik, Hammarkullen, Förtätning, Järnväg

Klimathotet - en utmaning för vänstern, del 4

Det växande problemet med växthuseffekten presenterar några problem för en klassmässigt baserad vänster. Hur ska vi kunna inför en politik som adresserar klimatproblemen och som inte har några negativa fördelningsmässiga konsekvenser. Jag har i ett par inlägg skissat på hur en sån politik skulle kunna se ut, Klimathotet - vad kan du göra? och Göteborg och klimathotet.

För Sveriges del handlar det väldigt mycket om våra städer, om vi ska kunna minska användningen av fossila bränslen och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Det handlar om stadsplanering. Städerna måste byggas tätare. Det handlar om kollektivtrafik som måste byggas ut rejält. Det handlar om att begränsa bilismen, genom exempelvis Trängselavgifter. Det handlar om att vi måste skapa ett transportsnålare samhälle. Det handlar om att fjärrvärmeverk som bränner fossila bränslen måste ersättas med värmepumpar och värmeväxling.

Detta därför att de alternativa lösningar som finns på energiproduktion och bränsleproduktion inte kan erbjuda hållbara alternativ, något som Miljöförbundet Jordens Vänner skriver om i dagens GP med anledning av etanol som alternativt bränsle. I en intern diskussion i mitt parti förkastas också solceller som ett gångbart alternativ i stor skala. Så här skriver dbr:

Solceller kommer att utvecklas, och kommer att fungera bra i mindre och lokala tillämpningar. Men, för att få ut hög effekt per ytenhet ur en solcell krävs väldigt speciella material (indium, gallium) som det råder brist på i jordskorpan. Även mindre effektiva solceller använder bristmaterial. Och det blir stora transportproblem av elen från Sahara… En kraftig utbyggnad av solenergi (även solvärme, inte bara el) är bra och nödvändig, liksom av vindenergi, men enligt de prognoser jag sett från Energimyndigheten kommer de inte att klara av att kompensera ens de mer modesta sparkrav på fossila bränslen som Sverige och EU har satt upp, utan att det blir rejäl energibrist. I summa: de som studerar hela energisystem är klart mindre optimistiska än de forskare som utvecklar olika energialternativ.

Vi bör alltså inte sätta allt för stor tilltro till alternativen när vi formulerar vår politik, utan faktiskt skissera var och hur vi föreställer oss att vi bör spara energi.

Trängselavgifter som jag är anhängare av har en del negativa fördelningseffekter som vänstern måste kunna hantera. Samma sak med mitt förslag att ta bort alla reseavdrag för biltransporter till och från arbetet. Dessa förslag innebär att rika kan fortsätta köra bil, men inte fattiga. Dvs en fördelningspolitisk effekt som gynnar de rika. Alltså måste fattiga och arbetare på något sätt kompenseras. Riktigt hur vet jag inte just nu. Men en lösning måste funderas ut. För förslagen om att ta bort reseavdrag och införa trängselavgifter i de större städerna tror jag är nödvändiga .

Borgarmedia: GP1, GP2, GP3, DN1, DN2, SVD1, SVD2, SVD3
Läs mer: Jinge, Arbetarens klimatblogg
Andra bloggar om: Klimathotet, Stadsplanering, Trängselavgifter, Trängselskatt, Kollektivtrafik, Växthuseffekten, Socialistiska Partiet, Vänstern,

Vad är det för fel med kollektivtrafiken i Göteborg?

Många, några listar jag här nedanför, annat kan du läsa i ett tidigare inlägg.

1. Den är för långsam
2. Det är för mycket busar och för få spårvagnslinjer
3. Den är ineffektiv (hänger ihop med punkt 2)
4. Vissa busslinjer (ex 16, 40, 42, 45, 48) är totalt överlastade vid vissa tider (hänger hop med punkt 2)
5. Politikerna som bestämmer satsar för lite på den.

Visserligen har politikerna en vision, K2020. Man har ett högt mål när det gäller att öka kollektivtrafikåkandet. Men jag tror det kommer att misslyckas. Därför att man inte satsar tillräckligt mycket. Därför att borgarregeringen drar in pengar till satsningar. Därför att Västlänken blir försenad, vilket man visserligen kan göra något åt. Men för sådan alternativa och snabbare lösningar visar politikerna noll intresse. Inte heller planeras nån större utbyggnad av spårvägen. Sammantaget anser jag att detta innebär att det mål man har i K202o på fördubblat resandeantal till år 202o inte kan nås.

Det behövs en större satsning på utbyggand av spårvägstrafiken än vad man beslutat om. I första hand kan man göra följande:

Utbyggnad av spårväg till Backa liksom utbyggnad till Eriksberg via Lindholmen. Gamla linjen till Bräcke från Eketrägatan på Hisingen bör återuppbyggas och en förlängning av den kan byggas i kanten av Krokängsparken och ner till Eriksberg.

Spårvägen i Angered borde byggas ut till Rannebergen och Lövgärdet.

Lätt kan spårvägen också byggas ut längs med gamla Säröbanan. Man kan anlägga spårväg på gamla Västgötabanan från Hjällbo via Olofstorp och Gråbo till Sjövik. Lätt gjort om man bara bitvis låter den vara dubbelspårig. Med lite vilja är det inte omöjligt att bygga ut spårvägen i Göteborg.

Läs mer om spårvägsutbyggnad.
Andra bloggar om: Göteborg, Kollektivtrafik, Politik, Västlänken, Miljö

Skattesänkning i Göteborg - V sa nej

Vänsterpartiet sa nej till skattesänkning i Göteborgs kommun häromveckan. Därmed bröt man med miljöpartiet och socialdemokraterna och tillhör nu inte längre den styrande majoriteten i Göteborg.

Vänsterpartiet motiverar brytningen med att ekonomin är dålig i kommunen och att man vill satsa mer på förskolan. Detta verkar ju vara sunda argument, men låt oss granska dem. Det första påståendet är rent falskt. Göteborgs kommun har inte dålig ekonomi. Det finns stadsdelsnämnder (ex. Linnéstaden) som har dålig ekonomi. Detta är ett lösbart problem. Mer pengar kan överföras från kommunens centrala ekonomi.

Satsning på förskolan skulle innebära att man bygger bort köerna. Frågan är dock om köerna finns på grund av dålig ekonomi? Ja i Linnéstaden kan det vara så, men i den stadsdelsnämnd som har längst kö, Centrum, har det inget med ekonomi att göra. Att det inte finns tillräckligt med förskoleplatser i Centrum beror på att det är svårt att hitta lokaler och tomter, det är svårt att få bygglov och andra tillstånd för att bygga om lokaler som hittas. Inte heller innebär det faktum att kommunens centrala ekonomi skulle bli bättre genom att inte sänka skatten , att det skulle bli en utbyggand av daghemsplatser etc. Beslut om sådant fattas i stadsdelnämnderna och det som då behövs är ett beslut om att överföra mer pengar till dessa. Något sådant har inte Vänsterpartiet föreslagit vad jag kan se.

Vänsterpartiets förslag löser alltså inte de problem som finns i stadsdelsnämnderna, löser inte de ekonomiska problemen som finns i vissa, inte heller problemen med förskoleköer som finns i andra. För mig är det därför svårt att se varför vänsterpartiet bröt med miljöpartiet och socialdemokraterna.

Pelaseyed menar att vänsterpartiet nu sätter hårt mot hårt. Men för mig är detta svårt att se. Vänsterpartiet har inte försökt mobilisera vanligt folk för sitt föslag. Man har inte diskuterat sitt budgetförslag med arbetarna i Göteborg, eller med någon annan heller. Eftersom förslaget inte heller skulle löst de problem som vänsterpartiet säger att det skulle lösa verkar det hela för vara ett slag i luften. En ganska meningslös demonstration.

Men vad innebär då miljöpartiets och socialdemokraterna förslag i dessa viktiga frågor. Ja, en sänkning med kommunalskatten med 25 öre. 40 kronor i månaden för en låginkomstagare som ETC skriver. En summa som för mig verkar försumbar och inte något som någon fattig människa komemr att uppfatta som en otoligt bra grej. Så jag förstår inte riktigt deras förslag heller, varför försämra kommunens ekonomi på sikt om man inte har ett rejält förslag att komma med? För mig blir det hela ännu mer ett spel för gallerierna när jag läser på miljöpartiets hemsida om budgeten för Göteborgs kommun.

Den enda riktigt positiva satsning jag ser i den budget som socialdemokraterna och miljöpartiet lade fram är satsningen på billigare kollektivtrafik och en utökad kollektivtrafik. Men, men utbyggnaden är totalt otillräcklig. Den omfattar ingen utbyggnad av spårväg till områden där det redan på 1960-talet utlovats spårväg (ex Backa) och där bussarna är totalt överlastade och i rusningstrafik känns som Tokyos tunnelbana, bara mycket smutsigare, nedgångnare och ofräschare. Miljöpartiets och socialdemokraterna förslag förändrar heller ingenting, innebär inga egentliga förbättringar och satsningen på kollektivtrafiken är bara ord utan verklig substans. Bussar kan inte lösa de problem som finns. De har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet. På de överlastade sträckningarna får det knappast plats fler bussar. Och utbygganden av spårväg och pendeltågstrafik dröjer alldeles för länge.

Jag har skrivit tidigare om kollektivtrafik och miljö.

Intressant?
Läs mer: GP1, GP2, GP3, GP4

Andra bloggar om: Göteborg, Kollektivtrafik, Miljö, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Vänstern, Förskola

Nationalism - inget bra sätt att bekämpa Sverigedemokraterna

Petter Larsson skriver i en krönika i Göteborgs-Posten att retoriken när de borgerliga mainstream-partierna (inklusive sossarna) debatterar mot Sverigedemokraterna går käpprätt åt helvete när man tar till nationalistiska argument. Han menar att detta är förkastligt och felaktigt.

"Men det är att leka med elden. Problemet är att socialdemokratin därmed accepterar en av sd:s grundidéer: att det finns något (en hållning, ett antal värden, en essens) som är svenskt och att detta är bättre än det som är osvenskt. Så normaliseras fiendens språk och tankar.
Risken är att folk går på det - särskilt när det kommer från ett stort parti, som inte kan misstänkas för rasism.

Är det inte just den här typen av klimatpåverkan som är den stora faran med högerpopulismen? Sverigedemokraterna kommer sannolikt inte att bli något betydande parti i väljarsiffror under överskådlig tid - med några få lokala undantag. Men om de tillåts styra det offentliga samtalet, vad vi pratar om och hur vi gör det, så har de redan delvis vunnit."

Jag håller med. Att bekämpa Sverigedemokraterna med deras egna medel innebär ju att deras åsikter vinner, även om de som parti inte vinner.

I stället måste man bekämpa dem på annat sätt. Vi måste ta upp vardagsfrågorna, de sociala rättvisefrågorna och ge andra svar än Sverigedemokraternas papegojliknande upprepande av ett mantra.

Bostadsbrist och bostadssegregation med problem och förfall i en del arbetarklassområden beror på flera saker. Dessa är:

1. Borttagna bostadssubventioner vilket lett till minskat bostadsbyggande och bostadsbrist
2. Ombildning av allt fler hyresrätter till bostadsrätter vilket gör boendet dyrare
3. Arbetslöshet och utanförskap för arbetarklassen som gör folk fattigare vilket elder till ett alltmer segregerat boende

Detta åtgärdas med ett återinförande av bostadssubventioner och byggande av fler hyresrätter. Istället för mer marknad, som bara gynnar de rika, inför vi mer reglering, något som gynnar de fattiga, arbetarklassen. Detta leder till fler byggda hyresrätter och färre bostadsrätter. En politik för full sysselsättning måste återigen införas.

Arbetslöshet, utanförskap, marginalisering, våld slår hårdast mot arbetarklassen. Det finns ett samband mellan dess saker. Arbetslöshet skapar de tre senare. Sammantaget leder de till ökad segregering.

Åtgärdas med en politik för full sysselsättning. Börja med att återanställa 265 000 människor i offentlig sektor. Tidningen ETC tog fram ett förslag inför valet förra året. A-kassan återställs till 100%. Läs ett förslag med finansiering till detta. Att minska löneskillnader är ytterligare en åtgärd som minskar dessa problem. Det kan man gör genom att höja kvinnors löner och genom att höja offentliganställdas löner. Med minskade klyftor i samhället och minskad arbetslöshet minskar också våld och brott.

Arbetarklassen åker mer kollektivtrafik än andra. Att satsa på kollektivtrafiken innebär att man förbättrar för arbetarklassen. Dessutom förbättrar det miljön.

Sjukvården försämras och privatiseras. Privatiseringar leder till en dyrare sjukvård och en segregerad sjukvård. Arbetarklassen får då sämre sjukvård än de rika. Istället ska vi förbättra sjukvården genom att stoppa privatiseringar , göra tandvården fri och förbättra för äldre. Vad ytterligare privatiseringar kan leda till visar Michael Moore i sin senaste film Sicko. Han kritiserar också den svenska regeringen.

Privatiseringen av pensionerna missgynnar arbetarklassen. Pensionssystemet måste alltså förbättras.

De gemensamma egendomar (telefonnätet, järnvägar, busstrafik med mer) som olika borgerliga och socialdemokratiska regeringar försnillat leder till försämringar för de med sämst betalningförmåga, för de som tjänar minst, arbetarklassen. Ta tillbaka dessa egendomar.

Avregleringar har lett till dyrare priser i exempelvis elmarknaden. Inte heller någon annan stans kan man se nåt som gjort det bättre för arbetarklassen med avregleringar. Regleringar kan införas igen för att gynna arbetarklassen.

Den nuvarande borgerliga regeringen har gynnat de rika med diverse skattelättnader. Naturligtvis inför vi dessa skatter igen och minskar på det sätte klyftorna i samhället. Något som leder till minskat utansförskap, minskad segregering etc. När vi ändå håller på ser vi till att skatt på räntor , aktieutdelningar etc får samma reella procentsats som skatt på arbete. Bör leda till en höjning av det förstnämnda och en säkning av skatten på arbete. SItuationen för arbetarklassen förbättras.

För att minska segregeringen inför vi återigen en statlig skola och avslutar det för arbetarklassen farliga exprimentet med alltfler privatskolor (så kallade fristånde skolor).

Det går säkert att forstätta en stund till, men min poäng kanske kommer fram, vi bekämpar Sverigedemokraterna bäst genom att presentera bättre förslag på lösningar av olika problem. De lösningar vi inom vänstern presenterar på sociala problem måste gynna hela arbetarklassen.

Politiken måste utgå från arbetarklassens behov, inte utgå från diverse livstilsfrågor. För då lämnar vi fältet fritt för populister från höger. Vi i vänstern måste tala i ett underifrånperspektiv. Oxh kom ihåg, det är inte Sverigedemokraterna som främst bojkottas av det etablerade. Det är vänstern. Bojkotten mot oss från borgarmedia är klart större och effektivare än något som eventuellt drabbar SD. Det är vi inom vänstern som behandlas illa. Inte SD.

Intressant?

Andra bloggar om: Arbetarklass, Arbetarkamp, Bostadspolitik, Identitetspolitik, Klass, Kollektivtrafik, Nationalism, Politik, Socialistiska Partiet, Sverigedemokraterna, Socialpolitik, Vänstern

Göteborg och klimathotet - vad kan göras?

Skrev tidigare en artikel om vad som borde göras med anledning av växthuseffekten. Nu vill jag konkretisera det hela och vad det skulle betyda i Göteborg.

De punkter jag tog upp var följande:

1. Ta bort reseavdragen
2. Inför biltullar (trängselavgifter) i alla större städer
3. Inga nya motorvägsbyggen i och kring storstäderna
4. Rejäl utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i storstäderna
5. Förtäta storstäderna

Konsekvenserna lokalt i Göteborg skulle bli:

1. Leder till ökad efterfrågan på kollektivtrafik för att pendla in och ut ur staden. Leder också till ökad efterfrågan på bostäder i närheten av arbetsplatserna och i centrala delar av Göteborg. För en ny bilistpolitik.

2. Samma som för ett, samt skapar ökad efterfrågan på kollektivtrafik i området innanför tullarna. Läs hur man kan göra detta i Göteborg och en internationell jämförelse. Pengarna som kommer in ska dock användas för att bygga ut kollektivtrafiken, inte till att bygga ut bilismen.

3. Samma som för två och ett. Stoppa alltså alla vansinnigheter med nya biltunnlar genom stan, Partihallsförbindelsen kan jag dock tänka mig att den byggs.

4. Löser de problem som uppstår som en följd av alternativ 1-3. Läs gärna mina tidigare artiklar om hur man löser detta i Göteborg. Det enda jag inte skrivit ordentligt om ännu är införande av expresslinjer på spårvägen. Jag återkommer i det ämnet.

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg I
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg II
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg III
Kollektivtrafik är en rättighet!
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg IV
Kollektivtrafiken i Göteborg - varför en massa problem?
Snabbare utbyggnad av pendeltågstrafiken i Göteborg behövs
Skippa fyrspårsutbyggnaden genom Lerum
I Stockholm satsar man på spårvagn (Läs gärna: DN1, DN2)
Privat finansiering?

5. Förbättrar utnyttjandegraden av kollektivtrafiken och gör det lättare att gå eller cykla till jobbet. Löser problem som uppstår i samband med alt. 1 -3. En föräandring av svensk stadsplanering krävs naturligtvis också. Läs mer i ämnet:

Bygg fler bostäder för vanligt folk!
För ett vettigare bostadsbyggande i Göteborg I
För ett vettigare bostadsbyggande i Göteborg II
Förtäta och fräscha upp längs med Mölndalsån

Förutom Mölndalsåns dalgång (Getebergsäng, Almedal, Elisedal, Krokslätt, Sörgården, Lackarebäck och Kallebäck) som jag berör i mitt ovanstående inlägg finns stora möjligheter till förtätning i Bruså, Fredriksdal, Mossen, Toltorpsdalen, Johanneberg, Guldheden, Stampen, Gamlestaden och på Gårda. Dessutom finns mindre möjligheter i Annedal, Änggården, Kommendantsängen, Olivedal och Masthugget. Om det ämnar jag återkomma.

Jag tycker också att man mycket väl kan bygga skyskrapor i Göteborg och att man kan avsätta området längs med Mölndalsvägen och Mölndalsån till den typen av byggen. En som inte håller med mig om detta är Kamrat Felix. Mölndals kommun är redan inne på den linjen. Och efetrsom man ska muddra Mölndalsån tycker jag man kan påbörja arbetena med en uppfräschning i samband med det.

Läs mer, GP1, Gp2, GP3, GP4, Aftonbladet, DN3.

Tack till min bror Albert för goda diskussioner och samtal om stadsplanering, bilism, bostadsbyggande.

Jag har placerat min blogg i Göteborg på bloggkartan.se

Andra bloggar om: Bilism, Bostadspolitik, Göteborg, Kollektivtrafik, Miljö, Politik, Stadsplanering, Trängselavgifter

Klimathotet - vad kan du göra?

Ja, det är ungefär så som de borgerliga tidningarna har formulerat det i alla skriverier sen IPCC:s rapport om växthuseffekten kom tidigare i år. Men vad vi som enskilda individer kan tänkas göra förändra inte speciellt mycket. Att vi använder energisnåla lampor etc minskar bara växthuseffekten marginellt. Naturligtvis ska vi göra det ändå, alla måste göra sitt som jag ser det.

Det är bilismen som är den stora boven i Sverige och för att ändra på bilanvändningen krävs politiska beslut. Politiska beslut som faktiskt måste innebära inskränkningar i "den fria marknaden". Det finns ingen möjlighet att vi kan stoppa uppvärmningen av jorden med hjälp av marknadskrafter och kapitalism. Kapitalistiska företags måttstock och drivkraft är vinst.

Ska vi stoppa växthuseffekten krävs beslut som kommer att minska vinsten för många stora och mäktiga företag i oljeindustrin och bilindustrin. De företagen kommer inte frivilligt att anpassa sig till åtgärder som begränsar utsläppen av koldioxid. I själva verket förnekar de ofta själva växthusffekten, precis som Lundin Oil gör, så att de ska kunna behålla sina profiter. Därför behövs det politiska beslut. Politiska beslut som kan vara obekväma för många fler än storföretagen i bil- och oljebranscherna. För att vi i Sverige ska kunna minska våra utsläpp krävs nämligen en begränsning av bilismen.

För att bilismen ska kunna begränsas i Sverige krävs ganska omfattande insatser och beslut. Dessa beslut kan vara:

1. Ta bort reseavdragen
2. Inför biltullar (trängselavgifter) i alla större städer
3. Inga nya motorvägsbyggen i och kring storstäderna
4. Rejäl utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i storstäderna
5. Förtäta storstäderna

Förtätning av storstäderna gör det lättare att gå eller cykla till jobbet. Allting blir närmare helt enkelt. Dessutom blir det lättare att bygga ut och använda kollektivtrafiken. För att lyckas med förtätning i Sverige måste den stadsplanering som används i Sverige förändras. Funktionsseparerade områden måste tas bort så mycket det går och inga nya sådana skapa. Köpcentra utanför städerna, som kräver att man har bil, förbjudas. Pengarna som sparas för det allmänna när reseavdragen tas bort och de pengar som kommer in från trängselavgifter ska användas till en utbyggnad av kolllektivtrafiken.

Läs gärna den bok av Gunnar Falkemark som omnämns i Dalarnas Tidningar och hans debattartikel i GP.

Läs mer i: Dala-demokraten, E24.se1, E24.se2, E24.se3, SVD1, SVD2, DN1, DN2, DN3, Aftonbladet, Arbetarens klimatblogg.

Andra bloggar om: Bilism, Kollektivtrafik, Miljö, Trängselavgifter, Stadsplanering, Politik

Privat finansiering av kollektivtrafikutbyggnad?

Varför inte? Jag har inget principiellt emot att satsningar på kollektivtrafik underlättas och tidigareläggs genom att privata finansiärer släpps in såsom GP föreslog i en artikel förra veckan. Men det beror på hur det hela görs. Man kan låta privatföretag finansiera och bygga de bytesstationer vid Almedal, Tingstad och Gamlestadstorget som jag skissat på i tidigare inlägg, Snabbare utbyggnad av pendeltågstrafiken i Göteborg behövs och Kollektivtrafiken i Göteborg - varför en massa problem? om kollektivtrafiken i Göteborg. Bytesstationer som kombineras med shoppingcentrum, restauranger etc på samma sätt som många stationer vid S-Bahn i Berlin. Genom att privata företag tillåts bygga dessa stationer får man in en del av finansieringen till en omfattande utbyggnad av den spårburna kollektivtrafiken i Göteborg.

Däremot ser jag det som nödvändigt att själva spåren etc, ägs av det gemensamma. Jag är också för att det idiotiska systemet med upphandlingar och flera olika trafikerande företag tas bort. Detta system har så långt lett till sämre kvalitet i trafiken, visserligen har trafiken samtidigt blivit billigare, men det hjälper ju inte om den inte fungerar som den ska. Upphandlingssystemet leder i själva verket till en nedåtgående spiral om vilket jag också skrivit i ett av de inlägg jag länkat till ovan.

Andra bloggar om: Kollektivtrafik, Miljö, Göteborg

I Stockholm satsar man på spårvagn

- när är det dags för en rejäl förbättring i Göteborg?

I DN står det om att Stockholm ska modernisera och bygga ut Djurgårdslinjen ända till Centralen. Skitbra. Och man har de senaste åren byggt och byggt ut den framgångsrika Tvärbanan i södra Stockholm. Mer sånt.

Men i Göteborg går det med snigelfart. I princip inget händer. Nästan alla linjer ska fortfarande in i Brunnsparken för att trängas där. Spårvagnslinjen på Södra Älvstranden dröjer, trots att Götatunneln för bilarna är klar. I 40 år har spårväg till Backa dröjt och till Lindholmen och Eriksberg på Norra Älvstranden är ingenting planerat, trots att busstrafiken dit redan nått kapacitetstaket. Trots att biltrafiken till Norra Älvstranden redan korkar igen gatorna. Detta innan området är färdigbyggt. Enda utbyggnaden som verkar vara på gång är en några hundra meter lång sträcka som innebär att spårvagnslinjen som idag vänder i Torp kan fortsätta till Östra Sjukhuset. Två linjer dit, det är ju bra, men den som går idag är ju långt ifrån fullsatt, så det känns kanske inte som det mest prioriterade. Men det är ju bra att nåt händer.

Det borde dock hända mer. Utbyggnad av spårväg till Backa borde starta omedelbart (spårvagns reservat finns ju) liksom utbyggnad till Eriksberg via Lindholmen. Gamla linjen till Bräcke från Eketrägatan på Hisingen bör återuppbyggas och en förlängning av den kan byggas i kanten av Krokängsparken och ner till Eriksberg. Denna senare utbyggnad skulle kunna göras ganska snabbt.

Spårvägen i Angered borde byggas ut till Rannebergen och Lövgärdet. En annan sträckning borde byggas från Agnesberg (där byten till pendeltåg kan ordnas på en ny fin pendeltågsstation). Via Gårdsten och Angered C kan den sen fortsätta till Aprilgatan i Kortedala (Där spårvagnslinje 6 idag vänder).

Lätt kan spårvägen också byggas ut längs med gamal Säröbanan. till att börja med till Askimsbadet med dubbelspår och vidare till Särö med enkelspår så länge. Man kan anlägga spårväg på gamla Västgötabanan från Hjällbo via Olofstorp och Gråbo till Sjövik. Lätt gjort om man bar bitvis låter den vara dubbelspårig. Med lite vilja är det inte omöjligt att bygga ut spårvägen i Göteborg. Det verkar ibland som om politikerna i Göteborg sknar både fantasi och vilja. För det kan väl inte vara så att de sitter i knät på stans största industri, biltillverkarna Ford (Volvo Personvagnar) och Volvo.

Med lite tåga bland göteborgspolitikerna skulle vi inom 10 år kunna ha en rejält förbättrad och utbyggd spårvagnstrafik med nya linjer från Backa och Eriksberg, bättre kommunikationer i nordöst och sydost.

Tänkbara nya linjesträckningar med de utbyggnader jag skisserat ovan:

A. Backa - Tingstad (Brunnsbo) - Hj. Brantingsplatsen - Lilla Bommen - Järntorget - Linnéplatsen - Marklandsgatan - Radiomotet - Askim - Billdal - (Särö). I Tingstad möjliga byten till pendeltåg. En vidare utbyggnad från Backa till Kärra kan komma senare.
B. Eriksberg Krokäng - Eketrägatan (förlängning av dagens 10:a)
C. Eriksberg Krokäng - Lindholmen - Hj. Brantingsplatsen - Nordstan - Drottningtorget- Korsvägen - Sahlgrenska (snabb förbindelse mellan Chalmers två olika lokaliteter)
D. Lövgärdet- Rannebergen- Angered C (förlängning av en av dagens Angeredslinjer)
E. Kortedala (Aprilgatan)- Eriksbo - Storås- Angered C - Gårdsten - Agnesberg (förlängning av 6:an)
F. Drottningtorget - Hjällbo - Eriksbo - Gunnilse - Olofstorp - Gråbo - (Sjövik)
G Torp - Munkebäckstorg - Östra sjukhuset. (förlängning av dagens 5:a)

1:an dras över Södra Älvstranden istället för via Domkyrkan. Detsamma med 11:an.

Andra bloggar om: Kollektivtrafik , Miljö

Göteborg

Skippa fyrspårsutbyggnaden genom Lerum

Banverket har meddelat att man inte har pengar till att bygga ut järnvägarna kring Göteborg. Bland de utbyggnader som skjuts på framtiden är fyrspårsutbyggnaden genom Lerum och utbyggnaden av dubbelspår till Landvetter flygplats. Detta innebär att det blir svårt att skapa en ordentlig pendeltågstrafik på flera av järnvägarna runt Göteborg. Dubbelspårsutbyggnaden längs med Göta älv fortsätter dock. En pendeltågsstation planeras i Gamlestaden för den nya pendeltågslinjen. Samtidigt borde man också planera för att pendeltågen från Alingsås får en station på platsen så att man kan byta mellan spårväg, buss och pendeltåg där. En sådan dubbelstation möjliggör också en vettig utbyggnad av pendeltågstrafiken i Göteborg oberoende av när Västlänken blir byggd. (se tidigare inlägg)

Men hur göra med Lerum och fyrspår, med Landvetters flygplats och dubbelspår. Varför inte göra det till ett och samma projekt. Bygg ut dubbelspår till flygplatsen, fortsätt med detsamma till Borås och bygg sedan ut dubbelspår från Borås till Herrljunga och västra stambanan. Utbyggnaden till fyrspår genom Lerum behövs inte, lerumsborna kan andas ut och Skövde, Trollhättan, Borås med flera orter kan få fina direktförbindelser med Landvetter flygplats.

Snabbare utbyggnad av pendeltågstrafiken i Göteborg behövs

"Fortsatt kaos i väntan på tunneln" utropar Göteborgs-Posten den 24 mars. Detta om att det dröjer minst tio år innan pendeltågstunneln under Göteborg kan stå färdig. Nog är det så, men en bättre pendeltågstrafik kan fås på enklare sätt. Helt enkelt genom att inte alla pendeltåg behöver gå till Göteborgs Central. Då kan vi få pendeltåg som går rakt igenom Göteborg. Från söder till norr och från öster till väster.

De viktigaste delarna i en sådan lösning är två stycken:
1. Dubbelspårsutbyggnad längs med Göta Älv (pågår)
2. En ny station i Gamlestaden

En ny station i Gamlestaden skulle kunna finansieras med hjälp av kommersiella intressen genom att ett köpcentrum med retsuranger och annat byggs som en del av den nya stationen. Ungeär så som S-Bahn-stationerna i Berlin ser ut och fungerar. Den nya pendeltågsstationen i Gamlestan bör också kombineras med bussterminal och så ska spårvagnshållplatsen Gamlestadstorget också vara en del av terminalen. Möjligheter till direktbyten mellan tåg/buss/spårvagn blir då möjlig där.

Dessa investeringar möjliggör en genomgående pendeltågstrafik från Älvängen till Kungsbacka eller från Alingsås till Kungsbacka. Man skulle kunna tänka sig ett linjenät enligt följande:

1. Kungsbacka - Mölndal C - Liseberg - Göteborg C
2. Mölndal C - Liseberg - Gamlestaden - Bohus
3. Älvängen - Bohus - Gamlestaden - Göteborg C
4. Alingsås - Partille - Gamlestaden - Göteborg C

Med en senare kompletterande dubbelspårsutbyggnad av Boråsbanan via Landvetter och Bohusbanan, stationer vid Agnesberg, Almedal och Tingstad (Brunnsbo) samt ombyggnad av hamnbanan skulle linjenätet kunna utvidgas och fler bytespunkter mellan tåg/spårväg/buss skapas. Alla bussar skulle inte längre behöva gå genom centrala staden till Göteborg C/Nils Ericsson-terminalen.

5. Partille - Gamlestaden - Tingstad - Lindholmen - Eriksberg - Skandiahamnen
6. Säve - Tingstad - Göteborg C
7. Lindholmen - Tingstad - Liseberg - Almedal - Mölndal Ö - Hindås - Bollebygd
8. Landvetter - Mölndal Ö - Almedal - Liseberg - Göteborg C

För att få det riktigt effektivt bör stambanan via Alingsås avlastas eller byggas ut till fyra spår. Lerums kommun motsätter sig en utbyggnad till fyra spår. En dubbelspårsutbyggnad till Borås och vidare till Herrljunga skulle kunna vara en alternativ lösning på detta problem. Slutligen tycker jag dock att Västlänken också ska byggas, men man behöver inte vänta på den för att skapa en bättre pendeltågstrafik.

Anders_S

Kollektivtrafiken i Göteborg - varför en massa problem?

I den lokala tidningen i Göteborg, GP har det under en tid varit en mängd artiklar om kollektivtrafiken i Göteborg. Man har redovisat en mängd problem och klagomål. Låt oss se lite vilka dessa är och vilka orsaker till problemen det finns.

1. Kollektivtrafiken är för långsam.
2. Bussarna uteblir ofta.
3. Bussarna är ofta försenade
4. Bussarna är trasiga och smutsiga
5. Pendeltågen ofta inställda

Det är i grunden dom klagomål som Gp redovisat.

Jag har under ett halvårs tid jobbat med en resvägsundersökning på spårvägen. Då har jag fått ta del av många åsikter. I motsats till hur det framstår i GP är de flesta männsikor som åker kollektiv faktiskt nöjda med trafiken. Men de klagomål som förs fram i GP finns och har berättigande tycker jag. Grundproblemet nämns dock aldrig, att det är för få som åker kollektivt i Göteborgsregionen. Låt oss se på en del av orsakerna till problemen.

1. Långsam kollektivtrafik
Det finns flera orsaker till det:

a) Det är för många passagerare på vissa linjer (ex. bussarna till Backa och bussarna till Lindholmen.
b) Att kollektivtrafik och bilar blandas. Detta leder till att främst bussar, men även spårvagnar hamnar i bilköer och blir sena. Spårvagnarna måste köra långsammar än på egen banvall.
c) Tidtabellerna är felaktiga och har för korta körtider.
d) För många linjer ska samsas på hållplatserna Nordstan, Brunnsparken och Drottningtorget

2. Bussarna uteblir ofta

a) För dålig kvalitet och för dåligt underhåll på använda fordon , för få fordon.

3. Bussarna är ofta försenade

a) Det är för många passagerare på vissa linjer (ex. bussarna till Backa och bussarna till Lindholmen.
b) Att kollektivtrafik och bilar blandas. Detta leder till att främst bussar, men även spårvagnar hamnar i bilköer och blir sena. Spårvagnarna måste köra långsammar än på egen banvall.
c) Tidtabellerna är felaktiga och har för korta körtider.
d) För många linjer ska samsas på hållplatserna Nordstan, Brunnsparken och Drottningtorget

4. Bussarna är trasiga och smutsiga

a) Dåligt underhåll

5. Pendeltågen är ofta inställda

a) Gamla tågsätt och dåligt underhåll.

6. Grundproblemet: För få åker!

a) Dålig stadsplanering, dåligt utbyggd kollektivtrafik

Sammanfattningsvis

Som vi ser är det samma sak som är problemet i många fall. Genomgående är dåligt underhåll och dålig kvalitet på använd fordonspark (för gamla, för billiga etc).Vad beror detta då på?

En orsak är de kommunala upphandlinsgregerlena som följs av Västtrafik. Man köper alltså in trafik enligt principen att alltid ta det lägsta anbudet. Detta leder till en stark prispress nedåt, utförarna (ex. Spårvägen Connex, Orusttrafik) tvingas skära i sina kostnader. Enda sätten att göra detta är att köpa billigare bussar (och därmed oftast sämre), minska på underhållet och städningen samt minska på personalen. Följderna blir som vi sett: inställda turer, trasiga och smutsiga fordon och försenade turer. Detta är konsekvenser av privatiseringen och kommersialiseringen av nåt som inte lämpar sig därtill. Bort med anbudsförfarandet. Bort med de icke-fungerande kommunala upphandlingsregelerna. De innebär bara försämringar för den vanliga människan.

Ett annat genomgående problem är planeringen av kollektivtrafiken och staden. Vissa områden betjänas av busslinjer med resultat att kollektivtrafikens kapacitet är för liten. Detta gäller kanske främst Backa, Lindholmen- Eriksberg, Askim och Torslanda. De tre senare områdena har helt enkelt planerats på fel sätt. Planerarna har helt enkelt inte brytt sig om att tänka på att det bör finnas kollektivtrafik som fungerar. Sånt är usel stadsplanering och det ser ut att upprepa sig i planeringen av bostadsområden på Gullbergsvass om inget görs. I Backa finns ett spårreservat utlagt så det är bara att dra fram spårvägen. Så har inte gjorts på 30 år. Detta beror vad jag förstår enbart på feghet och bristande politisk vilja från politikerna.

Nya bostadområden ska planeras där det redan finns bra kollektivtrafik, eller så ska kollektivtrafiken planeras samtidigt som bostäderna. Så sker inte idag, vilket är en skandal. En skandal som faktiskt leder till ökad biltrafik och utökade utsläpp som bidrar till växthusaffekten.

Andra stadsdelar har alltför långsam spårvagnstrafik beroende på många hållplatser och/eller balnadad trafik med bilar. Detta gäller exempelvis Tynnered/Frölunda, Kortedala/Bergsjön och Mölndal. Mölndalslinjen plågas av alla plankorsningar med biltrafiken, en sak som också gäller Kortedala/Bergsjö-linjerna genom Gamlestaden. Egna banvallar och expresspårvagnar kan vara lösningen på dessa problem.

Trängseln i centrala stan måste också åtgärdas för att öka hastigheten på kollektivtrafiken. Alla linjer måste inte gå till Nils Ericssonsplatsen, Brunnsparken, Nordstan och Drottningtorget. Det går att skapa andra viktiga bytespunkter, som man exempelvis gjort vid Korsvägen och Hjalmar Brantingsplatsen (Backaplan) . Fler platser borde kunna fylla en stor roll på samma sätt.

Dessutom behövs en utbyggnad av pendeltågen. Detta kan faktiskt göras på ett sådant sätt att det blir en slags tunnelbanesystem (precis på samma sätt som S-Bahn i många tyska städer). Det skulle också öka hastigheten i trafiken. Det finns redan förslag på att bygga en tunnel genom centrala Göteborg (Västlänken). Det är bra, men det räcker inte.

Problemen går alltså att lösa om man vill. Det behövs bara politisk vilja..

Läs mer:

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg I (Svenssons blogg 2006-08)
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg II (Svenssons blogg 2006-08)
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg III (Svenssons blogg 2006-08)
Kollektivtrafik är en rättighet! (Svenssons blogg 2006-08)
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg IV (Svenssons blogg 2006-09)
Bygg fler bostäder för vanligt folk! (Svenssons blogg 2006-09)
För ett vettigare bostadsbyggande i Göteborg I (Svenssons blogg 2006-09)

Vad innebar Kungstorgsockupationens seger?

Rent omedelbart innebar den naturligtvis att garaget inte blev byggt och att det än idag finns torghandel på Kungstorget. Men segern innebar mycket mer. Enligt flera initierade socialdemokrayiska politiker från den tiden innebar ockupationens framgångsrika utgång att spårvägen i Göteborg finns kvar. Vi tidpunkten fanns det starka krafter i spårvägsstyrelsen och inom kommunen som ville lägga ner den spårbundna trafiken. På grund av ockupationen och det starka stöd den hade i opinionen blev det dock omöjligt att föreslå en nedläggning av spårvägen. Istället kom en viss blygsam nysatsning på spårväg i Göteborg till stånd. Ny linje till Östra sjukhuset från Vidkärr byggdes, Sahlgrenska förbands med Linnéplatsen och så småningom med spårvägen till Frölunda och en ny spårvagnshall byggdes vid Rantorget. Allt detta är saker som förmodligen inte blivit av om inte Kungstorgsockupationen ägt rum och stoppat såväl nya garagebyggen som en nerläggning av spårvägen.

Ända sedan ockupationen har det varit omöjligt att satsa på bilismen via nya bilgarage i centrala Göteborg, istället har kommunen varit tvungen att satsa på bra kollektivtrafik för att människor på ett bar sätt ska nå centrala Göteborg. Men det har inte satsats nog. Ockupationen innebar alltså en minskad satsning på bilismen och en ökad satsning på kollektivtrafik.

Ytterligare en följd av ockupationen var att kommunallagen ändrades. Tidigare tillträdde valsegrare först vid nästkommande årskifte. Efter Kungstorgsockupationen ändrades detta till första kommunfullmäktigemötet efter valet. Detta för att omöjliggöra för en förlorare att driva igenom de förslag man faktiskt förlorat valet på.

Sammanfattningsvis innebar segerna för Kungstorgsockupationen alltså följande fyra saker:

1. Inget garage på Kungstorget och inga nya bilgarage i centrala Göteborg
2. Att spårvägen i Göteborg finns kvar
3. Ökad satsning på kollektivtrafik och minskad stasning på bilism
4. Förbättrad kommunal demokrati

Anders_S

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg IV

Gratis kollektivtrafik för alla?

Biljetterna står idag för bara en liten del av de totala kostnaderna för kollektivtrafiken. Skatteintäkter täcker majoriteten av kostnaderna. Biljetterna fungerar därför i själva verket så att de minskar resandet med kollektivtrafiken. Detta är ett slöseri med resurser och dessutom miljöförstörande. Låt oss finanisera hela kollektivtrafiken via skatten och trängselvagifter istället. Detta är både rättvist och miljövänligt.

För att gratis kollektivtrafik i Göteborg ska fungera bra krävs en utbyggnad av spårnätet i centrala Göteborg så att en tätatre trafik kan åstadkommas där. Detta för att inte stå med undrkapacitet på de korta sträckor i centrum som kommer att få mest ökad trafik. Speciella linjer som enbart trafikerar innerstaden måste också skapas.

Spårvägen bör alltså byggas ut, förutom de förlängningar längs med kajen och över Heden jag tidigare föreslagit kan spårvägen också förlängas från Hagakyrkan rakt fram i Allén fram till Polhemsplatsen och Johanneberg/Krokslätt kan få spårvägstrafik genom att spårvägen byggs ut söderut genom Chalmers område eller från Landala via Gibraltargatan. Spårväg kan också dras från Örgrytevägen över Gårda till Rantorget

Linjer som bara trafikerar centrala Göteborg kan vända i Krokslätt(Lana), Krokslätt (Mossen), Wavrinskys plats i Guldheden, Sahlgrenska, Linnéplatsen, Vagnhallen Majorna, Redbergsplatsen, S:t Sigfridsplan med flera platser där det finns existerande vändslingor eller där sådana kan byggas.

Genom utbyggnad av spårvägen i centrala Göteborg kan man genomföra en gratis kollektivtrafik finansierad genom skatten. Dessutom kan trängselavgifter införas så attd e som bilpendlar från villaförorter etc och inte betalar skatt i Göteborg också kan bidra till finansieringen. Rättvist och miljövänligt.

ETC har i sitt valprogram tagit fram vad gratis kollektivtrafik i hela landet skulle kosta. Och ur man ska finaniera det Läs valprogrammet.

Anders_S

Kollektivtrafik är en rättighet!

Kollektivtrafiken borde vara den moderna tätortens livsnerv och en förutsättning för att skapa, inte bara en bra stadsmiljö, utan också en natur som mår bra. Så är det inte i Göteborg idag.

För att en tätort eller stad ska fungera bra krävs en väl utbyggd och effektiv kollektivtrafik. En sådan saknas idag i Göteborg och en utbyggnad är nödvändig.

Kollektivtrafiken ska vara en central del i de flesta stadsbors liv. Genom att resa med buss, tåg, tunnelbana eller spårvagn ska vi enkelt kunna ta oss till och från arbete, skola, vårdcentralen, nöjen, vänner, släkt, fotbollsträningen och mycket annat. En förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Vi måste skapa sådana förutsättningar i Göteborg.

Kollektivtrafiken är också en förutsättning för arbetsgivare som vill ha arbetare på arbetsplatsen. Den är en förutsättning för elever som vill komma till skolan. Den är en förutsättning för att vi ska kunna leva och förverkliga oss. Fungerande kollektiva transporter är en rättighet för alla.

Rätten till transport är grundläggande. Transport är inget vi väljer, det är något vi behöver. Därför har alla rätt till en enkel, billig och trygg resa.

Läs mer,
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg I
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg II
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg III

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg III

Pendeltågstrafiken

För att kollektivtrafiken i Göteborgsområdet ska kunna fungera ordentligt krävs också en utbyggnad av pendeltågstrafiken. En sådan är också på gång, exempelvis genom projekteringen av den s.k. Västlänken, en tågtunnel genom centrala Göteborg. Den måste byggas för att det ska vara möjligt att få en bra pendeltågstrafik. Idag har endast två järnvägslinjer från Göteborg pendeltågstrafik. Detta beror främst på att de andra linjerna är enkelspåriga. På Bergslagsbanan, Bohusbanan och Boråsbanan måste dubbelspår byggas ut så snabbt som möjligt. En utbyggnad av Boråsbanan till dubbelspår bör kombineras med att järnvägen dras förbi Landvetters flygplats.

Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås är idag överbelastad och behöver byggas ut med ytterligare spår. Dubbelspår räcker inte. Det har emellertid visat sig svårt att bygga ut banan genom Lerum. Inget alternativ är riktigt bra. Istället för utbyggnad av Västra Stambanan kan problemet lösas genom en utbyggnad av Boråsbanan och sen en fortsättning från Borås till Herrljunga med dubbelspårsutbyggnad. I Herrljunga ansluter den nya dubbelspårsjärnvägen till Västra Stambanan. Detta skulle också få det goda med sig att Skövde, Borås och andra orter i Västergötland skulle kunna få en direktförbindelse med Landvetters flygplats.

På Bohusbanan skulle pendeltrafiken kunna bedrivas med hjälp av s.k. duospårvagnar som också kan fortsätta som spårvagnslinjer i Göteborg. Om en ny hamnbana byggs utanför centrala Göteborg kan den nuvarande hamnbanan användas för pendeltåg till Torslanda med en viss utbyggnad. Även denna skulle kunna trafikeras med duospårvagnar. På den gamla Säröbanan bör det byggas spårväg som kan serva delar av Askim. Även längs med gamla Västgötabanan i Lärjedalen borde spårväg kunna byggas. Detta kräver dock förmodligen fler botsäder i det aktuella området.

När Västlänken byggs är det viktigt att man konstruerar vettiga bytespunkter mellan pendeltåg och spårvagnstrafik. Sådana punkter är Korsvägen, Järntorget, Centralen och Gamlestadstorget. I de alternativ som presenterats hittills framgår att anslutning vid Järntorget saknas och i Gamlestaden vill man inte bygga någon station alls. För att satsningen på pendeltåg ska bli så bra och lyckosam som möjligt krävs det att den station som planers vid Hagakyrkan konstrueras på ett sådant sätt att en utgång nära eller vid Järntorget byggs. En pendeltågstation med bytesmöjligheter till spårvagn i Gamlestaden är bra då det ger fler alternativa bytesmöjligheter och fler möjligheter till olika pendeltågssträckningar.

Anders_S och Albert Svensson, Arkitekt

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg II

Trängselavgifter

I Stockholm har man genomfört försök med biltullar, även kallade trängselavgifter. Försöken måste anses som lyckade. Andra städer som Oslo, London, Singapore, Montevideo osv har biltullar eller olika former av regleringar av trafiken in till stadskärnan. Det är en möjlighet som borde införas i Göteborg också, för att förbättra miljön i centrala staden, för att minska bilköerna och för att förbättra kollektivtrafiken. Läs mer i ett tidigare inlägg som jag skrivit i frågan, Trängselskatt framgångsrikt. Där har jag också skissat på vilket område som kan tänkas vara aktuellt att införa biltullar för.

Bättre spårvagnstrafik i innerstaden

För att biltullar ska kunna genomföras framgångsrikt krävs att kollektivtrafiken byggs ut så att den blir effektiv och snabb. En snabb och effektiv trafik är en spårbunden trafik och det kräver åtgärder och utbyggnad av spårnätet i området som omfattas av biltullarna. De utbyggnader som redan är på gång (spårvägen längs med älven från Järntorget till Skeppsbron/Lilla Torget) räcker inte på lång väg.

Spårvägen bör byggas ut mer. Längs med kajen från Skeppsbron till Lilla Bommen och därefter, i samband med bostadsbyggande i Gullbergsvass via Hultmans Holme, Gullbergsvass och Marieholm till Gamlestadstorget. Åt andra hållet bör man bygga spårväg längs med kajen från Järntorget till Vagnhallen i Majorna. I samband med detta bör Stena Line på Masthuggskajen flyttas till Frihamnen. En åtgärd som dessutom kommer att minska trafiken i Tingstadstunneln. Sammantaget blir det därför också onödigt att bygga en ny vägtunnel för att avlasta Tingstadstunneln. Istället byggs en ny spårvägstunnel mellan Hisingen och Järntorget.

Spårväg bör också byggas mellan Valand och Skånegatan över Heden. Ett antal nya korta innerstadslinjer kan behöva startas för att det hela ska fungera bra.
Till ett mer noggrant förslag om ett framtida linjenät ämnar jag återkomma, liksom till vilka utbyggnader av bostäder och annat som kan behövas för att göra linjenätet effektivt.

Anders_S

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg I

I Göteborg åker en majoritet bil till och från arbetet. I andra lika stora städer (Helsingfors, Oslo etc) är det tvärtom. En bidragande orsak till detta är den dåligt utbyggda och långsamma kollektivtrafiken i Göteborg. med dåligt utbyggd menar jag dåligt utbyggd spårbunden kollektivtrafik. För det är spårbunden kollektivtrafik som behövs om den ska vara snabb och ha stor kapacitet. En utbyggnad av spårvägen och pendeltågstrafiken i Göteborg är därför nödvändig.

För en bättre spårvagnstrafik

För att spårvagnstrafiken i Göteborg ska bli effektivare och bättre krävs att alla större förortområden, stora arbetsplatser och större affärscentra betjänas. Spårvagnar från ytterförorter bör gå snabbt till centrala staden utan att stanna för ofta i inre stadsdelarna. Fler spårvagnar som fungerar på samma sätt som spårvagnarna från Angered behövs alltså. Låt oss kalla dem expresspårvagnar. En utbyggnad av spårvägsnätet sker för närvarande i centrala Göteborg, men det är inte nog, en utbyggnad i förorterna behövs också.

Förorter som helt saknar spårbunden trafik idag är Gårdsten, Lövgärdet, Rannebergen, Agnesberg, Linnarhult, Gunnilse och Bergum i nordost, Brunnsbo, Backa, Kärra, Lillhagen, Säve, Tuve och Torslanda på Hisingen, Askim och Näset i sydväst, större delen av Mölndals kommun (förutom centrum och orterna längs med järnvägen), Mölnlycke och övriga delar av Härryda kommun, Björndammen, Sävedalen med flera områden i Partille kommun. I Göteborgs centrum saknar de nya stadsdelarna på Norra Älvstranden spårbunden kollektivtrafik. Några av dessa områden har låg befolkningstäthet och skulle behöva mer bostäder om det ska vara effektivt med spårbunden trafik och några kan betjänas genom utbyggnad av pendeltågstrafik. Men andra borde få spårvagnstrafik.

Spårvägen bör alltså byggas ut till Backa och Kärra. En sådan linje skulle också kunna betjäna Bäckebols köpcentrum. En linje bör dras ut till Tuve, men det kanske kräver mer bostadsbyggande i området. Den gamla linjen till Bräcke bör återuppbyggas och förlängas till Eriksberg och Färjenäs på Norra Älvstranden. På Hisingen bör också byggas spårväg till Torslanda eller så kan hamnbanan (järnväg) utnyttjas för pendeltåg till Torslanda. Dessa pendeltåg skulle också kunna betjäna Lundbyvass, Sannegården, Lindholmen och andra stadsdelar på Norra Älvstranden. Spårvägen till Angered C kan förlängas till Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen och från Marklandsgatan, Frölunda och Tynnered kan byggas spårväg till Askim, från Mölndals centrum kan det byggas ut till Åbro Industriområde, Bifrosts och Eklanda bostadområden. Spårvägen till Östra sjukhuset kan förlängas in i Partille kommun vilket också gäller spårvägen till Bergsjön. För en utbyggnad längs med gamla Västgötabanans sträckning i Lärjeåns dalgång förbi Linnarhult, Olofstorp och Bergum krävs nog mer bostadsbyggande i området. På det sättet kan vi få stommen till ett verkligt fungerande och effektivt spårvägsnät i Göteborgsområdet.

En expresslinje från Frölunda kan konstrueras genom att spårväg byggs från Frölunda Torg till Järnbrottsmotet för att sen gå till Marklandsgatan. Från Järnbrott till Marklandsgatan delar denna spår med den/de nya Askimslinjen/rna som också betjänar Högsbo industriområde och Sisjöns industriområde och affärscentrum. En av linjerna från Bergsjön görs om till expresslinje som inte stannar på alla hållplatser och linjerna från Angered delas upp på expresslinje och lokallinjer. En hållplats vid Alelyckan för att betjäna köpcentrat där byggs för de senare. En expresslinje till Långedrag och Saltholmen skapas genom utbyggnad av spårväg längs med kajen förbi Masthugget och Majorna.

Det finns mycket som kan göras och det kostar förstås pengar. Till det får jag återkomma liksom jag ska återkomma till hur man skapar en effektivare och snabbare spårvägstrafik genom centrala Göteborg. Jag tänker också återkomma till pendeltågen.

MIljöpartiet i Göteborg gynnar bilismen

I Göteborgs-Posten för några veckor sen var miljöpartiets kommunalråd Kia Andreasson intervjuad. Hon pläderade där för ett stopp av förtätningen av Göteborgs stadskärna.

Förtätning av stadskärnan innebär att man bygger bostäder i centrala lägen i Göteborg. Något som är miljömässigt bra då där finns bra kollektivtrafik och infrastruktur. Istället förordade Andreasson en utbyggnad av bostäder i olika avlägsna förortsområden. En utbyggnad därute kommer ofelbart att leda till mer biltrafik och ökad miljöförstöring. Kia Andreasson tyckas alltså agera helt emot vad hennes partis namn tycks syfta på. Hon agerar mot en bättre miljö, istället för att agera för en bättre miljö. Bedrövligt tycker jag.

Även i andra artiklar i Gp har det pläderats för stopp för byggen i centrala Göteborg. Exempelvis på Skansberget. Vad som inte säjs i den debattartikeln är att hya hus på Skansberget ska byggas där det tidigare fanns hus. Där det fortfarande är husgrunder kvar. Det ska alltså inte byggas på nåt naturområde utan på tidigare bebyggd mark och på gamla husgrunder. Debattartikeln illustreras dessutom av en bild på Skansberget från Skanstorgssidan. En sida som inte berörs av de tilltänkta bygget. Bedrövlig och falsk debattteknik kallar jag sånt.

Jag tycker att det ska byggas många fler bostäder i centrala Göteborg. Längs med Mölndalsvägen finns massvis med obebyggd mark där gamla industribyggander rivits. Bygg bostäder där. Bygg genast på Skansberget och bygg mer bostäder på Gårda. Förtäta Guldheden, bland annat genom att göra Wavrinskys plats till ett riktigt torg med bostäder och affärer runt om.

Förtäta mer! Det är bra för miljön och det sociala livet.

Anders_S

Kollektivtrafiken i Göteborg suger!

Göteborg är en liten storstad. men vi har inte storstadens kollektivtrafik. Nej, istället har vi den sämsta kollektivtrafiken som går att finna i någon större stad i Europa. Stora delar av staden saknar helt en bra kollektivtrafik- Där det borde finnas spårbunden trafik finns bara usel busstrafik. Busstrafik som inte klarar behovet. Busstrafik som fastnar i bilisternas köer.

En anledning till denna dålig kollektivtrafiken i Göteborg är förmodligen beroendet av bilindustrin. Politikerna sitter helt enkelt i knät på bilindustrin och gör precis som denna vill.

Askim, Torslanda, Kärra och Norra Älvstranden är bara några av de områden där de kollektiva möjligheterna att transportera sig är urusla. Det är dags att detta förändras. Det är dags att politikerna i Göteborg sliter sig ur bilindustrins grepp och bygger en kollektivtrafik värd namnet.

Vad som behövs är spårväg till Askim, Torslanda, Backa, Kärra, Norra Älvstranden och de olika satellitområdena kring Angereds Centrum. Vad som behövs är pendeltåg längs älven, på Boråsbanan och på Bohusbanan. För att göra detta möjligt måste Västlänken byggas med en gång.

Bygg Västlänken omedelbart!
Bygg ut spårvägen!
Dubbelspår på alla järnvägar runt Göteborg!

Anders_S

För en ny bilistpolitik

Det är dags att det svenska samhället slutar subventionera biltrafiken från förorterna in till storstadskärnorna. Det är vi som bor i storstäderna som får betala för gatorna som förorstbilisterna använder men slipper betala för. Istället subventioneras förortspendlarna av staten genom att de kan dra av för resorna. Det är dags att ta bort den möjligheten. Avskaffa alla reseavdrag i deklarationen.

Väljer folk att bosätta sig långt från sitt arbetet kan de också betala sina resor själva. De bor billigare än folk i stan och det finns ingen anledning att subventionera deras resande som de själva faktiskt valt. För att finansiera gatuunderhåll och liknande bör också biltullar införas omedelbart.

För att kompensera landsbygdsbefolkningen sänks skatten på bensin. Biltullar hindrar detta från att leda till ökad eller oförändrad biltrafik i storstäderna.

Ta bort reseavdragen!
Inför biltullar!
Sänk bilskatten!

Anders_S

Sverige utan biltullar - ett efterblivet land

New York har haft biltullar i minst 50 år. Och modern teknik som gör att man bara kan köra igenom vägtullarna har använts i mer än 10 år. London har infört biltullar med framgång, Oslo har ett system som fungerar sen länge. Tekniken finns och en mängd av världens städer har med framgång använt biltullar som ett system för att begränsa trafiken i innerstäderna och för att finansiera investeringar i infrastruktur och kommunikation. Det känns som om Sverige ligger på efterkälken, som om Sverige var kusinen från landet. Här ska det testas. Här ska det provas. Sånt trams. All teknik finns redan och testning i stor skala har gjorts i hela världen. Det fungerar.

Det är dags för Sverige att satsa, inför biltullar i de tre största stadsområdena omedelbart. Bygg ut spårvägen i Stockholm och Göteborg. Det finns ingen anledning att Sverige ska vara ett u-land på trafikpolitikens område. Det är dags att politikerna slutar lyssna på bilindustrilobbyn. Satsa istället på spårbunden trafik i storstadsområdena.

Anders_S