Miljöpartiet förvirrar

I ska har naturligtvis Miljöpartiet rätt. Flyget är en stor miljöbov och det är vansinnigt att flygbränsle inte kan beskattas. Naturligtvis krävs det en utbyggnad av järnvägen i Sverige. Och det är naturligtvis onödigt att flyga Göteborg-Stockholm.

Men vad Miljöpartiet samtidigt glömmer och det är detta som förvirrar är att majoriteten av utsläppen av växthusgaser i Sverige inte kommer från flyget. De kommer från bilismen i storstäderna. Det är alltså denna som i först hand måste minskas. Det är i storstadsområdena som åtgärder främst ska sättas in.

Då är det väldigt svårförståeligt att Miljöpartiet tvingat igenom stora investeringar på en järnväg i Norrland som inte behövs. Den förbättrar inte läget när det gäller klimathotet. Ytterligare en sak som gör mig förvirrad om vad Mp egentligen vill.

När det gäller järnvägarna i Göteborgsområdet kan en första utbyggnadsetapp på Götalandsbanan kombineras med en utbyggnad av västra stambanan. Och Lerums kommuns invändningar kan lätt kringgås. Detta genom att bygga dubbelspår Göteborg-Landvetter flygplats-Borås-Herrljunga. Då ökas kapaciteten på västra stambanan, vi får en snabb förbindelse till Borås och till Landvetters flygplats (ja, flyg komer att behöva även i framtiden, men bör beskattas hårdare och endast för längre distanser).

Trängselavgifter bör naturligtvis också införas i Göteborg. Liksom en utbyggnad av spårvägen. Vad som inte behövs däremot är en utbyggnad av vägnätet för ökad biltrafik.

Ett annat inlägg om miljöpartiets förvirrande logik.
Borgarmedia: GP1, GP2, SVD
Bloggat: Arbetarens klimatblogg
Andra bloggar om: Trängselavgifter, Bilism, Kollektivtrafik, Miljö, Flyg, Politik, Samhälle, Miljöpartiet, Göteborg

Klimathotets konsekvenser för Sverige

En klimatutredning har presenterats. Den har utrett växthuseffektens konsekvenser för svensk del.

Enligt SVD är omkring 300 000 svenska hus i farozonen för att ras och erosion ska underminera dem. Peronligen tycker jag det låter väldigt mycket.

Ett annat problem är att man tror att ökade regnmängder med rejäla skyfall kommer att leda till sämre vattenkvalitet och dricksvattenkvalitet i många delar av Sverige. Nu är det ju knappast nån fara för större delen av Sveriges befolkning då de tre storstadsområdena får sitt vatten från stora sjöar eller floder som inte påverkas så jättemycket av skyfall och ökade regnmängder, vad det gäller vattenkvaliteten.

Konsekvenserna för kommunernas planarbetet måste bli att man inte längre tillåter husbyggen i strandnära lägen eller på åbrinkar etc. För i de lägena riskerar hus att översvämmas eller udnermineras vid skyfall eller på grund av en höjning av havsytan. Vidare måste VA-system ses över, järnvägar, vägar och liknande måste säkras i de lägen där de löper genom riskområden för skred eller översvämningar.

På sikt finns dock ingen annan lösning än minskade koldioxidutsläpp för att den totala katastrofen ska kunna undvikas. I Sverige innebär det minskad bilism.

Borgarmedia: SVD1, SVD2, DN1, DN2
Andra bloggar om: Miljö, Klimathotet, Växthuseffekten, Klimat och sårbarhetsutredningen, Översvämning, Erosion, Politik, Samhälle

Alliansregeringen - bluffmakarna

Att regeringens så kallade miljösatsning är en bluff har den som följt regeringens olika turer i dessa frågor lätt kunnat inse. I själva verket minskar man de ekonomiska satsningarna på miljöområdet, vilket nu företrädare för miljöpartiet pekat på.

Man satsar också på bilismen genom utbyggnad av trafikleder. Bilism kan aldrig vara miljövänligt. Inte ens om etanol används.

När bilindustrin då kan sälja fler bilar med hjälp av miljöargument är det ett hyckleri av stora mått. Med regeringens hjälp.

Bloggat: Sjölander, Alliansfritt Sverige
Andra bloggar om: Bilism, Miljö, Regeringen, Klimathotet, Klimatmiljard

Privatisering av körkort?

Ja, kanske inte av körkorten som sådana. De är ju i högsta grad privata redan. Men regeringen föreslår en privatisering av utfärdandet av körkort liksom hantering av själva proven.

Det kan vara lätt att som Ilona Sz Waldau avfärda denna privatisering därför att regeringens argumentation inte är speciellt trovärdig:

Lösningen på att vägverkets inspektörer bedömer lite olika i olika regioner är att lägga ut provet på flera olika små privata enheter, trafikskolorna, som om det skulle bli lättare att ha en enhetlig bedömning. I mina ögon verkar det bättre att stärka vägverket och se till att bedömningen blir lika över hela landet. Om det nu är så att det är inspektörerna som dömer olika, kanske är det så att traditionen att köra upp oförberedd är olika i olika delar av landet eller trafikskolornas förmåga att avgöra hur förberedda körkortsaspiranterna är.

Men jag tror det hela måste analyseras ur ett större perspektiv. Samhälleet som sådant har egentligen inget intresse av eller borde inte ha intresse av bilismen. Det är en privatangelägenhet som av miljöskäl och med tanke på klimathotet bör begränsas så mycket som möjligt med samhälleliga och politiska ingripanden. I detta sammanhang kan det inte finnas något egentligt intresse i att samhället ska hantera körkortsverksamheten.

Men även i miljö- och klimatfrågorna saknar den borgerliga regringen trovärdighet och därför är det samtidigt svårt att argumentera enligt min linje, eftersom det utan begränsingar av bilismen och utan att det offentliga sköter körkortsprov och utfärdande av körkort, så kommer det att bli alltmer olika bedömningar i olika delar av landet. Med långsiktigt resultat - fler olyckor och sämre bilförare. Utan inskränkningar i bilismen så innebär alltså regringens förslag om körkorten så vitt jag kan se försämringar gentemot nuvarande situation.

Om vi däremot minskar bilismen genom politiska åtgärder är en privatisering av körkortshantering nåt jag mycket väl kan tänka mig. Men borgarnas politik minskar inte bilismen. Höjd bensinskatt drabbar främst folk på landet och minskar inte trafiken där den behöver minskas och är lätt att minska - i storstäderna. Att byta till etanol som bränsle, vilket regeringen vill, innebär inte en miljövänligare bilism enligt MJV. Alltså saknar regeringen trovärdighet i klimatfrågan som jag ser det.

Bloggat: Jag älskar Sverige
Borgarmedia: DN, SVD, DN2
Andra bloggar om: Klimathotet, Miljö, Bilism, Körkort, Vägverket, Privatisering, Politik, Regeringen, Alliansen, Samhälle

Bra med nya tunnelbanelinjer

I Stockholm funderar man på att bygga ut tunnelbanan. Det är en självklar åtgärd om klimathotet och bilismen ska kunna minskas. Och minskad bilism är ett måste för minskat hot mot klimatet. Utöver en eventuell utbyggnad av tunnelbanan kommer Stockholm också att bygga ut spårvägar och järnvägar.

Men i Göteborg. Där handlar allt om ökad busstrafik och en måttlig utbyggnad av en av 5 järnvägslinjer. Pendeltågstrafik finns idag på endast två av dessa 5 linjer. Och en till ska det bli på. De andra verkar inte vara aktuella den närmaste tiden.

När det gäller spårvägen finns inga större utbyggnadsplaner. Trots att detta skulle behövas. I rusningstrafik är bussarna till Backa och till Lindholmen helt överlastade. Enda möjligheten att åtgärda detta är att bygga spårväg. Backa har varit lovat spårvagn sen det byggdes på 1960-talet. Men inget har hänt. Och inget planeras. Trots att detta vore det enda som skulle kunna möjliggöra de mål som satts up i kollektivtrafikpalenen K2020.

I media om kollektivtrafik: SVD,
Bloggat: Betongelit
Andra bloggar om: Kollektivtrafik, Stadsplanering, Göteborg, Miljö, Tunnelbana, Spårväg, Pendeltåg, Järnväg, Stockholm, Politik, Samhälle

Borgarregeringens klimatpolitik ökar bilismen

Alliansens klimapolitiska förslag är inte positivt för klimatet. Eller kanske ska man säga att konsekvensen av att man vill gynna rika pendlare i storstäderna innebär att biltrafiken kommer att öka, trots att bensinpriset höjs. Det är konsekvensen av reseavdraget höjs. Överväldigande majoriteten av reseavdragen görs nämligen av välbeställda pendlare i storstäderna. Eftersom det blir billigare för dessa att pendla motverkas effekterna av både bensinskattehöjning och trängselskatter. De som kommer att få betala är glesbygdsbefolkningen och de som inte kan pendla med bil.

Borgarmedia: SVD1, SVD2
Bloggat: Annica Tiger, Jinge, Arbetarens Klimatblogg
Andra bloggar om: Klimathotet, Miljö, Regeringen, Alliansen, Bensinskatt, Politik, Samhälle

Farliga avgaser - farlig bilism

Bilavgaser dödar fler människor än trafikolyckor står det i DN. Det är säkert sant. Men sant är också att stora bilar dödar fler än små bilar. För stora bilar släpper ut mer än små. Och när de kör på nån mindre blir skadorna värre.

Att höja bensinpriset eller att använda mer etanol löser inte problemen på sikt. Det löser varken problemen med trafikolyckor, problemen med giftiga avgaser eller problemen med växthusgaser. Det krävs helt andra åtgärder. Det krävs ett annat samhälle.

Det krävs att bilismen i städerna begränsas. Det krävs att bilindustrin som den ser ut i dag avvecklas. Likaså bilismen. Det är omöjligt att göra med bibehållen kapitalism. Därför krävs ett socialistiskt system där den arbetande befolkningen har kontrollen. Det är precis som Intisbloggen skriver, Rädda världen - bekämpa kapitalismen.

Bloggat: Slutstadium
Andra bloggar om: Bilism, Miljö, Trafik, Avgaser, Trafikolyckor, Bilavgaser, Politik, Socialism, Kapitalism, Socialistiska Partiet

Regeringen satsar på klimatet?

I regeringens buget ska ytterligare miljoner satsas på att medverka till en minskning av växthusgaser. Det vill man bland annat göra genom att satsa på biobränslen i form av etanol från Brasilien.

Något som kritiserats hårt av miljörörelsen i Sverige, främst Miljöförbundet Jordens Vänner. Balnd annat då man menar attd et inte är ett miljövänligt sätt att försöka nå klimatmålen. Kanske inte ens positivt för klimatet.

Enligt regeringen är också näringslivet viktigt när det gäller att satsa på ett förbättrat klimat. Personligen är jag dock mycket tveksam till att man kan lita på privatföretag i såna här sammanhang. Deras syfte är ju i första hand att tjäna så mycklet pengar som möjligt. Innebär det att det är lönsammare att skita ner och släppa ut. Ja då gör man det.

Jag förstår inte heller hur regeringen tänker få ihop hela sin miljöpolitik då man i andra änden tänker skära ner på naturvårdsanslagen. Allt tyder alltså på att alliansregeringens miljöpolitik är en försämring av den politik som bedrivits i Sverige tidigare.

Läs mer hos MJV om Klimatkonferens, Mat eller bränsle, Mötesturné om klimatet

Andra bloggar om: Miljö, Klimathotet, Växthuseffekten, Alliansen, Regeringen, Budget, Politik, Samhälle, Etanol
-------------------------------------------------------------------------
Lite sånt som andra bloggar om: Alliansfritt Sverige om Jan Björklund och feminism, Anna- Lena Lodenius om en bok som jag misstänker att jag inte gillar och Trotten om Ketchupkapitalister.

Minskade utsläpp kräver ändrad stadsplanering

Vetsnkapliga rådet för klimatfrågor har kommit med en rapport som föreslår 20-25-procentiga minskningar av utsläppen av växthusgaser fram till år 2050. Enda möjligheten att upp nå ett sånt mål i Sverige är att minska biltrafiken. Vilket innebär att minska biltrafiken i storstäderna. Det kräver en förändrad stadsplanering, en rejäl utbyggnad av kollektivtrafiken och begränsningar av bilismen i storstäderna.

Vad som krävs är alltså:

• Trängselavgifter i de tre största städerna.
• Stopp för utbyggnad av biltrafikleder
• Förtätning av våra städers innerområden där det finns bra kollektivtrafik
• Ingen utbyggnad av bostadsområden, köpcentrum eller industriområden där det inte finns spårbunden kollektivtrafik
• Rejäl utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i våra stadsområden

Däremot vänder jag mig mot bensinprishöjning därför att detta kommer att slå mot den landsbygdsbefolkning som behöver använda bilen. Trängselavgifter är bättre.

Borgarmedia: DN1,
Andra bloggar om: Bilism, Trängselavgifter, Kollektivtrafik, Miljö, Stadsplanering, Biltullar, Växthusgaser, Växthuseffekt, Klimathot, Politik, Samhälle

Män och överklass stora miljöbovar

Män är en större belastning för miljön än kvinnor skriver SVD idag. Det är i alla fall ingen nyhet för mig. Att det är i huvudsak män som kör majoriteten alla bensinslukande bilar i trafiken är väl nåt som alla vet. Men kön är bara en aspekt av det hela.

Det är i själva verket så att alla överordnade grupper och klasser är en större belastning för miljön och klimatet än underordnade.

Av det följer att:

• Överklassen är en större miljöbov än arbetarklassen
• Män som grupp är en större miljöbov än kvinnor som grupp
• Infödda svenskar som grupp en större miljöbov än invandrare
• Invånare i Sverige en större miljöbov än invånare i Kenya

Det är liksom kapitalismens konsekvenser. Vissa grupper av människor har mer resurser att använda. Och de använder dem ofta på ett miljöovänligt sätt.

Att åtgärda detta i ett kapitalistiskt samhälle är faktiskt inte lätt. De flesta åtgärder riskerar att ha en negativ fördelningspolitisk effekt. Så är det exempelvis med trängselavgiften i Stockholm. I förhållande till resurser slår avgiften hårdare mot arbetare och fattiga. Det enda som kan jämna ut detta förhållande är mer jämlik resursfördelning. Lägre inkomstskillnader i första hand.

Det är ofta också så att klimatförsämring och miljöförstöring drabbar fattiga och underordnade grupper av människor hårdare än vad de drabbar rika. Det är arbetare och fattiga som har sina bostäder nära fabriker, på översvämningsdrabbad mark osv. Och precis som i New Orleans är det fattiga som drabbas hårdast av naturkatastrofer som delvis orsakats av miljöförstöring.

Läs mer: Fattiga får inte plats i det nya New Orleans, Kampen om New Orleans, Miljö och klimat
Borgarmedia: DN1, DN2
Andra bloggar om: Miljö, Trängselavgifter, Klimathotet, Trängselskatt, Politik, Samhälle, New Orleans
--------------------------------------------------------------------------------------
I bloggosfären skriver för övrigt Syrran intressant om gud och ateism, Jinge om DN och dess USA-vänlighet, och Ett härta rött om vad man får läsa i fängelset.

Göteborg är så efter

På grund av publiceringsproblem på bloggen lät jag publicera detta inlägg på bloggen Mullvaden istället. Nu går det att publicera igen och därmed har det blivit länkat även hit. Ber om ursäkt för detta.

Borgarmedia: SVD, GP
Bloggat: Jinge
Andra bloggar om: Kollektivtrafik, Göteborg, Miljö, Politik, Spårväg, Tunnelbana, Samhälle, Stockholm

Veckans vänsterartiklar Palestina/Israel, v34

Denna vecka är jag ute lite tidigt och desutom tänker jag ha ett tema. Israel och Palestina. Därför spelar det inte heller så stor roll att jag är ute tidigt.

Döda Havet dör, Martin Halldin (ETC, aug 2007)
Väst bär ansvar för Gazas fall, Shora Esmailian (Arbetaren juli 2007)
Hamas seger i Gaza är ett slag mot USA:s politik, Kim Bullimore (Internationalen, juli 2007)
Antisemitism och arabförakt, Håkan Blomqvist (Internationalen, juli 2007)
Hur araberna drevs ut ur Palestina, Jon Rothschild (Fjärde Internationalen 1973, idag Röda Rummet)
Mellanöstern i lågor, Andrew Kennedy intervjuar Gilbert Achcar (Internationalen aug 2006)
Israeliska legoknektar i Colombia, Dick Emanuelsson (Flamman aug 2007)

Bloggat om Palestina: Jinge1, Jinge2, Esbati, Jinge3,
I media: SVD1, DN1, SVD2
Andra bloggar om: Israel, Gaza, Hamas, Palestina, USA, Gilbert Achcar, Folkmord, Jinge, Colombia, Politik, Samhälle

Ökande bostadsbrist

Regeringens politik har lett till att det byggs allt färre lägenheter, allt färre bostäder . Detta samtidigt som efterfrågan ökar. Bostadsbristen som redan var stor, blir alltså bara större. Detta som en följd av minskade subventioner till byggande, favorisering av bostadsrätter framför hyresrätter, marknadshyra osv. De som kommer att bli utan bostad är de fattiga, de som har små tillgångar. För de rika finns det alltid bostäder att få tag på. Resultatet kan bli att vi inom ett antal år har kåkstäder av internationellt snitt även i Sverige.

För att råda bot på det hela behövs en ny social bostadspolitik som också tar hänsyn till klimatet och att vi ska kunna ha fungerande och effektiv kollektivtrafik. För att det ska vara möjligt krävs att de svenska städerna blir tätare. För i dag är de glesa, med Göteborg som det värsta exemplet. Av nordens 5 stadsområden med mer än 500 000 invånare har Göteborg den sämsta och den minsta utnyttjade kollektivtrafiken. Den grundläggande orsaken till detta är att staden är så glest bebyggd och att bilismen gynnats nåt oerhört.

Det krävs subventionerat byggande av hyreslägenheter för att en tätare, miljövänlig stad med tillräckligt med bostäder ska kunna bli verklighet. Borgarregeringen visar inga tendenser till att vara inne på något sådant. Så för att få det därhän får vi nog se till att byta regering.

Bloggat: Betongelit
Andra bloggar om: Bostadspolitik, Miljö, Regeringen, Kollektivtrafik, Stadsplanering, Politik, Samhälle, Göteborg

Bilindustrin och klimathotet

Bilindustrin skickar Göran Persson till Almedalen för att bedriva lobbyverksamhet (läs påtryckningar) för bilismen. En bilism som är det i Sverige som svarar för den största delen av våra koldioxidutsläpp. Han snackar om att vi är så beroende av bilindustrin och att det är ett problem. Det är klart att det är ett problem. Fråga er själva varför Göteborg har den uslaste kollektivtrafiken bland Nordens 5 storstäder. Det är bilindustrins fel. Så det är ett problem. Bilindustrin förhindrar vettiga satsningar på mer miljövänlig transportteknik och vettig stadsplanering. Något Persson försöker dölja och släta över när han är i Almedalen på reklamresa för bilismen och bilindustrin.

Att satsa på etanol är inget alternativ. Etanoltillverkningen leder till ett jordbruk i Brasilien med rena slavförhållanden. Dessutom till en omfattande miljöförstöring genom att skogar tas bort för att ge plats åt odling av grödor för framställning av etanol. Så etanoltillverkningen ger i stort sett ingen förbättring vad det gäller koldioxidutsläppen. Därför är det inget alternativ.

Att vi är så beroende av bilindustrin försämrar Sveriges möjligheter att statsa på alternativ till bilismen och på ett transportsnålare samhälle. Så samtidigt med att vi satsar på en vettig kollektivtrafik måste vi också satsa på att i Sverige producera andra typer av fordon än bilar. Som tåg och spårvagnar. Så att vi kan bli mindre beroende av bilindustrin.

Läs mer: Kollektivtrafik, Växthuseffekten, Stadsplanering
Borgarmedia: GP1, DN1, DN2, AB1, AB2, AB3, AB4
Andra bloggar om: Bilism, Miljö, Klimathotet, Växthuseffekten, Kollektivtrafik, Politik, Göran Persson, Almedalen, Bilindustrin

Höjning av bensinpriset - kanske inte det rätta

Jag är inte så säker på att en höjning av bensinpriset är den bästa åtgärden när det gäller att minska bilismen. Helt klart är dock att bilismen måste minskas. En höjning av bensinpriset kommer att slå förhållandevis hårdare mot landsbygden än mot städerna. Men det är i städerna som bilismen är störst och det är där den i första hand borde minskas. I städerna finns också stora möjligheter att konstruera effektiva kollektiva transportmöjligheter, något som är mycket dyrare och svårare i glest bebyggda trakter.

Därför tror jag att en kombination av åtgärder mot bilism och för en utbyggnad av kollektivtrafiken i städerna är bättre än en höjning av bensinpriset. De åtgärder jag kan tänka mig är följande:

Trängselavgifter i alla storstäder (Gbg, Malmö, Sthlm)
Begränsning av bilism genom avstängning för bilar av vissa områden i stadskärnor
Borttagande av reseavdragen
Utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik (spårvagnar, tunnelbana, pendeltåg)
Förbud mot shoppingcenter ute på landet i olika vägkorsningar.
Bensinsnålare bilar
Mer biogasbilar (etanolbilar är jag däremot tveksam till, då det visat sig medföra stora negativa miljökonsekvenser i ex. Brasilien)

Läs också: Klimathotet - en utmaning för vänstern, Klimathotet - vad kan du göra, Göteborg och klimathotet
Borgarmedia: DN1, DN2, SVD1, SVD2, DN3, SVD3, SVD4, SVD5
Bloggat: Jinge
Andra bloggar om: Miljö, Växthuseffekten, Klimathotet, Politik, Bensinpris
Technorati: Miljö, Växthuseffekten, Klimathotet, Politik, Bensinpris

Satsningar på kollektivtrafik

I Stockholm diskuteras utbyggnader av tunnelbanan till Karolinska och till Värmdö. Dessutom ska järnvägen ska byggas ut och man har nyligen byggt den fina spårvagnslinjen tvärs över södra delarna av stan, Tvärbanan. Nu ska den byggas ut ännu mer.

Men vad händer i Göteborg? Inte mycket. Västlänken läggs på is. Spårvägen byggs inte ut, miljöpartiet vill bygga cykelbro och arbetar för det, istället för att arbeta för en bättre utbyggd kollektivtrafik. Andra partier vill bygga en ny biltunnel, men det vill inte Vägverket för de har inga pengar. Partierna verkar skita i växthuseffekten och klimathotet, speciellt centerpartiet, som vill öka reseavdragen dvs subventionera bilresande än mer. När vi borde ha en politik som är tvärsom. Handelsmännen i Göteborg är ännu galnare.

Passiviteten hos Göteborgspolitikerna är monumental. Och förvånande med tanke på detta. Kan det vara bilindustrins starka inflytande i staden som begränsar politikerna. Eller? Eller är det bara ointresse och politisk oduglighet?

Så svårt kan det ju inte vara att börja planera spårvägen till Backa som varit utlovad i över 40 år. Eller att se till så att hamnbanan får dubbelspår och pendeltåg. Eller sätta igång med pendeltågstrafik på Bohusbanan. Det kan inte vara så svårt.

Borgarmedia: AB1, AB2, AB3, SVD1, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5
Andra bloggar om: Miljö, Kollektivtrafik, Göteborg, Västlänken, Politik, Spårväg, Tvärbanan, Citybanan, Tunnelbana

Vad är det för fel med kollektivtrafiken i Göteborg?

Många, några listar jag här nedanför, annat kan du läsa i ett tidigare inlägg.

1. Den är för långsam
2. Det är för mycket busar och för få spårvagnslinjer
3. Den är ineffektiv (hänger ihop med punkt 2)
4. Vissa busslinjer (ex 16, 40, 42, 45, 48) är totalt överlastade vid vissa tider (hänger hop med punkt 2)
5. Politikerna som bestämmer satsar för lite på den.

Visserligen har politikerna en vision, K2020. Man har ett högt mål när det gäller att öka kollektivtrafikåkandet. Men jag tror det kommer att misslyckas. Därför att man inte satsar tillräckligt mycket. Därför att borgarregeringen drar in pengar till satsningar. Därför att Västlänken blir försenad, vilket man visserligen kan göra något åt. Men för sådan alternativa och snabbare lösningar visar politikerna noll intresse. Inte heller planeras nån större utbyggnad av spårvägen. Sammantaget anser jag att detta innebär att det mål man har i K202o på fördubblat resandeantal till år 202o inte kan nås.

Det behövs en större satsning på utbyggand av spårvägstrafiken än vad man beslutat om. I första hand kan man göra följande:

Utbyggnad av spårväg till Backa liksom utbyggnad till Eriksberg via Lindholmen. Gamla linjen till Bräcke från Eketrägatan på Hisingen bör återuppbyggas och en förlängning av den kan byggas i kanten av Krokängsparken och ner till Eriksberg.

Spårvägen i Angered borde byggas ut till Rannebergen och Lövgärdet.

Lätt kan spårvägen också byggas ut längs med gamla Säröbanan. Man kan anlägga spårväg på gamla Västgötabanan från Hjällbo via Olofstorp och Gråbo till Sjövik. Lätt gjort om man bara bitvis låter den vara dubbelspårig. Med lite vilja är det inte omöjligt att bygga ut spårvägen i Göteborg.

Läs mer om spårvägsutbyggnad.
Andra bloggar om: Göteborg, Kollektivtrafik, Politik, Västlänken, Miljö

När får vi biltullar i Göteborg?

Den första augusti återinförs biltullar i Stockholm. Hur länge dröjer det innan Göteborg får tummen ur och följer efter?

Detta skriver Signerat Kjellberg i ett mycket läsvärt inlägg om New Yorks trafikpolitik och om den diskussion som förs där om att utvidga biltullarna så att de gäller för all trafik till och från Manhattan.

Manhattan är redan en av världens miljövänligaste stadsmiljöer. Detta för att det är tättbebyggt, man kan gå enkelt till det mesta. Om det är för långt att gå kan man åka med den suveräna tunnelbanan som har både lokaltåg och expresståg (enda tunnelbanan i världen som har detta). Därför går, cyklar eller kollektivåker de flesta Manhattanbor till jobbet varje dag. Att ta bilen skulle bara göra det krångligt. Det räcker med alla som kommer in från omkringliggande delar av New York och från förorterna för att trafiken på vissa gator ska kännas tung. Trots det upplever man att vissa delar av staden har väldigt lite biltrafik med tanke på hur stor den är.

Nu tänker man göra New York och Manhattan ännu mer miljövänligt.

Läs några tidigare inlägg om biltullar, trängselavgifter och kollektivtrafik:
Göteborg och klimathotet
Trängselskatt framgångsrikt
Andra bloggar om: Bilism, Biltullar, Trängselavgifter, Trängselskatt, New York, Manhattan, Miljö

Skattesänkning i Göteborg - V sa nej

Vänsterpartiet sa nej till skattesänkning i Göteborgs kommun häromveckan. Därmed bröt man med miljöpartiet och socialdemokraterna och tillhör nu inte längre den styrande majoriteten i Göteborg.

Vänsterpartiet motiverar brytningen med att ekonomin är dålig i kommunen och att man vill satsa mer på förskolan. Detta verkar ju vara sunda argument, men låt oss granska dem. Det första påståendet är rent falskt. Göteborgs kommun har inte dålig ekonomi. Det finns stadsdelsnämnder (ex. Linnéstaden) som har dålig ekonomi. Detta är ett lösbart problem. Mer pengar kan överföras från kommunens centrala ekonomi.

Satsning på förskolan skulle innebära att man bygger bort köerna. Frågan är dock om köerna finns på grund av dålig ekonomi? Ja i Linnéstaden kan det vara så, men i den stadsdelsnämnd som har längst kö, Centrum, har det inget med ekonomi att göra. Att det inte finns tillräckligt med förskoleplatser i Centrum beror på att det är svårt att hitta lokaler och tomter, det är svårt att få bygglov och andra tillstånd för att bygga om lokaler som hittas. Inte heller innebär det faktum att kommunens centrala ekonomi skulle bli bättre genom att inte sänka skatten , att det skulle bli en utbyggand av daghemsplatser etc. Beslut om sådant fattas i stadsdelnämnderna och det som då behövs är ett beslut om att överföra mer pengar till dessa. Något sådant har inte Vänsterpartiet föreslagit vad jag kan se.

Vänsterpartiets förslag löser alltså inte de problem som finns i stadsdelsnämnderna, löser inte de ekonomiska problemen som finns i vissa, inte heller problemen med förskoleköer som finns i andra. För mig är det därför svårt att se varför vänsterpartiet bröt med miljöpartiet och socialdemokraterna.

Pelaseyed menar att vänsterpartiet nu sätter hårt mot hårt. Men för mig är detta svårt att se. Vänsterpartiet har inte försökt mobilisera vanligt folk för sitt föslag. Man har inte diskuterat sitt budgetförslag med arbetarna i Göteborg, eller med någon annan heller. Eftersom förslaget inte heller skulle löst de problem som vänsterpartiet säger att det skulle lösa verkar det hela för vara ett slag i luften. En ganska meningslös demonstration.

Men vad innebär då miljöpartiets och socialdemokraterna förslag i dessa viktiga frågor. Ja, en sänkning med kommunalskatten med 25 öre. 40 kronor i månaden för en låginkomstagare som ETC skriver. En summa som för mig verkar försumbar och inte något som någon fattig människa komemr att uppfatta som en otoligt bra grej. Så jag förstår inte riktigt deras förslag heller, varför försämra kommunens ekonomi på sikt om man inte har ett rejält förslag att komma med? För mig blir det hela ännu mer ett spel för gallerierna när jag läser på miljöpartiets hemsida om budgeten för Göteborgs kommun.

Den enda riktigt positiva satsning jag ser i den budget som socialdemokraterna och miljöpartiet lade fram är satsningen på billigare kollektivtrafik och en utökad kollektivtrafik. Men, men utbyggnaden är totalt otillräcklig. Den omfattar ingen utbyggnad av spårväg till områden där det redan på 1960-talet utlovats spårväg (ex Backa) och där bussarna är totalt överlastade och i rusningstrafik känns som Tokyos tunnelbana, bara mycket smutsigare, nedgångnare och ofräschare. Miljöpartiets och socialdemokraterna förslag förändrar heller ingenting, innebär inga egentliga förbättringar och satsningen på kollektivtrafiken är bara ord utan verklig substans. Bussar kan inte lösa de problem som finns. De har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet. På de överlastade sträckningarna får det knappast plats fler bussar. Och utbygganden av spårväg och pendeltågstrafik dröjer alldeles för länge.

Jag har skrivit tidigare om kollektivtrafik och miljö.

Intressant?
Läs mer: GP1, GP2, GP3, GP4

Andra bloggar om: Göteborg, Kollektivtrafik, Miljö, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Vänstern, Förskola

Göteborg och klimathotet - vad kan göras?

Skrev tidigare en artikel om vad som borde göras med anledning av växthuseffekten. Nu vill jag konkretisera det hela och vad det skulle betyda i Göteborg.

De punkter jag tog upp var följande:

1. Ta bort reseavdragen
2. Inför biltullar (trängselavgifter) i alla större städer
3. Inga nya motorvägsbyggen i och kring storstäderna
4. Rejäl utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i storstäderna
5. Förtäta storstäderna

Konsekvenserna lokalt i Göteborg skulle bli:

1. Leder till ökad efterfrågan på kollektivtrafik för att pendla in och ut ur staden. Leder också till ökad efterfrågan på bostäder i närheten av arbetsplatserna och i centrala delar av Göteborg. För en ny bilistpolitik.

2. Samma som för ett, samt skapar ökad efterfrågan på kollektivtrafik i området innanför tullarna. Läs hur man kan göra detta i Göteborg och en internationell jämförelse. Pengarna som kommer in ska dock användas för att bygga ut kollektivtrafiken, inte till att bygga ut bilismen.

3. Samma som för två och ett. Stoppa alltså alla vansinnigheter med nya biltunnlar genom stan, Partihallsförbindelsen kan jag dock tänka mig att den byggs.

4. Löser de problem som uppstår som en följd av alternativ 1-3. Läs gärna mina tidigare artiklar om hur man löser detta i Göteborg. Det enda jag inte skrivit ordentligt om ännu är införande av expresslinjer på spårvägen. Jag återkommer i det ämnet.

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg I
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg II
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg III
Kollektivtrafik är en rättighet!
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg IV
Kollektivtrafiken i Göteborg - varför en massa problem?
Snabbare utbyggnad av pendeltågstrafiken i Göteborg behövs
Skippa fyrspårsutbyggnaden genom Lerum
I Stockholm satsar man på spårvagn (Läs gärna: DN1, DN2)
Privat finansiering?

5. Förbättrar utnyttjandegraden av kollektivtrafiken och gör det lättare att gå eller cykla till jobbet. Löser problem som uppstår i samband med alt. 1 -3. En föräandring av svensk stadsplanering krävs naturligtvis också. Läs mer i ämnet:

Bygg fler bostäder för vanligt folk!
För ett vettigare bostadsbyggande i Göteborg I
För ett vettigare bostadsbyggande i Göteborg II
Förtäta och fräscha upp längs med Mölndalsån

Förutom Mölndalsåns dalgång (Getebergsäng, Almedal, Elisedal, Krokslätt, Sörgården, Lackarebäck och Kallebäck) som jag berör i mitt ovanstående inlägg finns stora möjligheter till förtätning i Bruså, Fredriksdal, Mossen, Toltorpsdalen, Johanneberg, Guldheden, Stampen, Gamlestaden och på Gårda. Dessutom finns mindre möjligheter i Annedal, Änggården, Kommendantsängen, Olivedal och Masthugget. Om det ämnar jag återkomma.

Jag tycker också att man mycket väl kan bygga skyskrapor i Göteborg och att man kan avsätta området längs med Mölndalsvägen och Mölndalsån till den typen av byggen. En som inte håller med mig om detta är Kamrat Felix. Mölndals kommun är redan inne på den linjen. Och efetrsom man ska muddra Mölndalsån tycker jag man kan påbörja arbetena med en uppfräschning i samband med det.

Läs mer, GP1, Gp2, GP3, GP4, Aftonbladet, DN3.

Tack till min bror Albert för goda diskussioner och samtal om stadsplanering, bilism, bostadsbyggande.

Jag har placerat min blogg i Göteborg på bloggkartan.se

Andra bloggar om: Bilism, Bostadspolitik, Göteborg, Kollektivtrafik, Miljö, Politik, Stadsplanering, Trängselavgifter

Klimathotet - vad kan du göra?

Ja, det är ungefär så som de borgerliga tidningarna har formulerat det i alla skriverier sen IPCC:s rapport om växthuseffekten kom tidigare i år. Men vad vi som enskilda individer kan tänkas göra förändra inte speciellt mycket. Att vi använder energisnåla lampor etc minskar bara växthuseffekten marginellt. Naturligtvis ska vi göra det ändå, alla måste göra sitt som jag ser det.

Det är bilismen som är den stora boven i Sverige och för att ändra på bilanvändningen krävs politiska beslut. Politiska beslut som faktiskt måste innebära inskränkningar i "den fria marknaden". Det finns ingen möjlighet att vi kan stoppa uppvärmningen av jorden med hjälp av marknadskrafter och kapitalism. Kapitalistiska företags måttstock och drivkraft är vinst.

Ska vi stoppa växthuseffekten krävs beslut som kommer att minska vinsten för många stora och mäktiga företag i oljeindustrin och bilindustrin. De företagen kommer inte frivilligt att anpassa sig till åtgärder som begränsar utsläppen av koldioxid. I själva verket förnekar de ofta själva växthusffekten, precis som Lundin Oil gör, så att de ska kunna behålla sina profiter. Därför behövs det politiska beslut. Politiska beslut som kan vara obekväma för många fler än storföretagen i bil- och oljebranscherna. För att vi i Sverige ska kunna minska våra utsläpp krävs nämligen en begränsning av bilismen.

För att bilismen ska kunna begränsas i Sverige krävs ganska omfattande insatser och beslut. Dessa beslut kan vara:

1. Ta bort reseavdragen
2. Inför biltullar (trängselavgifter) i alla större städer
3. Inga nya motorvägsbyggen i och kring storstäderna
4. Rejäl utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i storstäderna
5. Förtäta storstäderna

Förtätning av storstäderna gör det lättare att gå eller cykla till jobbet. Allting blir närmare helt enkelt. Dessutom blir det lättare att bygga ut och använda kollektivtrafiken. För att lyckas med förtätning i Sverige måste den stadsplanering som används i Sverige förändras. Funktionsseparerade områden måste tas bort så mycket det går och inga nya sådana skapa. Köpcentra utanför städerna, som kräver att man har bil, förbjudas. Pengarna som sparas för det allmänna när reseavdragen tas bort och de pengar som kommer in från trängselavgifter ska användas till en utbyggnad av kolllektivtrafiken.

Läs gärna den bok av Gunnar Falkemark som omnämns i Dalarnas Tidningar och hans debattartikel i GP.

Läs mer i: Dala-demokraten, E24.se1, E24.se2, E24.se3, SVD1, SVD2, DN1, DN2, DN3, Aftonbladet, Arbetarens klimatblogg.

Andra bloggar om: Bilism, Kollektivtrafik, Miljö, Trängselavgifter, Stadsplanering, Politik

Privat finansiering av kollektivtrafikutbyggnad?

Varför inte? Jag har inget principiellt emot att satsningar på kollektivtrafik underlättas och tidigareläggs genom att privata finansiärer släpps in såsom GP föreslog i en artikel förra veckan. Men det beror på hur det hela görs. Man kan låta privatföretag finansiera och bygga de bytesstationer vid Almedal, Tingstad och Gamlestadstorget som jag skissat på i tidigare inlägg, Snabbare utbyggnad av pendeltågstrafiken i Göteborg behövs och Kollektivtrafiken i Göteborg - varför en massa problem? om kollektivtrafiken i Göteborg. Bytesstationer som kombineras med shoppingcentrum, restauranger etc på samma sätt som många stationer vid S-Bahn i Berlin. Genom att privata företag tillåts bygga dessa stationer får man in en del av finansieringen till en omfattande utbyggnad av den spårburna kollektivtrafiken i Göteborg.

Däremot ser jag det som nödvändigt att själva spåren etc, ägs av det gemensamma. Jag är också för att det idiotiska systemet med upphandlingar och flera olika trafikerande företag tas bort. Detta system har så långt lett till sämre kvalitet i trafiken, visserligen har trafiken samtidigt blivit billigare, men det hjälper ju inte om den inte fungerar som den ska. Upphandlingssystemet leder i själva verket till en nedåtgående spiral om vilket jag också skrivit i ett av de inlägg jag länkat till ovan.

Andra bloggar om: Kollektivtrafik, Miljö, Göteborg

I Stockholm satsar man på spårvagn

- när är det dags för en rejäl förbättring i Göteborg?

I DN står det om att Stockholm ska modernisera och bygga ut Djurgårdslinjen ända till Centralen. Skitbra. Och man har de senaste åren byggt och byggt ut den framgångsrika Tvärbanan i södra Stockholm. Mer sånt.

Men i Göteborg går det med snigelfart. I princip inget händer. Nästan alla linjer ska fortfarande in i Brunnsparken för att trängas där. Spårvagnslinjen på Södra Älvstranden dröjer, trots att Götatunneln för bilarna är klar. I 40 år har spårväg till Backa dröjt och till Lindholmen och Eriksberg på Norra Älvstranden är ingenting planerat, trots att busstrafiken dit redan nått kapacitetstaket. Trots att biltrafiken till Norra Älvstranden redan korkar igen gatorna. Detta innan området är färdigbyggt. Enda utbyggnaden som verkar vara på gång är en några hundra meter lång sträcka som innebär att spårvagnslinjen som idag vänder i Torp kan fortsätta till Östra Sjukhuset. Två linjer dit, det är ju bra, men den som går idag är ju långt ifrån fullsatt, så det känns kanske inte som det mest prioriterade. Men det är ju bra att nåt händer.

Det borde dock hända mer. Utbyggnad av spårväg till Backa borde starta omedelbart (spårvagns reservat finns ju) liksom utbyggnad till Eriksberg via Lindholmen. Gamla linjen till Bräcke från Eketrägatan på Hisingen bör återuppbyggas och en förlängning av den kan byggas i kanten av Krokängsparken och ner till Eriksberg. Denna senare utbyggnad skulle kunna göras ganska snabbt.

Spårvägen i Angered borde byggas ut till Rannebergen och Lövgärdet. En annan sträckning borde byggas från Agnesberg (där byten till pendeltåg kan ordnas på en ny fin pendeltågsstation). Via Gårdsten och Angered C kan den sen fortsätta till Aprilgatan i Kortedala (Där spårvagnslinje 6 idag vänder).

Lätt kan spårvägen också byggas ut längs med gamal Säröbanan. till att börja med till Askimsbadet med dubbelspår och vidare till Särö med enkelspår så länge. Man kan anlägga spårväg på gamla Västgötabanan från Hjällbo via Olofstorp och Gråbo till Sjövik. Lätt gjort om man bar bitvis låter den vara dubbelspårig. Med lite vilja är det inte omöjligt att bygga ut spårvägen i Göteborg. Det verkar ibland som om politikerna i Göteborg sknar både fantasi och vilja. För det kan väl inte vara så att de sitter i knät på stans största industri, biltillverkarna Ford (Volvo Personvagnar) och Volvo.

Med lite tåga bland göteborgspolitikerna skulle vi inom 10 år kunna ha en rejält förbättrad och utbyggd spårvagnstrafik med nya linjer från Backa och Eriksberg, bättre kommunikationer i nordöst och sydost.

Tänkbara nya linjesträckningar med de utbyggnader jag skisserat ovan:

A. Backa - Tingstad (Brunnsbo) - Hj. Brantingsplatsen - Lilla Bommen - Järntorget - Linnéplatsen - Marklandsgatan - Radiomotet - Askim - Billdal - (Särö). I Tingstad möjliga byten till pendeltåg. En vidare utbyggnad från Backa till Kärra kan komma senare.
B. Eriksberg Krokäng - Eketrägatan (förlängning av dagens 10:a)
C. Eriksberg Krokäng - Lindholmen - Hj. Brantingsplatsen - Nordstan - Drottningtorget- Korsvägen - Sahlgrenska (snabb förbindelse mellan Chalmers två olika lokaliteter)
D. Lövgärdet- Rannebergen- Angered C (förlängning av en av dagens Angeredslinjer)
E. Kortedala (Aprilgatan)- Eriksbo - Storås- Angered C - Gårdsten - Agnesberg (förlängning av 6:an)
F. Drottningtorget - Hjällbo - Eriksbo - Gunnilse - Olofstorp - Gråbo - (Sjövik)
G Torp - Munkebäckstorg - Östra sjukhuset. (förlängning av dagens 5:a)

1:an dras över Södra Älvstranden istället för via Domkyrkan. Detsamma med 11:an.

Andra bloggar om: Kollektivtrafik , Miljö

Göteborg

Skippa fyrspårsutbyggnaden genom Lerum

Banverket har meddelat att man inte har pengar till att bygga ut järnvägarna kring Göteborg. Bland de utbyggnader som skjuts på framtiden är fyrspårsutbyggnaden genom Lerum och utbyggnaden av dubbelspår till Landvetter flygplats. Detta innebär att det blir svårt att skapa en ordentlig pendeltågstrafik på flera av järnvägarna runt Göteborg. Dubbelspårsutbyggnaden längs med Göta älv fortsätter dock. En pendeltågsstation planeras i Gamlestaden för den nya pendeltågslinjen. Samtidigt borde man också planera för att pendeltågen från Alingsås får en station på platsen så att man kan byta mellan spårväg, buss och pendeltåg där. En sådan dubbelstation möjliggör också en vettig utbyggnad av pendeltågstrafiken i Göteborg oberoende av när Västlänken blir byggd. (se tidigare inlägg)

Men hur göra med Lerum och fyrspår, med Landvetters flygplats och dubbelspår. Varför inte göra det till ett och samma projekt. Bygg ut dubbelspår till flygplatsen, fortsätt med detsamma till Borås och bygg sedan ut dubbelspår från Borås till Herrljunga och västra stambanan. Utbyggnaden till fyrspår genom Lerum behövs inte, lerumsborna kan andas ut och Skövde, Trollhättan, Borås med flera orter kan få fina direktförbindelser med Landvetter flygplats.

Snabbare utbyggnad av pendeltågstrafiken i Göteborg behövs

"Fortsatt kaos i väntan på tunneln" utropar Göteborgs-Posten den 24 mars. Detta om att det dröjer minst tio år innan pendeltågstunneln under Göteborg kan stå färdig. Nog är det så, men en bättre pendeltågstrafik kan fås på enklare sätt. Helt enkelt genom att inte alla pendeltåg behöver gå till Göteborgs Central. Då kan vi få pendeltåg som går rakt igenom Göteborg. Från söder till norr och från öster till väster.

De viktigaste delarna i en sådan lösning är två stycken:
1. Dubbelspårsutbyggnad längs med Göta Älv (pågår)
2. En ny station i Gamlestaden

En ny station i Gamlestaden skulle kunna finansieras med hjälp av kommersiella intressen genom att ett köpcentrum med retsuranger och annat byggs som en del av den nya stationen. Ungeär så som S-Bahn-stationerna i Berlin ser ut och fungerar. Den nya pendeltågsstationen i Gamlestan bör också kombineras med bussterminal och så ska spårvagnshållplatsen Gamlestadstorget också vara en del av terminalen. Möjligheter till direktbyten mellan tåg/buss/spårvagn blir då möjlig där.

Dessa investeringar möjliggör en genomgående pendeltågstrafik från Älvängen till Kungsbacka eller från Alingsås till Kungsbacka. Man skulle kunna tänka sig ett linjenät enligt följande:

1. Kungsbacka - Mölndal C - Liseberg - Göteborg C
2. Mölndal C - Liseberg - Gamlestaden - Bohus
3. Älvängen - Bohus - Gamlestaden - Göteborg C
4. Alingsås - Partille - Gamlestaden - Göteborg C

Med en senare kompletterande dubbelspårsutbyggnad av Boråsbanan via Landvetter och Bohusbanan, stationer vid Agnesberg, Almedal och Tingstad (Brunnsbo) samt ombyggnad av hamnbanan skulle linjenätet kunna utvidgas och fler bytespunkter mellan tåg/spårväg/buss skapas. Alla bussar skulle inte längre behöva gå genom centrala staden till Göteborg C/Nils Ericsson-terminalen.

5. Partille - Gamlestaden - Tingstad - Lindholmen - Eriksberg - Skandiahamnen
6. Säve - Tingstad - Göteborg C
7. Lindholmen - Tingstad - Liseberg - Almedal - Mölndal Ö - Hindås - Bollebygd
8. Landvetter - Mölndal Ö - Almedal - Liseberg - Göteborg C

För att få det riktigt effektivt bör stambanan via Alingsås avlastas eller byggas ut till fyra spår. Lerums kommun motsätter sig en utbyggnad till fyra spår. En dubbelspårsutbyggnad till Borås och vidare till Herrljunga skulle kunna vara en alternativ lösning på detta problem. Slutligen tycker jag dock att Västlänken också ska byggas, men man behöver inte vänta på den för att skapa en bättre pendeltågstrafik.

Anders_S

Kollektivtrafiken i Göteborg - varför en massa problem?

I den lokala tidningen i Göteborg, GP har det under en tid varit en mängd artiklar om kollektivtrafiken i Göteborg. Man har redovisat en mängd problem och klagomål. Låt oss se lite vilka dessa är och vilka orsaker till problemen det finns.

1. Kollektivtrafiken är för långsam.
2. Bussarna uteblir ofta.
3. Bussarna är ofta försenade
4. Bussarna är trasiga och smutsiga
5. Pendeltågen ofta inställda

Det är i grunden dom klagomål som Gp redovisat.

Jag har under ett halvårs tid jobbat med en resvägsundersökning på spårvägen. Då har jag fått ta del av många åsikter. I motsats till hur det framstår i GP är de flesta männsikor som åker kollektiv faktiskt nöjda med trafiken. Men de klagomål som förs fram i GP finns och har berättigande tycker jag. Grundproblemet nämns dock aldrig, att det är för få som åker kollektivt i Göteborgsregionen. Låt oss se på en del av orsakerna till problemen.

1. Långsam kollektivtrafik
Det finns flera orsaker till det:

a) Det är för många passagerare på vissa linjer (ex. bussarna till Backa och bussarna till Lindholmen.
b) Att kollektivtrafik och bilar blandas. Detta leder till att främst bussar, men även spårvagnar hamnar i bilköer och blir sena. Spårvagnarna måste köra långsammar än på egen banvall.
c) Tidtabellerna är felaktiga och har för korta körtider.
d) För många linjer ska samsas på hållplatserna Nordstan, Brunnsparken och Drottningtorget

2. Bussarna uteblir ofta

a) För dålig kvalitet och för dåligt underhåll på använda fordon , för få fordon.

3. Bussarna är ofta försenade

a) Det är för många passagerare på vissa linjer (ex. bussarna till Backa och bussarna till Lindholmen.
b) Att kollektivtrafik och bilar blandas. Detta leder till att främst bussar, men även spårvagnar hamnar i bilköer och blir sena. Spårvagnarna måste köra långsammar än på egen banvall.
c) Tidtabellerna är felaktiga och har för korta körtider.
d) För många linjer ska samsas på hållplatserna Nordstan, Brunnsparken och Drottningtorget

4. Bussarna är trasiga och smutsiga

a) Dåligt underhåll

5. Pendeltågen är ofta inställda

a) Gamla tågsätt och dåligt underhåll.

6. Grundproblemet: För få åker!

a) Dålig stadsplanering, dåligt utbyggd kollektivtrafik

Sammanfattningsvis

Som vi ser är det samma sak som är problemet i många fall. Genomgående är dåligt underhåll och dålig kvalitet på använd fordonspark (för gamla, för billiga etc).Vad beror detta då på?

En orsak är de kommunala upphandlinsgregerlena som följs av Västtrafik. Man köper alltså in trafik enligt principen att alltid ta det lägsta anbudet. Detta leder till en stark prispress nedåt, utförarna (ex. Spårvägen Connex, Orusttrafik) tvingas skära i sina kostnader. Enda sätten att göra detta är att köpa billigare bussar (och därmed oftast sämre), minska på underhållet och städningen samt minska på personalen. Följderna blir som vi sett: inställda turer, trasiga och smutsiga fordon och försenade turer. Detta är konsekvenser av privatiseringen och kommersialiseringen av nåt som inte lämpar sig därtill. Bort med anbudsförfarandet. Bort med de icke-fungerande kommunala upphandlingsregelerna. De innebär bara försämringar för den vanliga människan.

Ett annat genomgående problem är planeringen av kollektivtrafiken och staden. Vissa områden betjänas av busslinjer med resultat att kollektivtrafikens kapacitet är för liten. Detta gäller kanske främst Backa, Lindholmen- Eriksberg, Askim och Torslanda. De tre senare områdena har helt enkelt planerats på fel sätt. Planerarna har helt enkelt inte brytt sig om att tänka på att det bör finnas kollektivtrafik som fungerar. Sånt är usel stadsplanering och det ser ut att upprepa sig i planeringen av bostadsområden på Gullbergsvass om inget görs. I Backa finns ett spårreservat utlagt så det är bara att dra fram spårvägen. Så har inte gjorts på 30 år. Detta beror vad jag förstår enbart på feghet och bristande politisk vilja från politikerna.

Nya bostadområden ska planeras där det redan finns bra kollektivtrafik, eller så ska kollektivtrafiken planeras samtidigt som bostäderna. Så sker inte idag, vilket är en skandal. En skandal som faktiskt leder till ökad biltrafik och utökade utsläpp som bidrar till växthusaffekten.

Andra stadsdelar har alltför långsam spårvagnstrafik beroende på många hållplatser och/eller balnadad trafik med bilar. Detta gäller exempelvis Tynnered/Frölunda, Kortedala/Bergsjön och Mölndal. Mölndalslinjen plågas av alla plankorsningar med biltrafiken, en sak som också gäller Kortedala/Bergsjö-linjerna genom Gamlestaden. Egna banvallar och expresspårvagnar kan vara lösningen på dessa problem.

Trängseln i centrala stan måste också åtgärdas för att öka hastigheten på kollektivtrafiken. Alla linjer måste inte gå till Nils Ericssonsplatsen, Brunnsparken, Nordstan och Drottningtorget. Det går att skapa andra viktiga bytespunkter, som man exempelvis gjort vid Korsvägen och Hjalmar Brantingsplatsen (Backaplan) . Fler platser borde kunna fylla en stor roll på samma sätt.

Dessutom behövs en utbyggnad av pendeltågen. Detta kan faktiskt göras på ett sådant sätt att det blir en slags tunnelbanesystem (precis på samma sätt som S-Bahn i många tyska städer). Det skulle också öka hastigheten i trafiken. Det finns redan förslag på att bygga en tunnel genom centrala Göteborg (Västlänken). Det är bra, men det räcker inte.

Problemen går alltså att lösa om man vill. Det behövs bara politisk vilja..

Läs mer:

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg I (Svenssons blogg 2006-08)
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg II (Svenssons blogg 2006-08)
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg III (Svenssons blogg 2006-08)
Kollektivtrafik är en rättighet! (Svenssons blogg 2006-08)
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg IV (Svenssons blogg 2006-09)
Bygg fler bostäder för vanligt folk! (Svenssons blogg 2006-09)
För ett vettigare bostadsbyggande i Göteborg I (Svenssons blogg 2006-09)

Klimatförändringarna - hur mycket stiger vattnet?

Den rapport som FN presenterade för nån vecka slår fast att klimatet blir varmare och att det är människans fel. Tidningarna i Sverige har därefter gått viadre och tolkat resultatet för Sveriges del. Man visar diagram och kartor på hur mycket vattnet kommer att stiga i olika städer. Men alla teckningar och diagram är vad jag kan förstå helt fel. Ingen tar hänsyn till landhöjningen i Sverige (eller har jag helt missuppfattat).

I själva verket är det bara sydligaste Sverige som kommer att drabbas av stigande havsnivåer. resten drabbas inte alls eller helt marginellt. Värstaalternativet som klimatrapporten lägger fram är att havet häruppe stiger med 6 dm på 100 år. I Malmö, som har landsänkning, innebär detta att havet faktiskt kommer att stiga lite mer än 6 dm. i Göteborg innebär det en ökning av havsytans nivå med cirka 3 dm, i Gävle ingen stigning alls och i Umeå kommer havsytan att sänkas med 2 dm. Om det lindrigaste alternativet med 2 dm höjning av havsytan sker, kommer havet endast att stiga i Skåne. I övriga Sverige innebär landhöjningen att havsytan faktiskt fortsätter att sjunka i så fall. Och följaktligen innebär det hela ingenting för de svenska kuststäderna (med undantag av Skånes städer).

Anders_S

Resolution från Kungstorget, antagen på segerstormötet den 29 november 1976

Vi har i och med denna ockupation skrivit historia.

Idag den 29 november 1976 ser vi resultatet av 12 dagars ockupation. Den socialdemokratiska fullmäktigegruppen har idag på ett extrainkallat möte beslutat att ansluta sig till vårt krav att Stoppa Kungstorgsgaraget. Vi ser det som självklart att detta socialdemokraternas beslut omöjliggör ett fortsatt byggande av garaget. Inte ens Lennart Ström kan bygga ett garage på fyra veckor.

Detta är en historisk seger, en milstolpe i kampen mot den vansinniga stadsplaneringen i Göteborg och mot den ohämmade privatbilismen som leder till miljöförstöring och resursslöseri.

Försöken att stoppa Kungstorgsgaraget har pågått i mer än sex år, med alla upptänkliga metoder: demonstrationer, överklaganden, insändare osv. I kommunvalet gav socialdemokraterna intryck av att vilja stoppa garaget och gjorde detta till en stor valfråga. När de borgerliga efter att ha förlorat valet forcerade garagebygget gav socialdemokraterna slaget förlorat. "Kungstorgsgaraget kommer att stå som ett monument över borgarnas maktfullkomlighet" menade man.

Vår linje har hela tiden stått fast: STOPPA GARAGET TILL VARJE PRIS!! Det var vår ockupation som tvingade socialdemokraterna att ta konsekvenserna av sitt valagerande.

Vi ockuperade torget för att hindra att bygget påbörjades och för att mobilisera den opinion som borgarna totalt nonchalerat. Till en början sade socialdemokraterna att de inte tar intryck av sådana utomparlamentariska aktioner. Efter tolv dagars ockupation, mer än 150 stöduttalanden och 100 000 namnunderskrifter viker man sig för opinionen.

Vi ockuperade torget i ett läge när ingen - inklusive politikerna - kunde visa någon annan metod att stoppa Kungstorgsgaraget, som forcerats igenom av borgarna, påhejade av köpmännen.

Vi har beskyllts för att vara odemokratiska, för att vi använder olagliga metoder. Vi har förmodligen använt olagliga metoder. men den massiva opinion som vi dragit fram i ljuset visar att vårt handlande inte är odemokratiskt. Vi har med denna ockupation visat att det är både nödvändigt och möjligt att aktivt kämpa för en människovärdig tillvaro.

Om någon fortfarande tror sig kunna påbörja bygget kommer vi naturligtvis tillbaka, antingen det påbörjas av borgare eller socialdemokrater, före eller efter nyår.

Alternativet till Kungstorgsgaraget är ett levande torg, inte ett torg med parkeringsplatser. Vi nöjer oss inte med det, utan kräver att politikerna i staden öppnar sig för en kommande bred diskussion om hur Göteborg skall planeras för framtiden och att de respekterar folkopinionen.

Vi kräver:
Bygg ut kollektivtrafiken på privatbilismens bekostnad!
Kultur och affärer där folk bor!
Inga parkeringsanläggningar i centrala staden!

Vi avbryter ockupationen. Vi har segrat!!!

Vad misslyckades ockupanterna på Kungstorget med?

Vi som ockuperade Kungstorget lyckades ju när det gäller kortsiktiga mål. Men när det gäller mer långsiktiga mål måste man nog säga att vi misslyckats i det stora hela. Bilismen regerar fortfarande, stadsplaneringen i Göteborg förutsätter att man har bil och kollektivtrafiken har inte byggts ut mer än marginellt.

Att bilismen tillåtits breda ut sig har bidragit till att klimatet försämrats och att jorden värms upp. Översvämningar och stormar blir vanligare och kraftigare. Så på det stora hela har vi som ockuperade Kungstorget inte lyckats uppnå några varaktiga förbättringar. För att det ska vara möjligt krävs en ständigt pågående kamp mot miljöförstöring (inklusive bilismen), för en bra kollektivtrafik och för en stadsplanering som tar hänsyn till både den sociala och fysiska miljön. En stadsplanering som gynnar kollektivtrafik och missgynnar bilism. En sån stadsplanering och ordentliga satsningar på kollektivtrafik återstår att se i Göteborg.

Anders_S

Vad innebar Kungstorgsockupationens seger?

Rent omedelbart innebar den naturligtvis att garaget inte blev byggt och att det än idag finns torghandel på Kungstorget. Men segern innebar mycket mer. Enligt flera initierade socialdemokrayiska politiker från den tiden innebar ockupationens framgångsrika utgång att spårvägen i Göteborg finns kvar. Vi tidpunkten fanns det starka krafter i spårvägsstyrelsen och inom kommunen som ville lägga ner den spårbundna trafiken. På grund av ockupationen och det starka stöd den hade i opinionen blev det dock omöjligt att föreslå en nedläggning av spårvägen. Istället kom en viss blygsam nysatsning på spårväg i Göteborg till stånd. Ny linje till Östra sjukhuset från Vidkärr byggdes, Sahlgrenska förbands med Linnéplatsen och så småningom med spårvägen till Frölunda och en ny spårvagnshall byggdes vid Rantorget. Allt detta är saker som förmodligen inte blivit av om inte Kungstorgsockupationen ägt rum och stoppat såväl nya garagebyggen som en nerläggning av spårvägen.

Ända sedan ockupationen har det varit omöjligt att satsa på bilismen via nya bilgarage i centrala Göteborg, istället har kommunen varit tvungen att satsa på bra kollektivtrafik för att människor på ett bar sätt ska nå centrala Göteborg. Men det har inte satsats nog. Ockupationen innebar alltså en minskad satsning på bilismen och en ökad satsning på kollektivtrafik.

Ytterligare en följd av ockupationen var att kommunallagen ändrades. Tidigare tillträdde valsegrare först vid nästkommande årskifte. Efter Kungstorgsockupationen ändrades detta till första kommunfullmäktigemötet efter valet. Detta för att omöjliggöra för en förlorare att driva igenom de förslag man faktiskt förlorat valet på.

Sammanfattningsvis innebar segerna för Kungstorgsockupationen alltså följande fyra saker:

1. Inget garage på Kungstorget och inga nya bilgarage i centrala Göteborg
2. Att spårvägen i Göteborg finns kvar
3. Ökad satsning på kollektivtrafik och minskad stasning på bilism
4. Förbättrad kommunal demokrati

Anders_S

Varför blev Kungstorgsockupationen en seger?

Jag var igår på ett möte om Kungstorgsockupationen 1976. På mötet var flera ockupanter och ett antal socialdemokratiska politiker som på den tiden satt i spårvägsstyrelsen och parkeringsbolagets styrelse. Mycket intressant information kom fram, både om vilka konsekvenser segern fick på lång respektive kort sikt och varför det blev en seger. Låt oss börja med varför.

Det finns fler anledningar till att Kungstorgsockupationen blev den framgångsrikaste utomparlamentariska aktionen i modern svensk historia (möjligtvis i strid med Flyktingamnesti 2005). Först och viktigast var nog att ockupationen föregicks av ett mångårigt opinionsbildande arbete mot bilism, för kollektivtrafik och mot fler bilgarage. Detta arbete startade redan 1969 med bildandet av Aktion Kollektivtrafik. Drivande i opinionsarbetet var Göteborgs Miljögrupp som också var den organisation som tog initiativ till ockupationen. Redan i valet 1972 var Kungstorgsgaraget en viktig fråga, något som centerpartiet använde sig av i den lokala kampanjen genom att vara mot garaget. Under mandatperioden fram till 1976 ändrade sig dock centerpartiet och stödde byggandet av Kungstorgsgaraget. Något som kom att kosta partiet flera mandat i valet 1976 då frågan återigen blev en viktig lokal valfråga. En fråga som förmodligen var en av de viktigaste till socialdemokraternas valseger lokalt i Göteborg samma år. I motsats till riksdagsvalet där borgarna vann. Just detta blev också en viktig orsak till ockupationens framgång. Socialdemokraterna hade lovat att stoppa Kungstorgsgaraget när de skulle tillträda makten i kommunen i januari 1977. Borgarna försökte utnyttja tillfället och starta bygget. En byggstart som ockupationen omöjliggjorde. Och deras agerande skapade också starka reaktioner mot deras odemokratiska sätt att utnyttja läget.

Socialdemokraterna som var på diskussionsmötet med anledning av 30-årsdagen var eniga om att garaget hade funnits om inte ockupationen kommit till stånd. Det hade varit svårt för socialdemokraterna att fylla igen ett redan påbörjat bygge. Socialdemokraternas nej till garaget kom alltså att ge ett politiskt tillfälle som kunde utnyttjas med hjälp av en utomparlamentarisk aktion. Det fanns dessutom en stark opinion bland socialdemokratiska gräsrötter mot ett Kungstorgsgarage. En opinion som skapats med hjälp av det långvaraiga opinionsarbete som bedrivits av främst Göteborgs Miljögrupp. Det tryck underifrån gjorde det mycket svårt för den socialdemokratiska ledningen i Göteborg att ändra sig och bygga garaget. Ockupationen gjorde det lättare för socialdemokraternas ledning att håll fast vid sin anti-garagelinje.

En annan viktig anledning till framgångarna på torget var det fortsatta opinionsarbetet som bedrevs under ockupationen, över 100 000 namn samlades in på strax över en vecka. Detta är förmodligen svenskt rekord i namninsamling. Alla stora arbetsplatser i Göteborg besöktes med listor, de flesta stora bostadsområden besöktes. Namninsamlingen visade på ett effektivt sätt hur brett stödet för ockupationen och hur stark opinionen mot garaget var. Ett sådant stöd hade inte gått att uppbringa om inte ockupationen varit så välorganiserad, demokratisk och inkluderande som den var. Den demokratiska, välordnade organiseringen tillsammans med linjen om passivt motstånd och inget våld gjorde det omfattande stödet från fackföreningar, stadsdelsföreningar, socialdemokratiska basorganisationer och andra organsiationer möjligt.

Sammanfattningsvis kan man säga att följande saker gjorde segern möjlig:

1. Långvarigt politiskt opinionsarbete
2. Utnyttjandet av ett politiskt tillfälle (valet och socialdemokraternas vallöfte)
3. Samverkan med krafter sm arbetade inom det parlamentariska systemet (i detta fall inom socialdemokratin)
4. Namninsamlingen
5. Den demokratiska, välordnade och inkluderande organiseringen.

Anders_S

Några ögonblicksbilder från Kungstorgsockupationen 1976

Denna ockupation är en av de långvarigaste som ägt rum i Sverige. Det är också en av de största segrarna för alternativrörelsen/vänstern i Sverige. Ockupationen hade som syfte att stoppa bygget av ett p-hus på torget.

Hur det startade för min del och om köket

För min del började den med att jag av en kompis blev upplyst om att det skulle bli en ockupation en viss dag och ett visst klockslag. Inget mer. Den aktuella dagen begav jag mig till torget. När jag kom dit fanns där inte en käft, inte en demonstrant, inte en polis, inte någon. Värdelöst tänkte jag, dom har ställt in. Så jag började gå därifrån igen. När jag hunnit en bit hörde jag folk som kom rusande. Jag vände mig om och in på torget strömmade en mängd människor från två olika håll. Så det var bara att gå tillbaka och ansluta mig till ockupationen. Längre fram på morgonen kom det fler och fler människor.

Väldigt snart utkristalliserades olika grupper på torget och jag kom att ansluta mig till köksgruppen. Av byggnadsmaterial som lämmar, presenningar och brädor konstruerad vi snart lite olika byggnader, ett kök, en expedition, en scen osv. Under dagen ställde också KU tält till ockupationens förfogande så folk kunde övernatta på platsen. Det var nämligen i mitten av november och ovanligt kallt för årstiden. Vi i köksgruppen kom med tiden att utvecklas till en tight gäng. De som jag kommer ihåg är Anna, en tjej som jag sen var tillsammans med i två år, två killar från Torslanda varav jag känner den ene än, Lasse heter han och är elektriker, en man som jobbade på Stena, en rödhårig kille vid namn Bertil, en från stans alkoholistgäng vid namn Ove, Oves lillebror, någon som hette Karin och hennes pojkvän som nog hette Peter. Men självklart var det många fler som arbetade i köket. Ett gött gäng var vi i alla fall.

Efter någon dag tyckte vi det var jobbigt att laga mat över öppen eld, så vi bröt upp ett elskåp och kopplade in oss. Vi skaffade en elspis och ställde den i köket. Från och med nu fanns det elljus, elspis och andra tekniska saker. Kontoret på torget fick telefon indragen med hjälp av några sympatisörer bland televerksarbetare. Så infrastrukturen under ockupationen kom att bli ganska bra.

Vi i köket kom att bli kända för en ska under ockupationen, vi var de mest hårdföra ockupanterna, de absolut mest hängivna. De flesta av oss tillbringade all vår tid på torget, vi gick inte till jobbet (sjukskrev oss förstås). Och var vi inte på torget var vi ute och samlade namn på namnlistor. När alla på torget var rädda för att raggarna skulle anfalla oss ockupanter förberedde vi oss på att slåss. Och när torget bombhotades vägrade vi lämna köket, för vi menade att det kunde vara ett trick av polisen. Och så sa vi att i köket finns ingen bomb, det har vi full koll på. Så när alla andra lämnade det ockuperade området stannade vi kvar. Så klart fanns det ingen bomb och det var heller inte ett trick från polisen.

Och när vi hade segrat så upplöstes förbudet mot droger. Köket fick uppdraget att skaffa dryck till segerfesten. Och ett antal dunkar med hembränt dök upp som på beställning. Partyt drog igång. Vilken seger.

När miljögruppen ville avsluta ockupationen, samt säkerhet och beredskap

Initiativet till ockupationen hade tagits av Göteborgs Miljögrupp (idag Miljöförbundet Jordens Vänner Göteborg). Efter tre dagar tyckte dessa att det räckte, att ockupationen skulle ta slut. De sammankallade till ett stormöte för att meddela detta. Men ockupationen hade börjat leva sitt eget liv. VI blev förbannade för att de ville avbryta. Såna svikare. Det blev ett jävla liv. Omröstning ordnades och det beslutades att vi skulle fortsätta. En ny ledning valdes med några från Miljögruppen, några från Sprängkullen och några oorganiserade torgockupanter. Denna ledning var ganska stor och inom sig valde de sen en mindre ledning. Denna mindre ledning var hemlig. Inte ens vi som var på torget visste vilka det var. Anledningen till detta var att polisen inte skulle kunna få reda på hur aktiviteterna styrdes och att ingen skulle kunna gripas som ledare och bestraffas. Andra valdes till att vara talesmän utåt.

Som en i kökspersonalen, men också som en av vakterna visste jag dock identiteten på en av de i ledningen, nämligen vaktchefen. Denna person jobbar idag på Volvo och det händer att jag stöter på honom. För de som undrar - nej han är inte medlem i SP. På den tiden tillhörde han aktivisterna på Sprängkullen, till vilka jag också hörde. Och vaktchefen hade stor makt över ordningen på torget utifrån de stormötesbeslut som tagits, exempelvis totalt drogförbud, tystnad på nätterna efter klockan 24 (tror jag det var). Fast vi i köket följde inte de reglerna heller. Vi serverade kaffe och mat dygnet runt. Fast på morgonkröken var det mest bara kaffe. Jo drogförbudet följde vi, stenhårt. Droger och militanta aktioner hör inte ihop, det är fortfarande min uppfattning. Vaktchefen var också ansvarig för katastrofplaneringen, d.v.s. vad som skulle göras om polisen kom, när telefonlistor skulle sättas i funktion. Telefonlistor var den tidens motsvarighet till SMS-utskick och mobiltelefonnummerlistor. Telefonlistorna fanns på två ställen. En av dess sambandscentraler låg i en lägenhet vid torget (fast det visste jag inte då) och en låg någon annanstans (var vet jag ännu inte). Alla personer fanns med på två telefonkedjor, så att om den ena kedjan bröts, skulle personen ändå nås av larmet. Två av varandra oberoende sambandscentraler behövdes ifall polisen skulle lyckas spränga den ena. Men jag vet fortfarande inte alla detaljer kring vår säkerhet och beredskap. I vilket fall som helst var den god.

När polisen kom

Beredskapen var som sagt var god och en morgon dök polisen upp för att riva våra tält och byggnader och köra bort oss. De dök upp i sina bilar, radade upp sig i ett långt led, knäppte sina hjälmar, drog sina batonger. Det var faktiskt läskigt. Sen gick de framåt. Beslutet vi hade var att bara göra passivt motstånd som vi sa då. Icke-våld kallas det kanske idag. Poliserna som avancerade slog sönder allt i sin väg. Alla som sov i tälten bars ut och det var inte så som en del i efterhand beskrivit det, att polisen var återhållsam. De som sagt såna saker var nog inte på torget när polisen kom. De var hårdhänta och onödigt våldsamma på polisers vanliga vis.

Men situationen blev ohållbar för ordningsmakten. Telefonkedjorna fungerade, efter en halvtimme var det 500 personer på torget istället för de 50 som fanns där när polisen kom. Och fler strömmade till hela tiden. Polisen fick dra sig därifrån igen och torget var åter vårt. Uppbyggnad av nya byggnader startade omedelbart. De nya blev stabilare och bättre än de gamla. Nu kändes det som vi var oövervinnliga. Vi hade besegrat polisen. De kunde inte få bort oss från torget.

Men allt var inte frid och fröjd. GT tog en bild på mig kramandes min nyvunna kärlek. Den bilden såg min arbetsgivare och när jag efter ockupationen kom tillbaks till jobbet ville förmannen sparka mig. Men personalchefen som sympatiserade med ockupationen ordnade så jag kunde vara kvar på en annan avdelning inom företaget där jag då jobbade.

I efterhand har jag av vaktchefen på torget fått reda på att polisen ringde till honom och sa att de var på väg. Telefonkedjorna kunde därmed sättas i aktion på ett tidigt stadium.

Anders_S

Läs mer om Kungstorgsockupationen:
Gatans parlament segrade i kampen om Kungstorget

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg IV

Gratis kollektivtrafik för alla?

Biljetterna står idag för bara en liten del av de totala kostnaderna för kollektivtrafiken. Skatteintäkter täcker majoriteten av kostnaderna. Biljetterna fungerar därför i själva verket så att de minskar resandet med kollektivtrafiken. Detta är ett slöseri med resurser och dessutom miljöförstörande. Låt oss finanisera hela kollektivtrafiken via skatten och trängselvagifter istället. Detta är både rättvist och miljövänligt.

För att gratis kollektivtrafik i Göteborg ska fungera bra krävs en utbyggnad av spårnätet i centrala Göteborg så att en tätatre trafik kan åstadkommas där. Detta för att inte stå med undrkapacitet på de korta sträckor i centrum som kommer att få mest ökad trafik. Speciella linjer som enbart trafikerar innerstaden måste också skapas.

Spårvägen bör alltså byggas ut, förutom de förlängningar längs med kajen och över Heden jag tidigare föreslagit kan spårvägen också förlängas från Hagakyrkan rakt fram i Allén fram till Polhemsplatsen och Johanneberg/Krokslätt kan få spårvägstrafik genom att spårvägen byggs ut söderut genom Chalmers område eller från Landala via Gibraltargatan. Spårväg kan också dras från Örgrytevägen över Gårda till Rantorget

Linjer som bara trafikerar centrala Göteborg kan vända i Krokslätt(Lana), Krokslätt (Mossen), Wavrinskys plats i Guldheden, Sahlgrenska, Linnéplatsen, Vagnhallen Majorna, Redbergsplatsen, S:t Sigfridsplan med flera platser där det finns existerande vändslingor eller där sådana kan byggas.

Genom utbyggnad av spårvägen i centrala Göteborg kan man genomföra en gratis kollektivtrafik finansierad genom skatten. Dessutom kan trängselavgifter införas så attd e som bilpendlar från villaförorter etc och inte betalar skatt i Göteborg också kan bidra till finansieringen. Rättvist och miljövänligt.

ETC har i sitt valprogram tagit fram vad gratis kollektivtrafik i hela landet skulle kosta. Och ur man ska finaniera det Läs valprogrammet.

Anders_S

Kollektivtrafik är en rättighet!

Kollektivtrafiken borde vara den moderna tätortens livsnerv och en förutsättning för att skapa, inte bara en bra stadsmiljö, utan också en natur som mår bra. Så är det inte i Göteborg idag.

För att en tätort eller stad ska fungera bra krävs en väl utbyggd och effektiv kollektivtrafik. En sådan saknas idag i Göteborg och en utbyggnad är nödvändig.

Kollektivtrafiken ska vara en central del i de flesta stadsbors liv. Genom att resa med buss, tåg, tunnelbana eller spårvagn ska vi enkelt kunna ta oss till och från arbete, skola, vårdcentralen, nöjen, vänner, släkt, fotbollsträningen och mycket annat. En förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Vi måste skapa sådana förutsättningar i Göteborg.

Kollektivtrafiken är också en förutsättning för arbetsgivare som vill ha arbetare på arbetsplatsen. Den är en förutsättning för elever som vill komma till skolan. Den är en förutsättning för att vi ska kunna leva och förverkliga oss. Fungerande kollektiva transporter är en rättighet för alla.

Rätten till transport är grundläggande. Transport är inget vi väljer, det är något vi behöver. Därför har alla rätt till en enkel, billig och trygg resa.

Läs mer,
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg I
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg II
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg III

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg III

Pendeltågstrafiken

För att kollektivtrafiken i Göteborgsområdet ska kunna fungera ordentligt krävs också en utbyggnad av pendeltågstrafiken. En sådan är också på gång, exempelvis genom projekteringen av den s.k. Västlänken, en tågtunnel genom centrala Göteborg. Den måste byggas för att det ska vara möjligt att få en bra pendeltågstrafik. Idag har endast två järnvägslinjer från Göteborg pendeltågstrafik. Detta beror främst på att de andra linjerna är enkelspåriga. På Bergslagsbanan, Bohusbanan och Boråsbanan måste dubbelspår byggas ut så snabbt som möjligt. En utbyggnad av Boråsbanan till dubbelspår bör kombineras med att järnvägen dras förbi Landvetters flygplats.

Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås är idag överbelastad och behöver byggas ut med ytterligare spår. Dubbelspår räcker inte. Det har emellertid visat sig svårt att bygga ut banan genom Lerum. Inget alternativ är riktigt bra. Istället för utbyggnad av Västra Stambanan kan problemet lösas genom en utbyggnad av Boråsbanan och sen en fortsättning från Borås till Herrljunga med dubbelspårsutbyggnad. I Herrljunga ansluter den nya dubbelspårsjärnvägen till Västra Stambanan. Detta skulle också få det goda med sig att Skövde, Borås och andra orter i Västergötland skulle kunna få en direktförbindelse med Landvetters flygplats.

På Bohusbanan skulle pendeltrafiken kunna bedrivas med hjälp av s.k. duospårvagnar som också kan fortsätta som spårvagnslinjer i Göteborg. Om en ny hamnbana byggs utanför centrala Göteborg kan den nuvarande hamnbanan användas för pendeltåg till Torslanda med en viss utbyggnad. Även denna skulle kunna trafikeras med duospårvagnar. På den gamla Säröbanan bör det byggas spårväg som kan serva delar av Askim. Även längs med gamla Västgötabanan i Lärjedalen borde spårväg kunna byggas. Detta kräver dock förmodligen fler botsäder i det aktuella området.

När Västlänken byggs är det viktigt att man konstruerar vettiga bytespunkter mellan pendeltåg och spårvagnstrafik. Sådana punkter är Korsvägen, Järntorget, Centralen och Gamlestadstorget. I de alternativ som presenterats hittills framgår att anslutning vid Järntorget saknas och i Gamlestaden vill man inte bygga någon station alls. För att satsningen på pendeltåg ska bli så bra och lyckosam som möjligt krävs det att den station som planers vid Hagakyrkan konstrueras på ett sådant sätt att en utgång nära eller vid Järntorget byggs. En pendeltågstation med bytesmöjligheter till spårvagn i Gamlestaden är bra då det ger fler alternativa bytesmöjligheter och fler möjligheter till olika pendeltågssträckningar.

Anders_S och Albert Svensson, Arkitekt

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg II

Trängselavgifter

I Stockholm har man genomfört försök med biltullar, även kallade trängselavgifter. Försöken måste anses som lyckade. Andra städer som Oslo, London, Singapore, Montevideo osv har biltullar eller olika former av regleringar av trafiken in till stadskärnan. Det är en möjlighet som borde införas i Göteborg också, för att förbättra miljön i centrala staden, för att minska bilköerna och för att förbättra kollektivtrafiken. Läs mer i ett tidigare inlägg som jag skrivit i frågan, Trängselskatt framgångsrikt. Där har jag också skissat på vilket område som kan tänkas vara aktuellt att införa biltullar för.

Bättre spårvagnstrafik i innerstaden

För att biltullar ska kunna genomföras framgångsrikt krävs att kollektivtrafiken byggs ut så att den blir effektiv och snabb. En snabb och effektiv trafik är en spårbunden trafik och det kräver åtgärder och utbyggnad av spårnätet i området som omfattas av biltullarna. De utbyggnader som redan är på gång (spårvägen längs med älven från Järntorget till Skeppsbron/Lilla Torget) räcker inte på lång väg.

Spårvägen bör byggas ut mer. Längs med kajen från Skeppsbron till Lilla Bommen och därefter, i samband med bostadsbyggande i Gullbergsvass via Hultmans Holme, Gullbergsvass och Marieholm till Gamlestadstorget. Åt andra hållet bör man bygga spårväg längs med kajen från Järntorget till Vagnhallen i Majorna. I samband med detta bör Stena Line på Masthuggskajen flyttas till Frihamnen. En åtgärd som dessutom kommer att minska trafiken i Tingstadstunneln. Sammantaget blir det därför också onödigt att bygga en ny vägtunnel för att avlasta Tingstadstunneln. Istället byggs en ny spårvägstunnel mellan Hisingen och Järntorget.

Spårväg bör också byggas mellan Valand och Skånegatan över Heden. Ett antal nya korta innerstadslinjer kan behöva startas för att det hela ska fungera bra.
Till ett mer noggrant förslag om ett framtida linjenät ämnar jag återkomma, liksom till vilka utbyggnader av bostäder och annat som kan behövas för att göra linjenätet effektivt.

Anders_S

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg I

I Göteborg åker en majoritet bil till och från arbetet. I andra lika stora städer (Helsingfors, Oslo etc) är det tvärtom. En bidragande orsak till detta är den dåligt utbyggda och långsamma kollektivtrafiken i Göteborg. med dåligt utbyggd menar jag dåligt utbyggd spårbunden kollektivtrafik. För det är spårbunden kollektivtrafik som behövs om den ska vara snabb och ha stor kapacitet. En utbyggnad av spårvägen och pendeltågstrafiken i Göteborg är därför nödvändig.

För en bättre spårvagnstrafik

För att spårvagnstrafiken i Göteborg ska bli effektivare och bättre krävs att alla större förortområden, stora arbetsplatser och större affärscentra betjänas. Spårvagnar från ytterförorter bör gå snabbt till centrala staden utan att stanna för ofta i inre stadsdelarna. Fler spårvagnar som fungerar på samma sätt som spårvagnarna från Angered behövs alltså. Låt oss kalla dem expresspårvagnar. En utbyggnad av spårvägsnätet sker för närvarande i centrala Göteborg, men det är inte nog, en utbyggnad i förorterna behövs också.

Förorter som helt saknar spårbunden trafik idag är Gårdsten, Lövgärdet, Rannebergen, Agnesberg, Linnarhult, Gunnilse och Bergum i nordost, Brunnsbo, Backa, Kärra, Lillhagen, Säve, Tuve och Torslanda på Hisingen, Askim och Näset i sydväst, större delen av Mölndals kommun (förutom centrum och orterna längs med järnvägen), Mölnlycke och övriga delar av Härryda kommun, Björndammen, Sävedalen med flera områden i Partille kommun. I Göteborgs centrum saknar de nya stadsdelarna på Norra Älvstranden spårbunden kollektivtrafik. Några av dessa områden har låg befolkningstäthet och skulle behöva mer bostäder om det ska vara effektivt med spårbunden trafik och några kan betjänas genom utbyggnad av pendeltågstrafik. Men andra borde få spårvagnstrafik.

Spårvägen bör alltså byggas ut till Backa och Kärra. En sådan linje skulle också kunna betjäna Bäckebols köpcentrum. En linje bör dras ut till Tuve, men det kanske kräver mer bostadsbyggande i området. Den gamla linjen till Bräcke bör återuppbyggas och förlängas till Eriksberg och Färjenäs på Norra Älvstranden. På Hisingen bör också byggas spårväg till Torslanda eller så kan hamnbanan (järnväg) utnyttjas för pendeltåg till Torslanda. Dessa pendeltåg skulle också kunna betjäna Lundbyvass, Sannegården, Lindholmen och andra stadsdelar på Norra Älvstranden. Spårvägen till Angered C kan förlängas till Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen och från Marklandsgatan, Frölunda och Tynnered kan byggas spårväg till Askim, från Mölndals centrum kan det byggas ut till Åbro Industriområde, Bifrosts och Eklanda bostadområden. Spårvägen till Östra sjukhuset kan förlängas in i Partille kommun vilket också gäller spårvägen till Bergsjön. För en utbyggnad längs med gamla Västgötabanans sträckning i Lärjeåns dalgång förbi Linnarhult, Olofstorp och Bergum krävs nog mer bostadsbyggande i området. På det sättet kan vi få stommen till ett verkligt fungerande och effektivt spårvägsnät i Göteborgsområdet.

En expresslinje från Frölunda kan konstrueras genom att spårväg byggs från Frölunda Torg till Järnbrottsmotet för att sen gå till Marklandsgatan. Från Järnbrott till Marklandsgatan delar denna spår med den/de nya Askimslinjen/rna som också betjänar Högsbo industriområde och Sisjöns industriområde och affärscentrum. En av linjerna från Bergsjön görs om till expresslinje som inte stannar på alla hållplatser och linjerna från Angered delas upp på expresslinje och lokallinjer. En hållplats vid Alelyckan för att betjäna köpcentrat där byggs för de senare. En expresslinje till Långedrag och Saltholmen skapas genom utbyggnad av spårväg längs med kajen förbi Masthugget och Majorna.

Det finns mycket som kan göras och det kostar förstås pengar. Till det får jag återkomma liksom jag ska återkomma till hur man skapar en effektivare och snabbare spårvägstrafik genom centrala Göteborg. Jag tänker också återkomma till pendeltågen.

Trängselskatt framgångsrikt

Så långt verkar försökte med trängselskatt i Stockholm väldigt framgångsrikt. 30% minskning av trafiken, bilköerna borta i Stockholms innerstad. Kollektivtrafiken svalde utan problem det ökande resandet. Stockholmarna och och miljön gör stora vinster. Inte nog med detta. Trängselskatten fungerar delvis skatteutjämnande. Folk från grannkommuner som inte är med och betalar Stockholms gatuunderhåll etc via skattsedeln, tvingas nu betala för de gator de utnyttjar. Detta är mycket bra.

En permanentning av biltullarna i Stockholm borde följa som ett tåg på posten och en utvidgning av biltullar (trängselskatter) till Göteborg och Malmö borde också vara självklart. Emellertid kan det bli problem i Göteborg där kollektivtrafiken i jämförelse med Stockholm är usel. För att det ska gå att genomföra på ett vettigt sätt krävs också en omedelbar utbyggnad av kollektivtrafiken i Göteborg.

Spårvägen bör byggas ut till Askim och Sisjön i söder, till Rannebregen, Lövgärdet och Gårdsten i Angered, till Backa på Hisingen och den gamla linjen till Bräcke bör återskapas och förlängas till Eriksberg och Färjenäs (Norra Älvstranden). Spårvagn till Tuve vore heller inte fel. Kringen, spårvagnsringen runt Göteborg som är färdig om några år bör kompletteras med fler lösningar som gör att spårvagnstrafiken genom centrala Göteborg snabbas upp.

Pendeltåg måste snarast införas på alla järnvägslinjer runt Göteborg, inklusive hamnbanan (Norra Älvstranden) ut till Volvo. Detta betyder dubbelspår överallt, även på Bohusbanan och Boråsbanan. För att pendeltågen ska kunna byggas ut på detta sätt krävs att Västlänken byggs i tunnel under Göteborg med förlängning vidare till Hisingen. Godstrafiken på hamnbanan flyttas ut från tättbebyggt område och når hamnarna norrifrån förbi Volvofabrikerna iställer för som nu genom bostadsområden på Norra Älvstranden.

På längre sikt får nya bostadområden i Göteborg fbara byggas där det redan finns en effektiv spårbunden kollektivtrafik. Att bygga fler områden som Askim, Torslanda och Eklanda by i Mölndal bör förhindras. Detta är en viktig åtgärd i ett paket för att förbättra kollektivtrafikens funktion i Göteborg.

Anders_S

Vi minns alla tsunamin

Igår var det ett år sen tsunamin drabbade 100 000-tals männsikor kring Indiska Oceanen. Vi minns det alla. Vi minns också den svensk regeringens tafatta agerande och utrikesminister Freivalds okunskap. För det verkar ju faktiskt som om hon inte visste att svenskar i tusentals brukar turista i Thailand.

Läs gärna katastrofkommissionens rapport

Men jag tillhör inte dom som tycker att den svenska regeringen borde agerat lika snabbt som den italienska. Det är helt enkelt inte vettigt. Sverige drabbas i stort sett aldrig av allvarliga katastrofer, Italien drabbas ofta av jordbävningar och vulkanutbrott. Det är logiskt att Italien har en särskild organisation för att hantera sådant. Det är slöseri med skattepengar om Sverige skulle ha det likadant. Men för den skull så får man inte vara så passiv som ledande företrädare för den svenska regeringen varit.

En sak som däremot sällen nämnts är hur vi människor medverkat till att göra tsunamivågen så katastrofal. Detta har vi gjort genom att på många håll röja bort den mangroveskog som tidigare täckte stora delar av kusterna i de drabbade områdena runt Indiska Oceanen. I de länder (Burma, Maldiverna) där mangroveträsken fortfarande finns kvar dödades oerhört få människor. I Indien dödades i stort sett inga människor i de områden som har mangroveträsk. På en indonesisk ö alldeles nära jordbävningens epicentrum (lika nära som Banda Aceh) dödades enbart några få människor ur en befolkning på 60 000.

Mangroveträsken röjs bort för att man ska odla jätteräkor, eller anlägga nya turistanläggningar. På det sättet bidrar vi människor direkt till att naturens olika katastrofer får allvarligare följder än vad de fått om vi låtit bli att skövla naturen.

Läs mer om detta hos SNF:
Mangroven skyddade mot tsunamin 2004
Mangroveskogen – skövlas för räkodlingar

och hos WWF:
Korallrev och mangroveskogar räddar liv

Anders_S

MIljöpartiet i Göteborg gynnar bilismen

I Göteborgs-Posten för några veckor sen var miljöpartiets kommunalråd Kia Andreasson intervjuad. Hon pläderade där för ett stopp av förtätningen av Göteborgs stadskärna.

Förtätning av stadskärnan innebär att man bygger bostäder i centrala lägen i Göteborg. Något som är miljömässigt bra då där finns bra kollektivtrafik och infrastruktur. Istället förordade Andreasson en utbyggnad av bostäder i olika avlägsna förortsområden. En utbyggnad därute kommer ofelbart att leda till mer biltrafik och ökad miljöförstöring. Kia Andreasson tyckas alltså agera helt emot vad hennes partis namn tycks syfta på. Hon agerar mot en bättre miljö, istället för att agera för en bättre miljö. Bedrövligt tycker jag.

Även i andra artiklar i Gp har det pläderats för stopp för byggen i centrala Göteborg. Exempelvis på Skansberget. Vad som inte säjs i den debattartikeln är att hya hus på Skansberget ska byggas där det tidigare fanns hus. Där det fortfarande är husgrunder kvar. Det ska alltså inte byggas på nåt naturområde utan på tidigare bebyggd mark och på gamla husgrunder. Debattartikeln illustreras dessutom av en bild på Skansberget från Skanstorgssidan. En sida som inte berörs av de tilltänkta bygget. Bedrövlig och falsk debattteknik kallar jag sånt.

Jag tycker att det ska byggas många fler bostäder i centrala Göteborg. Längs med Mölndalsvägen finns massvis med obebyggd mark där gamla industribyggander rivits. Bygg bostäder där. Bygg genast på Skansberget och bygg mer bostäder på Gårda. Förtäta Guldheden, bland annat genom att göra Wavrinskys plats till ett riktigt torg med bostäder och affärer runt om.

Förtäta mer! Det är bra för miljön och det sociala livet.

Anders_S

För en ny bilistpolitik

Det är dags att det svenska samhället slutar subventionera biltrafiken från förorterna in till storstadskärnorna. Det är vi som bor i storstäderna som får betala för gatorna som förorstbilisterna använder men slipper betala för. Istället subventioneras förortspendlarna av staten genom att de kan dra av för resorna. Det är dags att ta bort den möjligheten. Avskaffa alla reseavdrag i deklarationen.

Väljer folk att bosätta sig långt från sitt arbetet kan de också betala sina resor själva. De bor billigare än folk i stan och det finns ingen anledning att subventionera deras resande som de själva faktiskt valt. För att finansiera gatuunderhåll och liknande bör också biltullar införas omedelbart.

För att kompensera landsbygdsbefolkningen sänks skatten på bensin. Biltullar hindrar detta från att leda till ökad eller oförändrad biltrafik i storstäderna.

Ta bort reseavdragen!
Inför biltullar!
Sänk bilskatten!

Anders_S

Sverige utan biltullar - ett efterblivet land

New York har haft biltullar i minst 50 år. Och modern teknik som gör att man bara kan köra igenom vägtullarna har använts i mer än 10 år. London har infört biltullar med framgång, Oslo har ett system som fungerar sen länge. Tekniken finns och en mängd av världens städer har med framgång använt biltullar som ett system för att begränsa trafiken i innerstäderna och för att finansiera investeringar i infrastruktur och kommunikation. Det känns som om Sverige ligger på efterkälken, som om Sverige var kusinen från landet. Här ska det testas. Här ska det provas. Sånt trams. All teknik finns redan och testning i stor skala har gjorts i hela världen. Det fungerar.

Det är dags för Sverige att satsa, inför biltullar i de tre största stadsområdena omedelbart. Bygg ut spårvägen i Stockholm och Göteborg. Det finns ingen anledning att Sverige ska vara ett u-land på trafikpolitikens område. Det är dags att politikerna slutar lyssna på bilindustrilobbyn. Satsa istället på spårbunden trafik i storstadsområdena.

Anders_S