Miljöpartiet förvirrar

I ska har naturligtvis Miljöpartiet rätt. Flyget är en stor miljöbov och det är vansinnigt att flygbränsle inte kan beskattas. Naturligtvis krävs det en utbyggnad av järnvägen i Sverige. Och det är naturligtvis onödigt att flyga Göteborg-Stockholm.

Men vad Miljöpartiet samtidigt glömmer och det är detta som förvirrar är att majoriteten av utsläppen av växthusgaser i Sverige inte kommer från flyget. De kommer från bilismen i storstäderna. Det är alltså denna som i först hand måste minskas. Det är i storstadsområdena som åtgärder främst ska sättas in.

Då är det väldigt svårförståeligt att Miljöpartiet tvingat igenom stora investeringar på en järnväg i Norrland som inte behövs. Den förbättrar inte läget när det gäller klimathotet. Ytterligare en sak som gör mig förvirrad om vad Mp egentligen vill.

När det gäller järnvägarna i Göteborgsområdet kan en första utbyggnadsetapp på Götalandsbanan kombineras med en utbyggnad av västra stambanan. Och Lerums kommuns invändningar kan lätt kringgås. Detta genom att bygga dubbelspår Göteborg-Landvetter flygplats-Borås-Herrljunga. Då ökas kapaciteten på västra stambanan, vi får en snabb förbindelse till Borås och till Landvetters flygplats (ja, flyg komer att behöva även i framtiden, men bör beskattas hårdare och endast för längre distanser).

Trängselavgifter bör naturligtvis också införas i Göteborg. Liksom en utbyggnad av spårvägen. Vad som inte behövs däremot är en utbyggnad av vägnätet för ökad biltrafik.

Ett annat inlägg om miljöpartiets förvirrande logik.
Borgarmedia: GP1, GP2, SVD
Bloggat: Arbetarens klimatblogg
Andra bloggar om: Trängselavgifter, Bilism, Kollektivtrafik, Miljö, Flyg, Politik, Samhälle, Miljöpartiet, Göteborg

Att sitta i regering

Peter Eriksson inte vill samarbeta med Vänsterpartiet. Det är bra. Vänstern i Sverige bör inte samarbeta med miljöpartiet.

För det är ju precis så som Ali Esbati skriver. Det finns sex borgerliga partier i Sveriges riksdag. Alliansen plus miljöpartiet och socialdemokraterna. Dessutom finns det ett sjunde parti. Ett reformistiskt vänsterparti utan arbetarbas, vänsterpartiet.

Att socialdemokraterna inte har nåt alternativ till en borgerlig politik visades klart av debatten mellan Reinfeldt och Sahlin. Man framstår som något av ett "snällare" borgerligt parti.

Esbati har rätt när hans äger att man inte ska börja en debatt med regeringsfrågan. Man ska börja med att diskutera hur man bygger ett alternativ. Hur man kan bygga ett brett antikapitalistiskt alternativ.

Trondheimsexemplet visar klart och tydligt hur mans både ska göra och inte ska göra. Man ska ha ett alternativ som klart och tydligt står för en vänsterpolitik. En politik som försvarar välfärden, arbetarklassen och de fattiga. Men för ett mindre vänsterparti är det i det läget klart att man också måste profilera sig gentemot det störer partiet. man får inte anpassa sig till en regeringspolitik som är allt annat än vänster. Inte heller får det framstå som om man tycker exakt lika dant som det större partiet. Detta är speciellt förödande för ett parti utan nämnvärd arbetarförankring som vänsterpartiet.

En diskussion om ett alternativ till den borgerliga politiken kan alltså inte börja i en diskussionen om regringsfrågan. Den måste börja i verkligheten och utgå från frågeställningen: Hur bygger vi ett alternativ i människors vardag till den borgerliga politiken. Därför tycker jag det är ointressant för vänsterpartiet att försöka komma med i en snällhögerregering med miljöpartiet och socialdemokraterna.

Börja från början i stället. Bygg på arbetsplatserna. I bostadsområdena. I vardagen. Lämna en del av uppdragen i olika nämnder osv. Tänka brett och långsiktigt måste vara mottot för den svensk vänstern. Att bygga upp nåt nytt från grunden är det viktiga. I det arbetet kan inte vänsterpartiet vara ensamma. Det är dag att ta kontakter med småpartierna längre vänsterut.

Bloggat: Hanna Löfqvist, Josefin Brink, Ilona Sz Waldau, Rossana Dinamarca, Esbati, Approximatiom om vänsterpartiets budget,
Borgarmedia: DN, SVD, Fokus
Andra bloggar om: Vänstern, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Politik, Samhälle, Peter Eriksson, Regering

Yrkesarmé inte rätt väg

När miljöpartiet i DN föreslår nedskärning av försvaret landar man i att Sverige ska ha ett mindre försvar, ett yrkesförsvar, med möjlighet att bl.a. delta i internationella operationer. Nåt sånt vill inte jag se . Yrkesförsvar tenderar till att bli reaktionära klickar i ett samhälle. Med egna skumma agendor och ofta ett oproportionerligt stort inflytande.

Inte heller tycker jag Sverige ska delta i krig i främmande länder, som vi gör i Afghanistan. Tyvärr är ju miljöpartiet för sådan krigföring. Jag tycker istället att Sverige ska dra tillbaka trupperna från Afghanistan och dessutom följa Costa Ricas exempel genom att avskaffa militären helt.

Costa Rica i Centralamerika har aldrig haft nån militär och medan grannländerna haft diktaturer med mängder av mördade människor (Guatemala, El Salvador) eller ständigt återkommande militärkupper (Panama) har Costa Rica varit en lugn oas. Och tillsammans med Cuba under lång tid ett av de mest välmående landen i Latinamerika. Idag kan vi också hänföra Venezuela till den gruppen. ( I Västindien finns förstås ett stort antal mini-länder som är mer välmående eller lika välmående, de brukar inte alltid räknas till Latinamerika). De tre länderna, Argentina, Chile och Uruguay längst söderut i Latinamerika har naturligtvis också under perioder hört till de mest välmående länderna i området.

Costa Rica har klarat sig utan militär i en av världens mest oroliga regioner. Sverige kan säkert klara sig väl i ett av världens mest lugna områden. Så istället för ett yrkesförsvar - ingen militär alls.

Miljöpartiet accepterar också den borgerliga uppfattningen att terrorism är ett stort hot. Det är inget stort hot och för oss i Sverige är det i stort sett inget hot alls. Något jag skrivit flera gånger om. Därför är det inget argument för att vi ska ha ett försvar.

Borgarmedia: DN, SVD, SR
Bloggat: Jinge, Alliansfritt Sverige
Andra bloggar om: Försvarspolitik, Militär, Miljöpartiet, Peter Eriksson, Försvaret, Yrkesförsvar, Afghanistan, Costa Rica

Sossarna övergav arbetarna för länge sen

En del kommentarer efter Mona Sahlins tal i Almedalen tyder på att författarna tror att socialdemokraterna kommer att föra en arbetarvänlig politik. Det kommer de inte. Det har de inte gjort sen 1970-talet. Och knappt då. Men idag är socialdemokratin helt inriktad på att föra en politik som gynnar storkapitalet. Precis som borgarregeringen. Men införandet av nyliberala idéer gick lite långsammare när sossarna regerade. Men det var lik förbannat en nyliberal politik.

Privatiseringen av skolorna har sossarna varit för, liksom dcen fördyrande avregleringen av elmarknaden, privatisering av sjukvård (med vissa undantag), utförsäljning av gemensamt ägda företag (ex Telia), privatisering av busstrafik, järnvägstrafik, telefoni osv. Andra saker där socialdemokraterna gått i spetsen för försämringar för vanliga arbetare och fattiga är exempelvis pensionerna och flyktingpolitiken. Sammanfattningsvis - en nyliberal politik. Så den som tror att det kommer att bli bättre med en socialdemokratisk regering har kapitalt fel.

Inte heller är miljöpartiet mycket bättre. De har stött den socialdemokratiska politiken när det gäller allt det ovanstående. Dessutom har de istället för en storsatsning på de kollektiva kommunikationerna runt storstäderna drivit igenom det puckade bygget av nya järnvägar i Norrland. Miljöpartiet är inget parti för arbetarklassen, det är ett parti för den postmoderna individualistiska eliten. Ibland gör de bra saker, oftast tyvärr dåliga. Dessutom dras de med samma sak som sossarna, att säga en sak och mena nåt annat. Miljöpartiet är inget alternativ för den svenska arbetarklassen.

Vänsterpartiet har varit snäppet bättre. Men inte mycket. De har på lokalt plan , på flera orter, varit för och dessutom ibland drivit igenom privatiseringar. Privatisering av skolor och sjukvård. För att vänsterpartiet ska betraktas som arbetarvänligt måste nog en svängning åt vänster ske. Och partiet måste sluta snegla på regeringstaburetter.

Och hur var det med Mona Sahlins tal. Innehöll det egentligen något av värde. Inte alls! Det var mycket snack och lite verkstad. Eventuellt kommer subventioner till bostadsbyggande att återinföras om sossarna vinner nästa val. Det var väl ungefär allt med reellt innehåll. Majoriteten av det borgarregeringen rivit ner kommer att bli kvar nedrivet efter en eventuell sosseseger i nästa val. För att det ska ske något bra krävs det nåt annat än en sosseseger i nästa val. Det krävs folklig mobilisering. Det räcker inte med att ett tal är elegant och elakt. Att något låter bra innebär inte att det är bra. Det måste finnas innehåll också. Det räcker inte att säga det folk förväntar sig att höra. Det krävs mer.

Borgarmedia: DN1, DN2, SVD1, SVD2, AB, SR
Bloggat: Ett hjärta rött
Läs mer: Privatisering, Sjukvård och skola
Andra bloggar om: Arbetarklass, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Politik, Privatisering, Almedalen, Mona Sahlin, Regeringen

Skattesänkning i Göteborg - V sa nej

Vänsterpartiet sa nej till skattesänkning i Göteborgs kommun häromveckan. Därmed bröt man med miljöpartiet och socialdemokraterna och tillhör nu inte längre den styrande majoriteten i Göteborg.

Vänsterpartiet motiverar brytningen med att ekonomin är dålig i kommunen och att man vill satsa mer på förskolan. Detta verkar ju vara sunda argument, men låt oss granska dem. Det första påståendet är rent falskt. Göteborgs kommun har inte dålig ekonomi. Det finns stadsdelsnämnder (ex. Linnéstaden) som har dålig ekonomi. Detta är ett lösbart problem. Mer pengar kan överföras från kommunens centrala ekonomi.

Satsning på förskolan skulle innebära att man bygger bort köerna. Frågan är dock om köerna finns på grund av dålig ekonomi? Ja i Linnéstaden kan det vara så, men i den stadsdelsnämnd som har längst kö, Centrum, har det inget med ekonomi att göra. Att det inte finns tillräckligt med förskoleplatser i Centrum beror på att det är svårt att hitta lokaler och tomter, det är svårt att få bygglov och andra tillstånd för att bygga om lokaler som hittas. Inte heller innebär det faktum att kommunens centrala ekonomi skulle bli bättre genom att inte sänka skatten , att det skulle bli en utbyggand av daghemsplatser etc. Beslut om sådant fattas i stadsdelnämnderna och det som då behövs är ett beslut om att överföra mer pengar till dessa. Något sådant har inte Vänsterpartiet föreslagit vad jag kan se.

Vänsterpartiets förslag löser alltså inte de problem som finns i stadsdelsnämnderna, löser inte de ekonomiska problemen som finns i vissa, inte heller problemen med förskoleköer som finns i andra. För mig är det därför svårt att se varför vänsterpartiet bröt med miljöpartiet och socialdemokraterna.

Pelaseyed menar att vänsterpartiet nu sätter hårt mot hårt. Men för mig är detta svårt att se. Vänsterpartiet har inte försökt mobilisera vanligt folk för sitt föslag. Man har inte diskuterat sitt budgetförslag med arbetarna i Göteborg, eller med någon annan heller. Eftersom förslaget inte heller skulle löst de problem som vänsterpartiet säger att det skulle lösa verkar det hela för vara ett slag i luften. En ganska meningslös demonstration.

Men vad innebär då miljöpartiets och socialdemokraterna förslag i dessa viktiga frågor. Ja, en sänkning med kommunalskatten med 25 öre. 40 kronor i månaden för en låginkomstagare som ETC skriver. En summa som för mig verkar försumbar och inte något som någon fattig människa komemr att uppfatta som en otoligt bra grej. Så jag förstår inte riktigt deras förslag heller, varför försämra kommunens ekonomi på sikt om man inte har ett rejält förslag att komma med? För mig blir det hela ännu mer ett spel för gallerierna när jag läser på miljöpartiets hemsida om budgeten för Göteborgs kommun.

Den enda riktigt positiva satsning jag ser i den budget som socialdemokraterna och miljöpartiet lade fram är satsningen på billigare kollektivtrafik och en utökad kollektivtrafik. Men, men utbyggnaden är totalt otillräcklig. Den omfattar ingen utbyggnad av spårväg till områden där det redan på 1960-talet utlovats spårväg (ex Backa) och där bussarna är totalt överlastade och i rusningstrafik känns som Tokyos tunnelbana, bara mycket smutsigare, nedgångnare och ofräschare. Miljöpartiets och socialdemokraterna förslag förändrar heller ingenting, innebär inga egentliga förbättringar och satsningen på kollektivtrafiken är bara ord utan verklig substans. Bussar kan inte lösa de problem som finns. De har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet. På de överlastade sträckningarna får det knappast plats fler bussar. Och utbygganden av spårväg och pendeltågstrafik dröjer alldeles för länge.

Jag har skrivit tidigare om kollektivtrafik och miljö.

Intressant?
Läs mer: GP1, GP2, GP3, GP4

Andra bloggar om: Göteborg, Kollektivtrafik, Miljö, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Vänstern, Förskola

Under helgen som varit ...

.. har två svenska partier haft kongresser. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Och jag har varit på landet och umgåtts med min fru, min dotter och mitt lilla barnbarn Hjalmar. Regnigt har det varit, soligt har det varit.

Men som sagt, två partier har haft kongresser. Två väldigt olika partier, ett parti totalt dominerat av män, ett annat inte lika dominerat av män. Ett parti nästan utan debatt, ett annat parti med rejält av debatt, i en ny form - s.k. påverkanstorg. Inte på någon av kongresserna skulle jag känt mig hemma. I det ena fallet på grund av de fascistiska, rasistiska och intoleranta åsikterna. I det andra fallet främst på grund av det flummiga upplägget och attityderna.

Hos inget av partierna kan jag hittat en politik för arbetarklassen. Inget av de två partierna är emot privatiseringar, inget är för kollektiva lösningar, inget av partierna är för en politik baserad på jämlikhet och rättvisa för alla, oavsett klass, ursprung, sexuell läggning etc.

Ett av partierna är för en familjepolitik som hör hemma i ett annat århundrade, det andra partiet ser inte problemet och de ökade klasskillnaderna som privatskolor innebär.

Varken Sverigedemokraterna eller Miljöpartiet kan erbjuda en politik för arbetarklassen. Sverigedemokraterna kan inte erbjuda en modern politik överhuvudtaget och miljöpartiet spelar de facto kapitalismen och miljöförstöringen i händerna då de inte inser att kapitalismen och marknadskrafterna aldrig kan lösa problemen med klimatet, problemet med växthuseffekten.

Källor: DN1, DN2, DN3, DN4, SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, Jinge.se, Joel Malmqvist, Hanna Löfqvist

Andra bloggar om: Miljöpartiet, Klass, Sverigedemokraterna, Politik