Segregation - skolans betydelse

De svenska privatskolorna är en grundfaktor i den ökande segregerering och det ökande utanförskap vi ser i Sverige. Överklassen väljer att skicka sina barn till skolor med nästan bara överklassbarn. Arbetarklassen väljer inte alls och blir kvar i de kommunala skolorna. Religiösa sekter skapar egna skolor så att barnen kan indoktrineras ordentligt. En förutsättning för att detta ska lyckas är ju att barnen inte träffar människor med andra versioner av verkligheten.

När rika bara träffar rika, muslimer bara muslimer och kristna bara kristna ökar dessutom främlingskapet. Det annorlunda blir det avvikande. Det avvikande blir det farliga. Denna utveckling, som tydligt finns i smahället, stärks av privatskolornas existens. Segregationen och upplsittringen av smahället ökar. Något som skapar ökande motsättningar och risk för mer våld. Rädsla för det avvikande är dessutom en faktor som gynnar högerextrema partier. Partier som skulle accelerera utvecklingen mot ökad segregation om de fick mer makt.

Skolminister Jan Björklund, en anhängare av privatskolor, vill dessutom understryka klasskillnader och religionsskillnader genom att vara för att införa skoluniformer (i alla fall klädregler). Då kan man ju redan på gatan se vilka som är överklass och vilka som är arbetarklass, vilka som är kristna och vilka som är asatroende. Något som garanterat bidrar till att öka motsättningarna mellan olika grupper i smahället. Något som ökar främlingsskap och segregation. Det ligger förstås i linje med regeringens övriga politik, så Björklund är säkert inte ute och snackar i nattmössan.

Det enda vettiga för att hindra en ökad segregation och för att skapa mer gemenskap är att återföra skolorna i offentlig ägo.

Intressant?
Bloggat: Kaj Raving, Kärlek och socialism, Badlands Hyena, Alliansfritt Sverige
Borgarmedia: AB1, HD, Sydsvenskan1, Sydsvenskan2, AB2, AB3
Andra bloggar om: Skolpolitik, Privatisering, Skolan, Regeringen, Jan Björklund, Segregation, Utanförskap, Privatskolor, Friskolor, Fristående skolor, Samhälle, Politik

Marknaden inte bra för skolan

I ett kapitalistiskat system och med marknaden som dominerande faktor inom skolväsendet är det självklart att vinsten blir det viktiga. Kapitalistiska företag har som mål att göra så stor vinst som möjligt. Det är liksom själva grejen. Självklart blir det då även så när det gäller privatägda skolor (s.k. fristående skolor). Ett företags mål är att maximera vinsten, oavsett vilken verksamhet som finns inom företaget.

Det säger sig självt att detta kan bli negativt för en del verksamheter då väldigt lite pengar kommer att återinvesteras i verksamheten. Skolan är ett typexempel på en verksamhet där vinstmaximering kan leda till problem. Nu är kanske inte detta det viktigaste problemet med privatskolorna, men det bidrar till de problem som är allvarligast. Nämligen segregation och bättre utbildning till de som redan har det bra förspänt.

Privatägda skolor kan neka undervisning för elever som kräver mycket resurser. Detta är ett sätt att öka profiten i verksamheten genom att man då kan ha färre anställda. Segregationen ökar som en följd av sådana beslut. Den allmänna skolan kommer då att ha en högre andel elever som är resurskrävande och därför får den kommunala skolan sämre ekonomiska förutsättningar. Vilket i sin tur leder till sämre undervisning och att de bästa pedagogerna söker sig till privata skolor som kan betala mer. Osv i en ond cirkel. Enda sättet att komma ur denna onda cirkel är att återkommunalisera eller återförstatliga hela skolväsendet.

Läs mer: Friskolorna är problemet, Skolsegregationen
Bloggat: Sjölander
Andra bloggar om: Skolpolitik, Skolan, Privatskola, Friskola, Fristående skola, Vinst, Politik, Samhälle

Javisst ska vi värna vissa värden

Vi ska värna trygghet, anställningstrygghet och trygghet på andra sätt. Alla barn ska ha rätt till en skola av god kvalitet. Alla människor ska kunna arbeta. Bra daghem ska vi värna om. Bra för alla. Vi ska värna om solidaritet och gemenskap. Alla människors lika rättigheter. Mer demokrati som omfattar alla samhällets områden, även ekonomin och storföretagen. Värna om religionsfriheten - vilket kräver ett sekulärt samhälle. Värna om yttrandefriheten. Jämställdheten. Jämlikheten. Vi ska värna om välfärden. En välfärd för alla, inte bara för de rika. Det finns många värden att värna om. Liberalerna hjälper oss inte med detta.

Därför säger vi nej till liberalerna. De talar med kluven tunga eller ljuger rakt upp och ner.
Därför ska vi säga nej till privatskolor och privatdaghem. Det ökar segregationen, utanförskapet och otryggheten.
Därför säger vi nej till försämringar av arbetsrätten. Det ökar otryggheten, slår mot solidaritet och gemenskap.
Därför ska vi säga nej till arbetarfientliga rasistpartier. Framgångar för såna partier motverkar trygghet, solidaritet och gemenskap.
Därför säger vi nej till borgarregeringens bostadspolitik. Den ökar ojämlikheten, utanförskapet och segregationen.
Därför säger vi nej till försämringar i a-kassan. Det leder till ökad utslagning och segregation
Därför säger vi nej till borgarnas övervakningspolitik i namn av "kamp mot terrorn"
Därför säger vi nej till regeringens sjukvårdspolitik. Den försämrar för vanligt folk och skapar ojämlikhet.
Därför säger vi nej till den ruttna flyktingpolitiken. Den skapar otrygghet och utanförskap.

Liberalerna och borgarna är bara ute för att skapa en grundotrygghet bland arbetare och fattiga. De vill bara värna om "värdet" i att rika har det bra. Att de som redan har ska ha mer. Att borgarklassen ska gynnas. Det är de "värden" som liberalerna och borgarregeringen vill värna om.

Mer i borgarmedia: SVD, DN, AB1, AB2
Andra bloggar om: Arbetslöshet, Bostadspolitik, Social välfärd, Social rättvisa, Socialpolitik, Skolan, Skolpolitik, Invandring, Flyktingpolitik, Terrorism, Politik, Övervakning, A-kassa, Regeringen

Demokratisk rättighet att demonstrera

- Att lärare, som ska fostra våra barn uppför sig på det här sättet och sätter sig över demokratiska spelregler, sa Axén Olin och skakade på huvudet.

Kristina Axén Olin som säger så i dagens DN är i själva verket den som sätter sig över de demokratiska spelreglerna när hon ifrågasätter medborgarnas rätt att protestera och demonstrera. Man kan tycka att det är olämpligt, att som lärarna i Stockholm gjorde, protestera inne på ett kommunfullmäktigemöte. Men det är inte första gången det görs och knappast sista heller. Dte måste anses vara ett fullt acceptabelt inslag i ett demokratiskt land att medborgare på detta sätt uttrycker sitt missnöje.

Att en ledande politiker som Kritsina Axén Olin uttrycker tveksamheter vad det gäller en av de grundläggande rättigheterna i ett demokratiskt samhälle, demonstrationsfriheten, är däremot inte okej. Det visar på en problematisk inställning till demokrati. När Stockholmspolitikerna sen skickar en stor mängd poliser på fredligt protesterande lärare har det faktiskt gått för långt.

- Vi ser detta som en våldsam överreaktion av en mycket pressad politisk majoritet i Stockholms stadshus. Det hade varit mycket bättre om ansvariga politiker kommit ut till demonstrationen en liten stund och pratat med oss. Det gjorde bara en enda av dem, Roger Mogert (s), och han tillhör ju inte majoriteten, säger Lisbeth Wållberg, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Stockholm.

Grundorsaken till protesten är desutom något som vi alla borde protestera mot. En ständig försämring av skolan för arbetarklass och fattiga. Försämring av lärarnas arbetsvillkor och löner som leder till en sämre skola.

Jinge kommenterar det hela på sin blogg, det gör Leva, lära, dö och Marcusen också.
Läs mer hos Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet
Borgarmedia: DN, SVD1, SVD2, Aftonbladet
Andra bloggar om: Skolpolitik, Lärare, Skolan, Kollektivavtal, Demokrati, Politik, Axén Olin