Fritt byggande?

Eller vad är SVD:s ledarskribent Claes Arvidsson ute efter. Jag kan hålla med honom om att att plnalgarna är stelbenat och komplicerade. Jag är övertygad om att stadplaneringen skulle må bra av förändrad lagstiftning som gjorde det lättare att skapa funktionsblandade områden. Däremot tror jag inte att stadsplanering och stadsbyggande skull emå bra av ökad frihet från politiska beslut. Det skulle förmodligen innebär en fulare stad, en biltätare stad och dessutom en mindre demokratisk process.

Smatdigt som lagarna och tjänstemännens tolkningar av dessa utgör ett visst hinder för planering av funktionsblandade miljöer har dessa lagar på intet sätt hindrat städerna utveckling mot att bli mer bilberoende. Köpcentra har anlagts och anläggs fortfarande i områden dit det krävs bil för att ta sig. Vansinnigt tycker jag. En ändrad lagstiftning borde därför på ett bättre sätt ta hänsyn till stadsplaneringens miljöeffekter.

Men det är kanske inte en bättre stad Arvidsson är ute efter, utan det handlar kanske bara om att han vill att överklassen ska ha frihet att bygga sina hus precis som de vill. Utan att bli svartbyggare. För möjligheten för fattiga att hitta, köpa och/eller bygga bostäder har ju alliansen tagit bort.

Det är inte mer kommersialism och marknad som behövs i bostads- och stadplaneringen. Utan mer demokrati inklusive förändrade och bättre lagar.

Bloggat om stadsplanering: Betongelit, Arkitekturbloggen
Andra bloggar om: Stadsplanering, PBL, Byggande, Miljö

Bra med nya tunnelbanelinjer

I Stockholm funderar man på att bygga ut tunnelbanan. Det är en självklar åtgärd om klimathotet och bilismen ska kunna minskas. Och minskad bilism är ett måste för minskat hot mot klimatet. Utöver en eventuell utbyggnad av tunnelbanan kommer Stockholm också att bygga ut spårvägar och järnvägar.

Men i Göteborg. Där handlar allt om ökad busstrafik och en måttlig utbyggnad av en av 5 järnvägslinjer. Pendeltågstrafik finns idag på endast två av dessa 5 linjer. Och en till ska det bli på. De andra verkar inte vara aktuella den närmaste tiden.

När det gäller spårvägen finns inga större utbyggnadsplaner. Trots att detta skulle behövas. I rusningstrafik är bussarna till Backa och till Lindholmen helt överlastade. Enda möjligheten att åtgärda detta är att bygga spårväg. Backa har varit lovat spårvagn sen det byggdes på 1960-talet. Men inget har hänt. Och inget planeras. Trots att detta vore det enda som skulle kunna möjliggöra de mål som satts up i kollektivtrafikpalenen K2020.

I media om kollektivtrafik: SVD,
Bloggat: Betongelit
Andra bloggar om: Kollektivtrafik, Stadsplanering, Göteborg, Miljö, Tunnelbana, Spårväg, Pendeltåg, Järnväg, Stockholm, Politik, Samhälle

Minskade utsläpp kräver ändrad stadsplanering

Vetsnkapliga rådet för klimatfrågor har kommit med en rapport som föreslår 20-25-procentiga minskningar av utsläppen av växthusgaser fram till år 2050. Enda möjligheten att upp nå ett sånt mål i Sverige är att minska biltrafiken. Vilket innebär att minska biltrafiken i storstäderna. Det kräver en förändrad stadsplanering, en rejäl utbyggnad av kollektivtrafiken och begränsningar av bilismen i storstäderna.

Vad som krävs är alltså:

• Trängselavgifter i de tre största städerna.
• Stopp för utbyggnad av biltrafikleder
• Förtätning av våra städers innerområden där det finns bra kollektivtrafik
• Ingen utbyggnad av bostadsområden, köpcentrum eller industriområden där det inte finns spårbunden kollektivtrafik
• Rejäl utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i våra stadsområden

Däremot vänder jag mig mot bensinprishöjning därför att detta kommer att slå mot den landsbygdsbefolkning som behöver använda bilen. Trängselavgifter är bättre.

Borgarmedia: DN1,
Andra bloggar om: Bilism, Trängselavgifter, Kollektivtrafik, Miljö, Stadsplanering, Biltullar, Växthusgaser, Växthuseffekt, Klimathot, Politik, Samhälle

Ökande bostadsbrist

Regeringens politik har lett till att det byggs allt färre lägenheter, allt färre bostäder . Detta samtidigt som efterfrågan ökar. Bostadsbristen som redan var stor, blir alltså bara större. Detta som en följd av minskade subventioner till byggande, favorisering av bostadsrätter framför hyresrätter, marknadshyra osv. De som kommer att bli utan bostad är de fattiga, de som har små tillgångar. För de rika finns det alltid bostäder att få tag på. Resultatet kan bli att vi inom ett antal år har kåkstäder av internationellt snitt även i Sverige.

För att råda bot på det hela behövs en ny social bostadspolitik som också tar hänsyn till klimatet och att vi ska kunna ha fungerande och effektiv kollektivtrafik. För att det ska vara möjligt krävs att de svenska städerna blir tätare. För i dag är de glesa, med Göteborg som det värsta exemplet. Av nordens 5 stadsområden med mer än 500 000 invånare har Göteborg den sämsta och den minsta utnyttjade kollektivtrafiken. Den grundläggande orsaken till detta är att staden är så glest bebyggd och att bilismen gynnats nåt oerhört.

Det krävs subventionerat byggande av hyreslägenheter för att en tätare, miljövänlig stad med tillräckligt med bostäder ska kunna bli verklighet. Borgarregeringen visar inga tendenser till att vara inne på något sådant. Så för att få det därhän får vi nog se till att byta regering.

Bloggat: Betongelit
Andra bloggar om: Bostadspolitik, Miljö, Regeringen, Kollektivtrafik, Stadsplanering, Politik, Samhälle, Göteborg

Om en krönika i Metro

Min bror arkitekten uppmärksammade mig på en krönika i gårdagens Metro. En krönika av Boris Benulic, som brukar skriva högerextrema krönikor. Denna gång har Benulic skrivit om San Francisco och hur fackföreningarna tillsammans med bögarnas, de svartas och kinesernas organisationer lyckats stoppa rivningar i San Francisco. Ett fruktsamt samarbete som Benulic menar är det som lett till San Franciscos nuvarande dynamik och framåtanda. Tyvärr behäftas en i stort sett bra krönika med lite av Benulics vanliga antivänsterretorik och det ska jag bemöta tänkte jag.

Benulic menar att i Sverige där har vänstern inte agerat på samma sätt som i SF. Man har varit mot mångfald och för att människor ska pressas in i konformismens skal. Men jag håller inte med Benulic här. Jag anser att vänstern inte har det problemet eller agerat på det viset han påstår. Inte vänstern till vänster om sossarna alltså. Däremot har sossarna alltid dragits med det problemet. Även de borgerliga partierna i Sverige har den attityden som jag ser det. Ja, hela det svenska samhället präglas av att man inte ska avvika. Det har inget med vänstern att göra. Det är där som Benulic misstar sig. Helt enkelt för att han vet för lite om vänstern i Sverige.

Facket i Sverige har dessutom väldigt länge kontrollerats av sossarna. Inte av kommunisterna, vilka kontrollerade facket i San Francisco. Och det är knappast extremvänstern i Sverige (eller tidigare kommunisterna) som inte vill/ville samarbeta med invandrarorganisationer etc. Det är tvärtom, invandrarorganisationer, HBT-organisationer etc vill inte samarbeta med vänstern, då det kan kosta dem bidrag. Det är bäst att hålla sig väl med sossarna så man får sina pengar är en attityd jag stött på många gånger. Och sossarna var de som ville riva. Följaktligen inga allianser mot rivningar.

De gånger som gammal bebyggelse bevarats i Sverige är det framförallt på grund av vänstermänniskors kamp. Haga i Göteborg exempelvis. Inte på grund av kverulanter av Benulics typ som har som största mål i livet att klaga på en vänster som man inte har kunskap om.

Jag kommer också att tänka på historikern Håkan Blomqvist när jag läser Benulics krönika. Håkan berättade för mig en gång att en av anledningarna till Gnosjöandan, med alla småföretag etc, var att kommunister i Småland inte kunde få jobb på grund av svartlistning och därför tvingades starta egna företag. Samma dynamik som i San Francisco alltså. Men det vet nog Boris Benulic inget om.

Andra bloggar om: Vänstern, Stadsplanering, Bostadspolitik, Boris Benulic, Politik, San Francisco

Göteborg, Göteborg

I Göteborg görs cirka 30% av arbetsresorna med kollektivtrafiken. I stockholm görs 60% av motsvarande resor med kollektiva färdmedel. Detta beror på flera saker. Kollektivtrafiken i Stockholm är snabbare och mer utbyggd. Bostadsområden i Göteborg ligger i större utsträckning där det inte finns någon effektiv (dvs spårbunden) kollektivtrafik

I Stockholm finns pendeltåg på alla järnvägslinjer som går ut från stan. Även på enkelspåriga sådana som Saltsjöbanan och Roslagsbanan. I Göteborg finns pendeltåg endast på två järnvägslinjer ut från stan . På de resterande tre finns det inte. En av dss har knappast utrymme för pendeltågstrafik utan utbyggnad, det är järnvägen i Götaälvdalen, den gamla Bergslagsbanan. Där pågår utbyggnad till dubbelspår. På de andra två, Bohusbanan och Borsåbanan (Kust till Kust), skulle pendeltågstrafik kunna startas nu. Om de hade modern tåglednings- och säkerhetsteknik. Det har Boråsbanan men inte Bohusbanan. På Bohusbanan kan trafik sättas igång så fort ombyggnaden till modern teknikstandard gjorts klar. Kapacitetsproblem på Göteborgs Central kan lösas genom att dessa pendeltåg tills vidare inte går dit. Det kräver dock en ny station i Gamlestaden. Något jag redan skrivit om tidigare. Jag har också skrivit om utbyggnad av spårvägstrafiken.

Ett annat sätt att öka kollektivtrafikåkandet i Göteborg är att förtäta staden. Göteborg är idag en mycket glest bebyggd stad. Det finns gott om centrala områden med bra kommunikationer som kan bebyggas med bostäder och kontor. Längs med Mölndalsvägen kan det byggas massor. Där finns gott om tomma tomter, dåligt utnyttjade gamla industriområden etc. Det ligger väldigt centralt. Det är för mig oförståeligt att inget byggs där. Runtomkring Backaplan kan mängder av bostäder bygas i ett precis likadant slags område som kring Mölndalsvägen. Mängder med tomma tomter osv i Kvillebäckens gamla industriområde. De delar av Frihamnen som ligegr nära Backaplan och spårvägen kan bebyggas omedelbart. Områdena är centrala med goda kommunikationer. Men ändå byggs ingenting. Det är knepigt. Ett tredje område med samma karaktär är området kring spårvagnshållplatsen Gamlestadstorg.

De flesta miljonprogramsområden i Göteborg kan också förtätas ordentligt då de flesta av dem har bra kollektiva transportmöjligheter. Detta gäller också vissa centrala områden av miljonprogramkaraktär som Guldheden och Nordostpassagen i Olivedal. Många förorter har också en för liten befolkning och servicen i dessa skulle må bra av en förtätning med fler bostäder och arbetsplatser. Exempelvis har både Hammarkullen och Bergsjön bra kommunikationer och något för liten befolkning. De kan alltså med fördel förtätas och byggas ut. Läs mer om stadsplanering.

Göteborg
Andra bloggar om: Bostadspolitik, Stadsplanering, Kollektivtrafik, Göteborg, Politik, Hammarkullen, Förtätning, Järnväg

Klimathotet - en utmaning för vänstern, del 4

Det växande problemet med växthuseffekten presenterar några problem för en klassmässigt baserad vänster. Hur ska vi kunna inför en politik som adresserar klimatproblemen och som inte har några negativa fördelningsmässiga konsekvenser. Jag har i ett par inlägg skissat på hur en sån politik skulle kunna se ut, Klimathotet - vad kan du göra? och Göteborg och klimathotet.

För Sveriges del handlar det väldigt mycket om våra städer, om vi ska kunna minska användningen av fossila bränslen och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Det handlar om stadsplanering. Städerna måste byggas tätare. Det handlar om kollektivtrafik som måste byggas ut rejält. Det handlar om att begränsa bilismen, genom exempelvis Trängselavgifter. Det handlar om att vi måste skapa ett transportsnålare samhälle. Det handlar om att fjärrvärmeverk som bränner fossila bränslen måste ersättas med värmepumpar och värmeväxling.

Detta därför att de alternativa lösningar som finns på energiproduktion och bränsleproduktion inte kan erbjuda hållbara alternativ, något som Miljöförbundet Jordens Vänner skriver om i dagens GP med anledning av etanol som alternativt bränsle. I en intern diskussion i mitt parti förkastas också solceller som ett gångbart alternativ i stor skala. Så här skriver dbr:

Solceller kommer att utvecklas, och kommer att fungera bra i mindre och lokala tillämpningar. Men, för att få ut hög effekt per ytenhet ur en solcell krävs väldigt speciella material (indium, gallium) som det råder brist på i jordskorpan. Även mindre effektiva solceller använder bristmaterial. Och det blir stora transportproblem av elen från Sahara… En kraftig utbyggnad av solenergi (även solvärme, inte bara el) är bra och nödvändig, liksom av vindenergi, men enligt de prognoser jag sett från Energimyndigheten kommer de inte att klara av att kompensera ens de mer modesta sparkrav på fossila bränslen som Sverige och EU har satt upp, utan att det blir rejäl energibrist. I summa: de som studerar hela energisystem är klart mindre optimistiska än de forskare som utvecklar olika energialternativ.

Vi bör alltså inte sätta allt för stor tilltro till alternativen när vi formulerar vår politik, utan faktiskt skissera var och hur vi föreställer oss att vi bör spara energi.

Trängselavgifter som jag är anhängare av har en del negativa fördelningseffekter som vänstern måste kunna hantera. Samma sak med mitt förslag att ta bort alla reseavdrag för biltransporter till och från arbetet. Dessa förslag innebär att rika kan fortsätta köra bil, men inte fattiga. Dvs en fördelningspolitisk effekt som gynnar de rika. Alltså måste fattiga och arbetare på något sätt kompenseras. Riktigt hur vet jag inte just nu. Men en lösning måste funderas ut. För förslagen om att ta bort reseavdrag och införa trängselavgifter i de större städerna tror jag är nödvändiga .

Borgarmedia: GP1, GP2, GP3, DN1, DN2, SVD1, SVD2, SVD3
Läs mer: Jinge, Arbetarens klimatblogg
Andra bloggar om: Klimathotet, Stadsplanering, Trängselavgifter, Trängselskatt, Kollektivtrafik, Växthuseffekten, Socialistiska Partiet, Vänstern,

Byggande och bostadspolitik

I Svenska Dagbladet läste jag en intressant artikel, Arkitektsmak väcker känslor. Den handlar om skillnaden mellan vad vanligt folk vill ha och vad arkitekter vill rita och bygga. I artikeln görs en åtskillnad mellan tycke och smak när det gäller själva husen.

Men det är inte främst utseendet på själva husen som är avgörande för om vanligt folk tycker om ett område. Något som artikeln faktiskt också talar om. Det är stadsplaneringen som är avgörande. En stad med riktiga gator, torg och blandad bebyggelse med bostäder, affärer och småindustrier tilltalar vanlig folk. Medan arkitekter fortfarande verkar vilja bygga monsterstadsdelar som Annedal, Nya Masthugget, Gårdsten eller Bergsjön. Stadsdelar som är monofunktionella, dvs är enbart bostadsområden. Såna områden tycker vanligt folk oftast inte om. (Jag har full förståelse för att många trivs även i dessa områden, är uppväxt i ett sånt, men jag tror alla skulle trivas bättre i Krokslätt, Gamlestaden eller Majorna) Vanligt folk tycker oftast bättre om Haga, Majorna, Jakriborg utanför Staffanstorp eller Tre Gudor i Viken norr om Helsingborg.

Många arkitekter verkar vilja konstruera hus med fula tomma platser runt om, som Världskulturmuseet och Universum vid Korsvägen i Göteborg. Hus som vänder fönstren mot baksidan och baksidan (som det ser ut) mot gatan. De flesta människor föredrar hus med småaffärer, butiker, restauranger etc i gatuplan med direktingång från gatan. Det kan vara funkishus lika gärna som jugendhus, utseendet är inte det viktiga, blandad funktion är det viktiga. Funkishuset på Kungsportsplatsen fungerar lika bra som de gamla husen på samma plats. Men Övre Johannebergs funkisområde funkar inte lika bra som Nedre Johannebergs tegelfastigheter eller Burås blandade villa- och hyreshusbebyggelse. Det beror inte på husens utseende, utan på stadsplaneringen, bristen på gator, torg och stadskänsla i Övre Johanneberg.

Läs mer: New Urbanism (bildspel, egentligen en Powerpoint-presentation), New urbanism - vadå? (kritik och ifrågasättande), Calimero- New Urbanism, Peter Elmlunds New Urbanism, Stadsplanering på undantag
Andra bloggar om: Bostadspolitik, Stadsplanering, Politik, New Urbanism, Arkitektur
Technorati: New Urbanism, Bostadspolitik, Stadsplanering, Politik

Göteborg och klimathotet - vad kan göras?

Skrev tidigare en artikel om vad som borde göras med anledning av växthuseffekten. Nu vill jag konkretisera det hela och vad det skulle betyda i Göteborg.

De punkter jag tog upp var följande:

1. Ta bort reseavdragen
2. Inför biltullar (trängselavgifter) i alla större städer
3. Inga nya motorvägsbyggen i och kring storstäderna
4. Rejäl utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i storstäderna
5. Förtäta storstäderna

Konsekvenserna lokalt i Göteborg skulle bli:

1. Leder till ökad efterfrågan på kollektivtrafik för att pendla in och ut ur staden. Leder också till ökad efterfrågan på bostäder i närheten av arbetsplatserna och i centrala delar av Göteborg. För en ny bilistpolitik.

2. Samma som för ett, samt skapar ökad efterfrågan på kollektivtrafik i området innanför tullarna. Läs hur man kan göra detta i Göteborg och en internationell jämförelse. Pengarna som kommer in ska dock användas för att bygga ut kollektivtrafiken, inte till att bygga ut bilismen.

3. Samma som för två och ett. Stoppa alltså alla vansinnigheter med nya biltunnlar genom stan, Partihallsförbindelsen kan jag dock tänka mig att den byggs.

4. Löser de problem som uppstår som en följd av alternativ 1-3. Läs gärna mina tidigare artiklar om hur man löser detta i Göteborg. Det enda jag inte skrivit ordentligt om ännu är införande av expresslinjer på spårvägen. Jag återkommer i det ämnet.

För en bättre kollektivtrafik i Göteborg I
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg II
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg III
Kollektivtrafik är en rättighet!
För en bättre kollektivtrafik i Göteborg IV
Kollektivtrafiken i Göteborg - varför en massa problem?
Snabbare utbyggnad av pendeltågstrafiken i Göteborg behövs
Skippa fyrspårsutbyggnaden genom Lerum
I Stockholm satsar man på spårvagn (Läs gärna: DN1, DN2)
Privat finansiering?

5. Förbättrar utnyttjandegraden av kollektivtrafiken och gör det lättare att gå eller cykla till jobbet. Löser problem som uppstår i samband med alt. 1 -3. En föräandring av svensk stadsplanering krävs naturligtvis också. Läs mer i ämnet:

Bygg fler bostäder för vanligt folk!
För ett vettigare bostadsbyggande i Göteborg I
För ett vettigare bostadsbyggande i Göteborg II
Förtäta och fräscha upp längs med Mölndalsån

Förutom Mölndalsåns dalgång (Getebergsäng, Almedal, Elisedal, Krokslätt, Sörgården, Lackarebäck och Kallebäck) som jag berör i mitt ovanstående inlägg finns stora möjligheter till förtätning i Bruså, Fredriksdal, Mossen, Toltorpsdalen, Johanneberg, Guldheden, Stampen, Gamlestaden och på Gårda. Dessutom finns mindre möjligheter i Annedal, Änggården, Kommendantsängen, Olivedal och Masthugget. Om det ämnar jag återkomma.

Jag tycker också att man mycket väl kan bygga skyskrapor i Göteborg och att man kan avsätta området längs med Mölndalsvägen och Mölndalsån till den typen av byggen. En som inte håller med mig om detta är Kamrat Felix. Mölndals kommun är redan inne på den linjen. Och efetrsom man ska muddra Mölndalsån tycker jag man kan påbörja arbetena med en uppfräschning i samband med det.

Läs mer, GP1, Gp2, GP3, GP4, Aftonbladet, DN3.

Tack till min bror Albert för goda diskussioner och samtal om stadsplanering, bilism, bostadsbyggande.

Jag har placerat min blogg i Göteborg på bloggkartan.se

Andra bloggar om: Bilism, Bostadspolitik, Göteborg, Kollektivtrafik, Miljö, Politik, Stadsplanering, Trängselavgifter

Klimathotet - vad kan du göra?

Ja, det är ungefär så som de borgerliga tidningarna har formulerat det i alla skriverier sen IPCC:s rapport om växthuseffekten kom tidigare i år. Men vad vi som enskilda individer kan tänkas göra förändra inte speciellt mycket. Att vi använder energisnåla lampor etc minskar bara växthuseffekten marginellt. Naturligtvis ska vi göra det ändå, alla måste göra sitt som jag ser det.

Det är bilismen som är den stora boven i Sverige och för att ändra på bilanvändningen krävs politiska beslut. Politiska beslut som faktiskt måste innebära inskränkningar i "den fria marknaden". Det finns ingen möjlighet att vi kan stoppa uppvärmningen av jorden med hjälp av marknadskrafter och kapitalism. Kapitalistiska företags måttstock och drivkraft är vinst.

Ska vi stoppa växthuseffekten krävs beslut som kommer att minska vinsten för många stora och mäktiga företag i oljeindustrin och bilindustrin. De företagen kommer inte frivilligt att anpassa sig till åtgärder som begränsar utsläppen av koldioxid. I själva verket förnekar de ofta själva växthusffekten, precis som Lundin Oil gör, så att de ska kunna behålla sina profiter. Därför behövs det politiska beslut. Politiska beslut som kan vara obekväma för många fler än storföretagen i bil- och oljebranscherna. För att vi i Sverige ska kunna minska våra utsläpp krävs nämligen en begränsning av bilismen.

För att bilismen ska kunna begränsas i Sverige krävs ganska omfattande insatser och beslut. Dessa beslut kan vara:

1. Ta bort reseavdragen
2. Inför biltullar (trängselavgifter) i alla större städer
3. Inga nya motorvägsbyggen i och kring storstäderna
4. Rejäl utbyggnad av spårbunden kollektivtrafik i storstäderna
5. Förtäta storstäderna

Förtätning av storstäderna gör det lättare att gå eller cykla till jobbet. Allting blir närmare helt enkelt. Dessutom blir det lättare att bygga ut och använda kollektivtrafiken. För att lyckas med förtätning i Sverige måste den stadsplanering som används i Sverige förändras. Funktionsseparerade områden måste tas bort så mycket det går och inga nya sådana skapa. Köpcentra utanför städerna, som kräver att man har bil, förbjudas. Pengarna som sparas för det allmänna när reseavdragen tas bort och de pengar som kommer in från trängselavgifter ska användas till en utbyggnad av kolllektivtrafiken.

Läs gärna den bok av Gunnar Falkemark som omnämns i Dalarnas Tidningar och hans debattartikel i GP.

Läs mer i: Dala-demokraten, E24.se1, E24.se2, E24.se3, SVD1, SVD2, DN1, DN2, DN3, Aftonbladet, Arbetarens klimatblogg.

Andra bloggar om: Bilism, Kollektivtrafik, Miljö, Trängselavgifter, Stadsplanering, Politik