Hahr

Henrik (Hinrich) Hahr (1693-1747) invandrade från Mecklenburg till Sverige år 1715 och anställdes i ett handelshus i Göteborg, närmare bestämt hos Johan Casper Haberman åren 1715-17. Henrik Hahr flyttade därefter till Stockholm och startade egen verksamhet 1720 efter att först Läs mer…

1700-talets borgarfamiljer i Stockholm

Om Stockholms borgarfamiljer på 1700-talet har jag skrivit en rad inlägg i flera olika serier. Jag har skrivit om skeppsbroadeln med familjer som Jennings, Finlay, Küsel, Plomgren, Clason, Bohnstedt, Toutin och Moll med flera. Om familjer med anknytning till slaveriet Läs mer…

Spannmålsimporten på 1700-talet – en historia om råg

Svensk spannmålsimport på 1700-talet bestod till en överväldigande del av råg. Det gällde i början av 1700-talet också den totala produktionen i Östersjöområdet varifrån den svenska importen kom liksom exporten västerut genom Öresund. I början av 1700-talet gick huvuddelen av Läs mer…

Kantzow

Johan Albert Kantzow (1713-1806) var grosshandlare och kommerseråd i Stockholm. Han var bland annat delägare i Västindiska kompaniet som profiterade på slavhandel och verksam i handelshuset C. Hebbe Söner & Co. Han var gift med Christina Maria Hebbe (1730-91), dotter Läs mer…

Handelshuset Hebbe

Christian Hebbe d.ä. (1698-1762) flyttade till Stockholm från Greifswald vid 12 års ålder för att arbeta hos Georg Bernhard von Schewen (1663-1735), gift med Gertrud Brandenburg. 1719 fick han överta von Schewens rörelse och firman fick då namnet Hebbe. Burskap Läs mer…

Bedoire – handelshus och bankirfirma

Jean Bedoire d.y. (1683-1753) drev ett framgångsrikt handelshus i Stockholm, fram till 1740 tillsammans med brodern Frans Bedoire (1690-1741). Exportvärdet i företaget år 1738 var 150 000 daler smt och år 1740 stod firman för 5% av det totala exportvärdet Läs mer…

Stockholms handelshus på 1700-talet

Bland mina många historiska artiklar om handel och industri på 1700-talet har jag tidigare skrivit om en del av Stockholms handelshus och handelsfamiljer ur ett perspektiv där jag utgått från familjen och släktskapsförhållanden. Dels i en serien om Skeppsbroadeln, dels Läs mer…

Västindiska kompaniet

Det svenska förvärvet av ön S:t Barthélemy år 1784 bör ses mot bakgrunden av de tidigare koloniala verksamheterna. Under Gustav III:s tid ökade diskussionerna kring en koloni och blev också mer målmedvetna, inte minst därför att neutrala fri- och transitohamnar Läs mer…

Levantiska kompaniet – russin, fikon, korinter och slavar

Levantiska kompaniet var ett kompani av samma typ som Västindiska kompaniet och Ostindiska kompaniet. Det var ämnat att gynna och uppmuntra handel mellan Sverige och nåt visst område och den del av den politik som fördes under 1700-talet, speciellt under Läs mer…

Skeppsbroadeln

Skeppsbroadeln är ett sammanfattande namn på de affärs- och handelsmän som verkade i Stockholm på 1700-talet och som dominerade den svenska jänrexporten. I motsats till sin motsvarigheter i Göteborg kom emellertid skepssbroadeln inte att nämnvärt bidra till kapitalismens utveckling i Läs mer…

Ostindiska kompaniet – grunden till många förmögenheter

Svenska Ostindiska Kompaniet som verkade mellan 1731 och 1813 kom att spela en stor roll för kapitalackumulationen i Sverige innan kapitalismens genombrott. Detta då den handel som bolaget liksom den som dess direktörer, superkargörer och kaptener bedrev för bolagets räkning Läs mer…