Hatbrottsligheten varken ökar eller minskar

I mitten av 1980­-talet sågs en markant ökning av antalet brott med främlings­ fientliga och rasistiska inslag i Sverige. Detta ledde till att lagstiftning om hatbrott infördes på 1990-talet och att statistik började föras. Sen 2013 finns ingen ökning när Läs mer…

Vilka utsätts för hatbrott och vilka begår dem?

Den senaste hatbrottsrapporten publicerad av Brå under 2016 och behandlar läget år 2015 . Under 2015 identifierade Brå drygt 6 980 polisanmälningar med hatbrottsmotiv vilket innebar ökning jämför med tidigare år. Ökningen kunde till stor del förklaras av ett ökat antal Läs mer…

Hatbrott inte vanligare men fler anmälningar

Under 2015 identifierade Brå drygt 6 980 polisanmälningar med hatbrottsmotiv, vilket är den högsta nivån hittills. Ökningen kan till stor del förklaras av ett ökat antal anmälningar om skadegörelse och klotter med främlingsfientliga motiv. Det visar statistikrapporten Hatbrott 2015 från Brottsförebyggande rådet (Brå). Läs mer…

Anmälda hatbrott på grund av sexuell läggning minskar

Nivån på utsattheten för hatbrott tycks vara oförändrad. Antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv har dock minskat med fem procent sedan 2009. Mest minskar anmälningar på grund av sexuell läggning, som gått ner med 41 procent de senaste fem åren. Det Läs mer…

Den svenska rasismen – hatbrott

Hatbrott innefattar allt från ganska obetydliga brott som rasistiska slagord eller slogans klottrade nånstans till överfall på, misshandel av och mord på muslimer, judar, invandrare, homosexuella eller nån som tillhör nån annan utsatt grupp. Motivet till brottet som avgör om det Läs mer…