En mer demokratisk samisk organisering är nödvändig

Totalt finns det 4 600 personer som har rätt bedriva renskötsel i Sverige (2020). Bara 200 av dem har tillräckligt många renar (fler än 500) för att kunna försörja sig på renskötsel. De flesta medlemmar i samebyarna har därför, i likhet med de flesta samer, andra arbeten som de försörjer sig på. Läs mer…

Samerna ska bestämma om jakt- och fiskerätt inom samebyars områden

I en dom har det slagits fast att samebyarna (i alla fall Girjas sameby) har rätt att bestämma över jakt och fiske inom de områden de omfattar och som ligger ovanför odlingsgränsen. Detta innebär att det i dessa områden inte är Läs mer…

Rennäringen – särintresse för samisk minoritet

Sverige har erkänt samerna som urfolk. Det skedde 1977. Sverige har dock inte ratificerat den konvention (ILO:s konvention 169) som reglerar urfolkens rättigheter. 1981 fastslog Högsta domstolen att renskötselrätten är en starkt skyddad brukarrätt som kan jämställas med äganderätten. Den Läs mer…

Minerallagstiftningen är i grunden bra

Detta för att den innebär en inskränkning av äganderätten till förmån för kollektiv brukarrätt till alla malmer och mineraler i marken. Det är förvaltningen av denna kollektiva rätt som är tveksam, inte inskränkningen av äganderätten. Enda rimliga möjligheten att organisera Läs mer…

Samebyar representerar inte samerna

Samebyarna representerar enbart en minoritet av samerna. De stora renägarna. Faktum är att det största samepartiet, Jakt och Fiskesamerna, är mot renskötslen i dess nuvarande form som ett privilegium för en liten elit bland samerna. De är också emot att Läs mer…