Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Tillväxttakten i svensk skog har efter en period av minskning nu ökat något. Virkesförrådet planar ut, och tallen har passerat granen som det vanligaste trädslaget sett till volym. Det är tre trender som framgår i den årliga officiella statistik som SLU Riksskogstaxeringen presenterat år 2023. Läs mer…
Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. En forskargrupp från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod, och det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar Läs mer…
Biologisk mångfald är avgörande för vår framtid. Men ekosystemen urholkas allt mer av vårt sätt att leva. Förlusten av biologisk mångfald beskrivs som ett lika allvarligt hot som klimatförändringarna. I en ny antologi diskuterar forskare vad biologisk mångfald är, vilka problemen är och ger förslag på lösningar, i den mest heltäckande skrift om biologisk mångfald som hittills publicerats på svenska. Läs mer…
Hur mycket luftföroreningar tar våra stadsträd hand om? Hur mycket kol kan träd lagra och förhindra utsläpp av koldioxid? Kan samhället tjäna pengar på träd? Läs mer…
Genom att odla fler grödor gynnas nyttoinsekter, till exempel jordlöpare som håller skadegörare i schack eller bin som pollinerar blommande grödor. Det visar en färsk studie som letts av SLU-forskare. Men den positiva effekten syntes bara om det också fanns Läs mer…
En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien som publicerats i Science Advanced har samordnats av Läs mer…
Kött från vilda djur som älg, rådjur, hjort, vildsvin med mera anses vara klimatneutralt. Utsläppen av växthusgaser från dessa djur bidrar alltså inte till växthuseffekten, uppvärmningen av jorden. Om nötkreatur, får, getter och grisar lever på samma sätt som de Läs mer…
Att naturliga gräs- och betesmarker är viktiga för biologisk mångfald är välkänt. Men sådana gräsmarker ger oss mycket annat också. SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Stockholms och Lunds universitet har tillsammans lett en internationell forskargrupp som kartlagt ekosystemtjänster från gräsmarker i Nordeuropa Läs mer…
Genmodifierad soja orsakar i sig inte mer global uppvärmning och nedsmutsning av färskvatten än icke genmodifierad soja. Men. Om svenska lantbrukare skulle importera genmodifierad soja i stället för soja som inte är det, skulle de samlade miljöeffekterna ändå bli större. Läs mer…
I både Sverige och Spanien minskar arealerna av betade eklandskap. Kunskaper om hur vi värdesätter trädbärande betesmarker kan förbättra insatserna för att bevara dem. Genom att skapa kulturella värden knutna till landskapet, så uppfattas spanska eklandskap i högre grad än Läs mer…
Idag finns det permanenta, reproducerande populationer av antingen varg, lodjur eller brunbjörn i de flesta europeiska länder. I vissa länder finns alla tre arterna. Men det är inte jungfruliga marker som återkoloniseras av dessa djur utan snarare marker präglade av Läs mer…
Bin och andra pollinatörer är avgörande för skörden av många grödor. Om jordbrukare samverkar för att förbättra förutsättningarna för pollinering kan avkastningen i jordbruket öka. Det visar en ny studie från AgriFood Economics Centre vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete Läs mer…
Det finns i alla fall forskning som tyder på att dagens grisar får betydligt fler allvarliga ledproblem vid ekologisk uppfödning med frigång än vid traditionell uppfödning utan möjlighet till fri rörelse. En avhandling från SLU av Pernille Engelsen Etterlin visar att ledinflammationer Läs mer…
I alla fall i Norrbottens län och Lapplandsfjällen för det är där som SLU undersökt hur många rovdjur som dödas i olika områden. Risken för att ett rovdjur dödas i tjuvjakt är dubbelt så stor i nationalparkerna Sarek, Stora Sjöfallet Läs mer…
Aspen är värd för minst 1000 vedlevande arter och är ett viktigt trädslag för mångfalden i nordliga barrskogar. Att spara både levande och döda aspar på hyggen är också en mycket effektiv hänsynsåtgärd vid avverkning. Det visar forskare från SLU Läs mer…
I snart fyrtio år har totalt fem miljoner ton kalk spridits ut i försurade sjöar och vattendrag i Sverige. Nu kommer den första stora nationella utvärderingen av om det haft någon effekt på miljön. – Ja, vi kan se att fisken både Läs mer…
Den döda ved som lämnas som hänsyn på hyggen ger en omedelbar nytta för många arter som är beroende av solbelyst ved. Samtidigt bidrar hänsynen till att den uppväxande skogen får allt mer död ved i olika nedbrytningsstadier. Men, nyttan Läs mer…
Anders Englesson, gruppledare för miljöpartiet i Karlshamn har skrivit en totalt okunnig debattartikel i ETC om fiske på skarpsill i Östersjön. Utgångspunkten är den vanliga och alltid lika felaktiga. Stora båtar dammsuger havet och fiskar slut på all sorts fisk. Vilket är Läs mer…
Netflix-filmen Cowspiracy far med lögner om växthusgaser. I serien påstås nämligen att köttproduktion står för 51% av världens växthusgasutsläpp. Det är en felaktig uppgift som motsägs av alla forskare på området. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO anses boskapsuppfödning stå för 14,5 procent Läs mer…
Högst 100 miljoner skogskubikmeter per år kan avverkas mellan år 2020 och 2030 om skogsbruket ska vara på en hållbar nivå. Det finns också utrymme att öka virkesanvändningen i Sverige och utvinna mer biobränsle. Det visar Skogsstyrelsens och SLUs skogliga Läs mer…