Gräs och klöver kan ersätta importerad soja och naturgas

Om spannmålsodling varvas med odling av gräs och klöver kan Sverige producera tillräckligt med protein för att ersätta allt sojafoder som idag importeras, samt 13 procent av den importerade naturgasen. Det kan bli möjligt genom att gräset omvandlas till proteinfoder och bioenergi i så kallade bioraffinaderier. Läs mer…

Jordbruket 1961-2020: ökade skördar – färre jobb

Produktionsvärdet i fast penningvärde av det svenska jordbruket har varit mer eller mindre detsamma under sextio år (eftersom källan är amerikansk är värden räknade i dollar vilket gör att valutakursförändringar spelar rätt stor roll). Läs mer…

Är det slöseri att ha djur?

I två tidigare artiklar har jag diskuterat djurens del av omsättningen av kol i det svenska jordbruket och livsmedelssystemet och vad de äter. I denna avslutande artikel diskuterar jag vad vi får från dem och vilka fördelar och nackdelar som lantbrukets djurhållning innebär. Läs mer…

Vad äter djuren?

I förra artikeln diskuterade jag djurens del av den totala omsättningen av kol i det svenska jordbruket och livsmedelssystemet. Här går jag in i mer detalj i vad djuren äter.1 I nästa artikel kommer jag ta upp djurens metabolism, hur mycket som blir mat, gödsel mm samt den övergripande diskussionen om djurhållningens roller, fördelar och nackdelar. Läs mer…

Hur stor del av skördarna äter djuren?

Hur stor del av skördarna används som foder till lantbruksdjuren? Hur stor del av åkerarealen odlas med djurfoder? Hur mycket mark tar animaliekonsumtionen i anspråk? Rimliga frågor, där hur man frågar och hur man räknar spelar stor roll. Läs mer…

Märkligt felaktiga påståenden om svenskt jordbruk från WWF

Anders Alm från WWF har tillsammans med Artur Granstedt, docent i växtodlingslära, skrivit en debattartikel i DN om svenskt jordbruk där de hävdar att jordbruket måste förändras för att Östersjön ska kunna räddas. Sett i det stora hela är det helt Läs mer…

Flerårig spannmål – miljösmartare odling

Fleråriga spannmålsgrödor skulle innebära fördelar för miljön. En flerårig växt producerar dock mindre frö under insåningsåret, eftersom den måste satsa på ett långlivat rotsystem. För att bli konkurrenskraftig som frögröda måste den fleråriga växten därför ha en mycket hög tillväxt Läs mer…

Flest kravbönder i Västsverige

Under förra året valde över 100 lantbrukare att ställa om till KRAV. Glädjande, men inte alls tillräckligt för att möta den kraftigt ökande efterfrågan. Totalt finns det cirka 3800 KRAV-märkta bönder i Sverige idag. De allra flesta återfinns i Västra Läs mer…

Det är ingen förlust att avstå från alkohol – men kanske dåligt för hälsan

Det är naturligtvis inte alltid förlust att avstå från alkohol, precis som Camilla Kuylenstierna skriver. Det kan vara en välsignelse. Min farfar var gravt alkoholiserad och slog sina barn. Men när han var min farfar var han snäll och trevlig. Läs mer…

Stora svenska jordbruk – Sjöö

Sjöö gods i Holms socken i Enköpings kommun, invid Örsundsbro, är ett av Sveriges större jordbruk och en av de större mottagarna av gårdsstöd från EU. Godset är den största EU-bidragstagaren i Mälardalen och ett av de största jordbruksföretagen i Läs mer…

Är korna verkligen så stora klimatbovar?

Detta inlägg om boskapens påverkan på miljön publicerades ursprungligen på Mat och Jordbruksnätverket. Om jordbruk och kött ur ett klimat- och energiperspektiv. Idag diskuteras det ganska livligt om kött och dess klimatpåverkan. Konsensus bland de som syns i debatten är att kött är skadligt Läs mer…

Stora svenska jordbruk – Övedskloster

Övedskloster i Sjöbo kommun är ett av relativt få svenska gods som fortfarande är fideikommiss. En medeltida kvarleva till ägandeform där fidekommissarien förvaltar godset för familjen. Fidekommissarien är bara en person och det hela innebär att endast äldste sonen i Läs mer…

Genmodifierade livsmedel behövs

Min uppfattning är klar på denna punkt. Genmodifierade livsmedel (GMO) behövs. Både för människans skull och för miljöns skull. Genteknik kan idag användas för att genetiskt modifiera växter på ett betydligt snabbare sätt än vår traditionella långsiktiga genmodifiering som gett Läs mer…

Handelshuset Donner

Jürgen Hinrich Donner (-1751) flyttade från Lübeck till Visby år 1746, två år efter hans giftermål med Margaretha Lythberg (-1774) från den gotländska staden. Till en början drev det handelsföretag som Donner skapade främst en handelsbod där det såldes bland Läs mer…

Spannmålsimporten på 1700-talet – en historia om råg

Svensk spannmålsimport på 1700-talet bestod till en överväldigande del av råg. Det gällde i början av 1700-talet också den totala produktionen i Östersjöområdet varifrån den svenska importen kom liksom exporten västerut genom Öresund. I början av 1700-talet gick huvuddelen av Läs mer…

Svensk import på 1700-talet

Importen till Sverige på 1700-talet dominerades tonnagemässigt av två varor, spannmål och salt. Saltimporten var fördelad på en rad hamnar medan Stockholm klart dominerade spannmålsimporten. Huvudelen av spannmålsimporten kom från Östersjöområdet medan saltet importerades från Frankrike, Portugal och Medelhavsområdet. Värdemässigt Läs mer…

Handelshuset Hebbe

Christian Hebbe d.ä. (1698-1762) flyttade till Stockholm från Greifswald vid 12 års ålder för att arbeta hos Georg Bernhard von Schewen (1663-1735), gift med Gertrud Brandenburg. 1719 fick han överta von Schewens rörelse och firman fick då namnet Hebbe. Burskap Läs mer…

Handelshuset Beskow

Bernhard Beskow (1762-1820) fick burskap 1789 och bildade då en firma ihop med brodern Henrik Niklas Beskow (1759-1835). Från 1808 var även den tidigare bokhållaren Erik Johan Wellander (1778-1828) delägare. Bernhard Beskow var inflyttad från Pommern, sannolikt från Stralsund där Läs mer…

Flerårig spannmål – bra för miljön och klimatet

Det moderna jordbruket är fokuserat på ettåriga växter. Det gäller i stort sett alla spannmålssorter och alla andra stora jordbruksgrödor också. Något som inneburit en rad problem. De stora undantagen är njutningsmedel som te, kaffe, kakao samt nötter och frukt. Läs mer…

Björnberg – brännvin, spannmålshandel och kontinentalblockad

Niklas Björnberg (1758-1829) drev en omfattande spannmålshandel i Göteborg i förening med arrendering av kronobränneri. Han övertog en liten spannmålsrörelse från sin far Anders Björnberg (1716-83) och utvidgade denna kraftigt. Innan han startade egen verksamhet så arbetade Anders Björnberg åren Läs mer…