Trafikprofitörerna – godstrafiken

Precis som med persontrafiken så har godstrafiken i Sverige drabbats av uppdelningen, styckningen och marknadsanpassningen av det svenska järnvägssystemet. En utveckling som lett till sämre underhåll, bristande ansvarstagande, dåligt fungerande trafik och förseningar. Så även för godståg. På godstågssidan så Läs mer…

TGOJ – Grängesbergsbolagets Järnväg, del 2

1896 skapades Trafik AB Grängesberg-Oxelösund. Skapandet var en följd av de ekonomiska problem som de olika järnvägar som kontrollerades av brittiska intressen via bolaget The Swedish Association, hade. 1883 bildades Grängesberg Gruv AB med ett inbetalt aktiekapital av 252000 kr. Läs mer…

TGOJ – Grängesbergsbolagets Järnväg, del 1

Trafik AB Grängesberg-Oxelösunds Järnväg (TGOJ) var en av väldigt få svenska järnvägar som inte privatiserades efter andra världskriget. Samtidigt är det också ett järnvägsbolag och en järnväg som har anor från Sveriges första egentliga järnväg, Köping-Hults Järnväg. Bolaget Köping-Hults järnväg Läs mer…

Sveriges järnvägar – en skapelse av staten och kapitalet i samarbete

Den svenska järnvägsutbyggnaden på 1800-talet var i högsta grad en nödvändighet för industrialiseringen av Sverige. Det krävdes mycket stort kapital för byggandet av de svenska järnvägarna och därför kom finansiering i mycket stor utsträckning från olika offentliga finansiärer som staten Läs mer…

Bankväsendet – Skandinaviska Kredit (Skandinaviska Banken)

Under våren 1863 hölls ett nordiskt nationalekonomiskt möte i Göteborg. På det mötet och i en mindre krets lade den danske finansmannnen C.F. Tietgen fram en plan på ett skandinaviskt-internationellt finansinstitut med säte i Köpenhamn. Det skedde i liten grupp Läs mer…