Proffsen lämnar bloggandet enligt DN. Det är för jobbigt med all påhopp säger kändisbloggarna, det är inte värt besväret säger de. Tror fan att det inte är värt besväret för dem. De kan ju få betydligt bättre betalt av att skriva för de tidningar där de redan skriver. Såna som Linda Skugge och Virtanen går det nog ingen nöd på. Jag kan inte se att det gör något att de lämnar. Snarare är det fömodligen bra. Fast trovärdigheten hos DN sjunker förstås när man skriver att Ali Esbati gett upp bloggandet.
Några intressanta saker sägs dock i DN-artikeln, dels när Elza Dunkels säger:
”– Det är en överklassdiskussion, säger hon. Den kan man ha om man befinner sig i den övre delen av maktstrukturen. Nätet är en arena som tidigare inte har funnits för marginaliserade grupper. Man kanske lätt glömmer bort det när man ser de få som missbrukar friheten”
Dels när Ilshammar säger:
”– I fallet Linda Skugge är det en person som har haft en väldigt tvärsäker och arrogant uppfattning om andra personer. Då får man kanske finna sig i att bli bemött på samma sätt själv. Man ska inte vänta sig att publiken stryker en medhårs hela tiden”
Inläggen från Dunkels och Ilshammar förstärker Åsa Linderborgs åsikter i Aftonbladet. En som tar fasta på Dunkels och Ilshammars försvar av anonymiteten är deep:edition.
Jag vidhåller dock precis som Magnus Ljungkvist (inte just i det inlägget, men i andra) att anonymiteten inte alltid är bra, något som också Jonas Morian håller med om. Det finns tillfällen när den kan vara bra, men den uppmuntrar också till avsteg från vad som är acceptabelt. Man kan säga att min inställning till anonymiteten på nätet är densamma som min inställning till maskering i demonstrationer på gatan. Den kan ibland vara nödvändig, men den är inte bra för demokratin, yttrandefriheten osv.
Men att vägra använda sig av anonymitet kan kosta. Det vet jag personligen. Mitt politiska och fackliga engagemang har lett till att jag inte längre får några jobb. Den bransch jag är utbildad för skriker efter folk, men mig vill de uppenbarligen inte ha.
På min tid som facklig aktivist så förlorade jag jobbet en gång. Fick tillbaka det efter att ha företaget förlorade i AD och dessutom skadestånd efter att ha varit avstängd från jobbet i ett år. En annan gång så höll jag på att bli utesluten ur facket då jag inte gjorde som sossarna (bl.a. Göran Johansson) i Metall-41:ans topp sa. Jag avgick ur klubbstyrelsen på Saab istället, för att inte bli utesluten och sen förlora jobbet (vilket företaget omedelbart hade hotat med).
Så, tro mig, jag vet att anonymitet ibland kan var bra. Det kan till och med vara så att folk som annars inte skulle våga yttra sig, gör det. Ett stärkande av demokratin alltså. Sammantaget menar jag dock att konsekvenserna för demokratin är negativa.
Precis som många andra bloggare tror jag alltså att det kan vara bra att ”kändisarna” och proffsen försvinner från bloggandet. De behövs inte, i själva verket kanske de till och med försämrar bloggvärlden.
Läs mer hos Alter Ego, Beta Alfa, Kulturbloggen.
Andra bloggar om: Bloggosfären, Linda Skugge, Näthatare, Internet
