Arbetarklass vad är det?

Del 1 av 5 i serien Klass och klassamhälle

Jag, man måste ställa sig frågan. Diverse olika borgerliga företrädare och tidningar försöker regelbundet omdefiniera begreppet, förmodligen i ett försök att göra det ofarligt. Vi i vänstern får inte låta dem göra det. Därför är det viktigt att vi som vill ha en politik baserad på arbetarklassens intressen definierar begreppet.

Så här stod det exempelvis i en artikel i Göteborgs-Posten:

”Röster om klassförvirringen:
”Vi menar att en arbetare i dag är en som arbetar och uppbär lön, och vill uppmuntra och synliggöra de människorna”
Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann i Svenska Dagbladet.

Den plattsättare som kommer hem till mig i den flottaste Mercedes jag någonsin sett, är han arbetarklass?”
Hanne Kjöller, ledarskribent på Dagens Nyheter.

”En arbetare är snarare en tjej som jobbar i långvården. Bilden som partiet fortfarande har är byggjobbare, gruvarbetare. Men arbetare i dag är också en tjej.”
Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin i Expressen.

Ja ni ser. För moderaternas partisekreterare är alla som arbetar, arbetarklass. För Mona Sahlin är arbetarklassen framförallt kvinnor. Och för Hanne Kjöller kan man inte vara arbetarklass om man lyckats köpa en fin bil.

Dom två borgarna har ingen susning om vad som menas med arbetarklass, eller så försöker de bara låtsas som de inte vet och sen försöka omdefiniera begreppet. Men det finns definitioner på vad som är arbetarklass. Låt oss gå till den eminenta boken Klasstrukturen i Sverige 1930-80, av Göran Therborn, ZenitFörlag, Lund, 1981. Där finns definitioner som är användbara. För att hänga med behöver vi först nämna hans indelning av samhället i fyra ekonomiska sfärer; produktion, cirkulation (handel, varuutbyte), tjänster och reproduktion (sjukvård, barnuppfostran, skolor etc)

”Arbetarklassen är kapitalets motpol, den centrala oppositionella och förändrande kraften i ett utvecklat kapitalistiskt samhälle.”

I hans analys av arbetarklassen i Sverige delar han upp arbetarklassen i olika delar:

1. Arbetarklassen i snäv bemärkelse, dvs arbetarklassen i produktionen
2. Arbetarklassen inom cirkulation, tjänster och reproduktion

Den första gruppen definieras så här av Therborn:

”De löntagare i den produktiva sfären som är anställda av kapitalägare, som inte har några maktbefogenheter delegerade till sig av arbetsgivaren och som inte har en anställnings- och arbetssituation som skiljer ut dem från massan av produktiva kroppsarbetare.”

Denna del av arbetarklassen menar Therborn har minskat sen 1930-talet fram till 1980. Den har säkerligen fortsatt minska även därefter.

Om den andra gruppen skriver Therborn så här:

”Arbetarklassen uppstår och utvecklas genom ett särskilt slag av förändringar i arbetets och de arbetandes villkor, en process som vi kan kalla proletarisering. // Proletariseringen omfattar inte bara produktionssfären. Det är inte bara tillverknings-, lager- och transportarbetet som blir lönearbete efter arbetsgivarens order i en kollektiv arbetssituation och ett opersonligt anställningsförhållande. Samma utveckling drabbar också cirkulations-, tjänste- och reproduktionssfärerna. Arbetarklassen i vid bemärkelse är resultatet av en proletarisering av arbetets och de arbetandes villkor inom all de fyra samhällsekonomiska sfärerna”

Denna grupp har ökat oavbrutet mellan 1930 och 1980 och har säkerligen ökat ännu mer efter det. Denna grupp är idag majoriteten av arbetarklassen och omfattar även en hel del människor som inte subjektivt uppfattar sig som arbetarklass, något som också påverkar hur de beskriver sig själva, sitt arbete och sin klasstillhörighet.

Enligt Therborn så minskar andelen av de förvärvsarbetande i samhället som tillhör arbetarklassen i vid bemärkelse endast marginellt mellan 1930 och 1980. Jag är säker på att en undersökning idag skulla visa att det skett en ökning sen 1980 till idag. En reell ökning samtidigt som klassmedvetenheten minskat och därför kommer undersökningar av typen där man frågar viken klass en person upplever sig tillhöra att ge mindre andel arbetarklass än vad som verkligen är fallet.

Moderaterna vill förstås inte omfatta den definition av arbetarklassen som Therborn ger och dom ska ge fan i att försöka omdefiniera begreppet. Hanne Kjöller har överhuvudtaget inte förstått att den hantverkare (som förmodligen har egen firma) hon träffat aldrig någonsin ansetts vara arbetarklass i någon som helst marxistisk, ekonomisk eller annan tolkning eller analys. Hantverkare tillhör ofta småborgerligheten, vilket ju inte är detsamma som arbetarklass.

Klass har primärt heller inget att göra med hur mycket du tjänar. Men omvänt gäller, arbetarklassen tjänar i snitt mindre än mellanskiktet (populärt medelklassen), småborgerligheten och borgarklassen. Inte heller har klass att göra med vilken subjektiv uppfattning som gäller, även om detta kan påverka handlande, röstande etc och också måste beaktas i politiken, men inte vid en klassanalys.

Intressant?
Läs mer: Arbetarkamp, facket, Arbetets villkor.
Andra bloggar om: , , ,

Series NavigationKlassdefinitioner – arbetarklassen >>Om klasser – mellanskikt eller medelklass >>
Advertisements
  • Enlil

    Ironiskt nog ligger ju nästan moderaternas klassanalys närmare verkligheten än de andra i artikeln.

  • Anders_S

    Det håller jag inte med om. De flesta människor arbetar, även förmän, direktörer osv. Men de är inte arbetarklass för det. Moderaternas uttalande förringar och försöker omdefiniera.

    Sahlin är mera korrekt. En underköterska i våren är defintivt en del av arbetakalssen. Men hennes uttalande begränsar och snävar in defintionen.

  • Pingback: Göteborg outforskat | Svensson()