Lena Sundström och Gustaf Fridolin har skrivit en bra artikel om islamofobi i Aftonbladet. Man påpekar samma sak i artikeln som jag gjort tidigare. Nämligen de främlingsfientliga partiernas betydelse för att islamofobi och våld uppstår. Närmare bestämt att framgångar för Sverigedemokraterna för med sig islamofobi, våld och hot.
”Det finns de som trott att framgångarna för ett parti som sverigedemokraterna skulle kunna verka lugnande gentemot de våldsamma rasistiska grupperingarna, att våldet varit en ”pysventil” i ett samhälle där vissa åsikter inte fått komma fram.
Vår granskning visar det motsatta. Det är i samma städer där sverigedemokraterna haft framgångar som också moskéer attackeras och muslimer hotas. Kampen mot islam, som SD-kuriren manar till, har börjat föras. Och även om man menade att bekämpa militant islamism är det vanliga muslimer som får bära bördan och utstå attackerna.
Att detta inte toppar medias rapportering kanske handlar om vår svårighet att hantera flera komplexa problem samtidigt. I spåren av islamistisk terror har vi lärt oss förstå att det är muslimer som är det stora hotet mot det öppna samhället och demokratin. Hotet från militant islamism bör inte förringas, men ska demokratin försvaras får inte rädslan för det tränga bort andra hot.”
Slutsatsen av Fridolins och Sundströms resonemang är att problemet är högerextremismen. Det är den som måste bekämpas och diskuteras. Vägrar vi inse det faktum att det är högerextremismen som är ansvarig för många brott i Sverige, oavsett om det gäller s.k. ungdomsvåld som på Kungsholmen eller i Rödeby, eller islamofobiska brott av olika slag. Detta därför att den högerextrema ideologin, med dess fientlighet mot allt avvikande, för med sig att en del brott legitimeras.
De partier och organisationer som medverkar till att göra Sverigedemokraterna rumsrena, exempelvis genom att debattera direkt med dem, blir också medansvariga till att våld, islamofobi och andra typer av hat mot det ”annorlunda” sprider sig i samhället.
Bidragande till den aktuella utvecklingen har också de regeringar som Sverige haft sen mitten av 1980-talet varit. De har fört en konsekvent nyliberal politik (lite långsammare i sossarnas fall, lite snabbare förändringar med högerregering) inriktad på försämringar för de som har de sämst. Sjuka, handikappade, arbetslösa. Även på det sättet skapar man grogrund för den typen av händelseförlopp vi sett i Rödeby. För en sån politik säger till folk att det avvikande är förkastligt, att det avvikande är nåt att se ner på. Vilket skapar främlingsfientlighet, grogrund för högerextrema partier och ett samhälle där egenintresset ska styra allt.
Inte heller blir situationen klarare då alla möjliga debattörer envisas med att påstå att det finns 400 000 muslimer i Sverige. Det är inte sant. Det finns cirka 500 000 människor från muslimska länder. De flesta av dessa kommer från Iran och Bosnien. Flertalet är inte troende. Många är ju faktiskt flyktingar från muslimskt styre. Sanningen är att det finns omkring 90 000 – 100 000 troende muslimer i Sverige. Det är det antal som uppges var medlemmar i olika muslimska församlingar.
Det är liksom lättare att diskutera om man har verkliga fakta klart för sig. Antalet troende muslimer motsvarar alltså antalet medlemmar i Pingstkyrkan. Kanske jobbigt många, men trots att både Pingstkyrkan och många muslimska organisationer är väl så reaktionära utgör de knappast nåt hot mot det svenska samhället.
Ett svar på “Islamofobi – högerextremism”
Kommentarer är stängda.