I Forskning och Framsteg nummer 3 /2008 som precis kommit ut finns en lång artikel om brottsligheten i Chicago i början av 1900-talet. Artikeln innehåller flera aspekter på brottsligheten och hur den ökade enormt mycket. Samtidigt konstaterar man att det inte riktigt går att förklara. Brottsligheten gick upp i Chicago samtidigt som den gick ner i andra likartade städer (ex.vis. New York) med samma typ av korruption och samma typ av invandring och utveckling.
På något sätt är det emellertid troligt att inbördeskriget var en bidragande orsak till ökningen av kriminaliteten i USA i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Krig är alltså en sak som skapar och ökar många typer av problem i samhället:
Samma faktorer som forskarna hävdar fick mordtalen att sjunka i andra amerikanska storstäder, som industrialisering, modernisering och sociala reformer, fick i Chicagos fall motsatt effekt, säger Carolyn Conley, kriminolog vid University of Alabama. Samtidigt ska man komma ihåg att USA under början av 1800-talet var ett mycket fredligt samhälle. Men det förändrades drastiskt efter inbördeskriget.
Dessutom visar det sig att de stora amerikanska städerna hade mycket olikartade mordsiffror. I New York, som på många sätt liknar Chicago med omfattande korruption och många immigranter, begicks till exempel långt färre mord under tidigt 1900-tal och staden låg långt under riksgenomsnittet.
Huvuddelen av morden begicks dock inte av de ökända maffiagängen i Chicago, utan de flesta mord begicks av vanligt folk och i hemmet. Det fanns en viss överpresenattion för mord i vissa befolkningsgrupper som italienare, irländare och svarta. De som oftast mördade sina fruar var dock tyskarna. Av antalet mord på svarta stod faktiskt polisen för en stor del så rasism har säkert en stor betydelse för svartas överrepresentation i mordstatistik, både som utövare och offer. Precis på samma sätt som diskriminering kan förklara mycket av överrepresentationen för invandrare i Sverige bland de som anmälts för brott.
Att maffiagängens andel av mord och sådant normalt sett är lågt bör man tänka på i samband med att man diskuterar polisens agerande och vad som bör göras gentemot gangstergängen i Göteborg (Lilla Chicago som jag döpt om staden till i ett tidigare inlägg. Det är alltså inte troligt att prickskyttegevär skulle betyda nånting för bekämpningen av den organiserade brottsligheten i Göteborg. Det enda som tycks hjälpa mot sånt är social utveckling, sociala satsningar så att rekryteringen stoppas.
I en annan liten notis konstateras att Sverige har ett mycket lågt mordtal. Endast 1 per 100 000 människor mördas i Sverige och så har det varit sen mitten på 1700-talet. I USA handlar det om helt andra siffror.
Några av de lärdomar vi kan dra från artiklarna i FoF samt statistiken över brottsligheten i Chicago är att knappast finns nån kultur som är mer våldsam än nån annan, att krig skapar ökad brottslighet och att det är svårt att förstå orsaker till brottslighet. Det finns förmodligen alltid många samverkande faktorer som leder till ökad eller minskad brottslighet liksom till den enskildes brott. Samt att det är män som mördar. 90 procent av alla mord utförs av män.
Kolla också in hemsidan Homicide in Chicago 1870-1920
Media: FOF1, FOF2, FOF3, AB1, AB2, DN1, DN2, SVD1, HD,
Andra bloggar om: Chicago, Göteborg, Organiserad brottslighet, Gangstergäng, Maffia, Mord, Krig, Brott, Våld, Samhälle
”Det enda som tycks hjälpa mot sånt är social utveckling, sociala satsningar så att rekryteringen stoppas.”
Ett snabbare sätt att stoppa organiserad brottslighet är att inte kriminalisera spel, sprit, knark och prostution. Då berövas den organiserade brottsligheten massor av pengar, vilket gör att den blir svagare men även mindre attraktiv.
Gertkvist:
Det du föreslår har ingen som helst effekt enligt undersökningar från USA, som du kan se i min första artikel om vad vi kan lära om brottslighet från USA. Det är tydligt att det är sociala satsningar som hjälper utifrån dessa undersökningar.
Alkoholförbudet påverkade inte brottsutvecklingen i Chicago på nåt nämnvärt sätt enligt artikeln i FOF. Det är helt enkelt en myt. Den US-amerikanska organiserade brottslighetens största inkomster kom vid den tiden från spelverksamhet och byggnadsverksamhet. Legal sådan, på Kuba. Samt från illegalt spel och utpressning.
Organiserad brottslighet minskar när brottslighet minskar. Orsaker till brottslighet är i första hand sociala (inklusive ekonomiska problem och krig). Följaktligen är det främst social åtgärder som hjälper.
Det bör kanske påpekas att jag debatterar dagens USA, brottslighet och brottsbekämpning – inte 1920-talets.
”Det du föreslår har ingen som helst effekt enligt undersökningar från USA, som du kan se i min första artikel om vad vi kan lära om brottslighet från USA.”
Så om kokain skulle kunna köpas på Wal-Mart i USA skulle knarklangarna fortfarande skjuta ihjäl varandra i kamp om gatuhörn? Det låter inte troligt, uppriktigt sagt.
Exemplet ovan nämner dessutom att den organiserade brottsligheten tjänade storkovan på att spelverksamhet i USA var hårt reglerad / förbjuden. Hade spel varit lika legalt som bokförsäljning skulle den organiserade brottsligheten inte kunnat tjäna dessa pengar.
”Orsaker till brottslighet är i första hand sociala (inklusive ekonomiska problem och krig).”
Miljontals amerikaner gillar att röka hasch. Genom att detta är kriminaliseras skapas miljontals brottslingar. Lagstiftning skapar alltså brottslighet.
”Sociala orsaker” är helt enkelt en för vid beskrivning för att vara användbar. Vilken grund för brottslighet är _inte_ social? Girighet är socialt, dålig impulskontroll är socialt (såvida man inte är ren biologist), sadism är socialt och så vidare.
jag tvivalr på att lagstfitning skpar våldsbrottslighet. Däremot behvös lagstiftning mot våldsbrottslighet.
När det gäller dagens USA är maffians (vars betydelse för brottslighet är klart överskattad) största inkomstkällor också legal verksamhet. Nu från det som byggdes för att ersätta Havanna, Las Vegas. Oxh jag skrev att tjänade storkovan på laglig spelverksamhet på Kuba.
Om kokain skulle säljas på Wal-Mart skulle med all sannolikhet våldsbrottsligheten i USA öka rejält. HSach får dock inte såna konsekvenser.
”jag tvivalr på att lagstfitning skpar våldsbrottslighet.”
Vilket jag inte heller hävdade – mina exempel rörde livsstilsbrott som spel, narkotika och sex. Där har politiker och stater en lång och föga ärorik tradition av att skapa mängder av brottslingar.
”När det gäller dagens USA är maffians (vars betydelse för brottslighet är klart överskattad) största inkomstkällor också legal verksamhet.”
”Maffian” (med vilken jag antar att du menar den italiensk-amerikanska varianten) är inte den enda formen av organiserad brottslighet i USA – och jag har just diskuterat organiserad brottslighet. De latinamerikanska gängen är organiserad brottslighet. Black Gangster Disciple Nation (skildras i boken Freaknomics) var ett renodlat knarklangarsyndikat utan lagliga inkomster.
”Om kokain skulle säljas på Wal-Mart skulle med all sannolikhet våldsbrottsligheten i USA öka rejält.”
Då har du inte räknat med att våldsbrott som idag beror på att kokainhandeln är olaglig skulle försvinna. Uppgörelser mellan knarklangare skulle försvinna, rån på knarkköpare eller -säljare skulle gå ner till Wal-Mart-nivån och våld i samband med polisingripanden upphöra helt.
Genom att legalt kokain skulle vara renare och säkrare skulle allt våld orsakat av överdoser / orent kokain minska drastiskt.
Slutligen är det mycket troligt att en legal kokain-industri skulle försöka framställa kokain som inte höjer agressiviteten – vilket de inte har någon anledning att göra idag.
Ah, ett av mina ämnen. Skrev raskt ihop en post på min egen blogg. Vill bara framföra att i uppräkningen av framträdande etniska grupper i mordstatistiken inte tar med judarna. Judiska gangsters har en lång och blodig historia i USA, och de fanns även i Chicago, och inte så få heller. Jag funderar på varför Höjer missar detta, eftersom det är elementa.