De som försvarar Rödebypappan

De som försvarar Rödebyppan verkar var en samling riktiga dårar. I all fall en del av de som kommenterat på min blogg. De ska komma hem till min bostad och vandalisera och slå sönder den. De ska trakassera mig i all evighet osv. Förutom det absurda i att de vill begå självmord genom att ge sig på mig (enligt dem har man ju rätt att döda folk som man blir trakasserad av) så är det hela befängt.

Det är just detta som är problemet med Rödebydomen och 50-åringens högerextrema (ja de brukar inleda sina kommentarer med kommunistjävel och liknande intelligenta tillrop) försvarare visar det med all tydlighet. Ett samhälle där människor med högerextrema åsikter får härja fritt kommer att bli ett outhärdligt samhälle att leva i.

Eller leva förresten, de flesta kommer ju att spärras in på livstid eller dödas om jag förstått många i mitt tycke puckade kommentarer (jag har inte släppt igen de med personangrepp och hot) rätt. De som försvarar 50-åringen är precis lika intoleranta som de som trakasserade 50-åringen. Det är samma skrot och korn. Samma högerextrema ideal som hos några av ungdomarna, samma högerextremism. Samma ovilja till att förstå, samma ovilja till att lösa saker genom andra medel än hot och våld.

Återigen: 50-åringen borde dömts till vård och fråntagits vapnet. En människa som lätt hamnar i psykotiska tillstånd när han blir pressad ska inte ha vapen. Det hade varit den humana domen i detta fall. Den som varit bäst för alla inblandade. Den dödade pojkens familj, 50-åringen själv, samhället och Rödeby. En pojkes liv är i alla fall värt något precis som högerextremisterna brukar säga i samband med Kungsholmsmordet (ibland med en lätt antisemitisk överton).

Det hade kunnat skapa ett läge av försoning i ett splittrat samhälle. Även om det delvis rör sig om högerextremister så tycker jag att man borde försöka få dem att kunna leva med varandra trots det som hänt. Jag tycker inte tingsrätten skullle dömt så att denna ohållbara situation i Rödeby kan fortsätta. Det är helt enkelt förskräckligt.

Men en person har i alla fall fattat ett vettigt beslut och det är 50-åringen själv. Han lämnar ifrån sig vapnet. Det beslutet ska han hedras för. Han kanske inte är som de tokar som försvarar honom. Han kanske är bättre. Och hans beslut kan kanske få positiva effekter.

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, SDS1, SDS2, SDS3, HD1, HD2, AB,
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

16 svar på “De som försvarar Rödebypappan”

  1. Men vad säger du om dem som vill överleva livsfarliga attacker då? Vänd andra kinden till? Annars är ni högerextremister?

  2. Jag är snarare vänster än höger i mina sympatier men tycker ändå att det var rätt att han friades. Jag litar på rättspsykiatrikernas bedömningar.

  3. Sven: Så skriver du heller inga hot. Jag kan förstå den argumentationen du komemr emd och som jag fått från fler vänstermänniskor. Men jag tycker alltså att han skulle dömts till vård just därför. Inte frikänts helt.

    Men högerextremisterna tjafsar om att man ska ha rätt att döda folk bara så där. För att de trakasserat en. Det anser inte jag att man ska ha.

  4. Ett samhälle där höger- OCH vänsterextremister får härja fritt blir outhärdligt enligt mig iaf.

  5. Det jag tycker är problematiskt i det här fallet är nog terminologin. Det avgörande i fallet är trots allt trakasserierna som föregick fallet. Det blir lite smått begreppsförvirring när man använder termen allvarlig psykisk störning i ett fall där det är de YTTRE omständigheterna som är de avgörande. Det är stor skillnad mellan det här fallet och de vansinnesdåd som begåtts de senaste åren av psykospatienter. Man borde ha olika beteckningar för så olika tillstånd. En psykotisk patient som begår ett allvarligt brott pga sin störning bör dömas till rättspsykiatrisk vård. En person som pga extrem stress begår ett allvarligt brott bör gå fri, som i det här fallet. Om inte annat så skulle det finnas en pedagogisk poäng med att särskilja de olika tillstånden.

  6. ”50-åringen borde dömts till vård” skriver du. Men om han verkligen var frisk (enligt läkarutlåtande) då domen avkunnades, tycker du han också då skulle dömas till vård? Som han definitionsmässigt då inte behövde? Hur lång vård skulle han dömas till? Normalt när man döms till vård så blir man utsläppt då man anses frisk (och det brukar f.ö. ta betydligt längre tid än det fängelsestraff man skulle dömts till) – men det skulle ju inte kunna användas som måttstock i ett fall där den som döms för vård redan är frisk då domen faller…. vad vore då lämplig vårdtid? Lika lång som fängelsestraffet skulle ha blivit?
    Är det humant/riktigt att döma friska människor till vård?

  7. Claes T. Ja då åtestår ju fängelse. För även en psykiskt sjuk kan ha uppsåt. Det finns många sådana fall där psykiskt sjuka bedömts ha uppsåt (Anna Lindhs mördare är en).

  8. Precis som har påpekats kan en person som i dag är frisk inte dömas till vård. Även om det vore möjligt rent juridiskt, vad vore poängen att döma en frisk person till vård? Jag ifrågasätter också domen men anser att vi borde täppa till den lucka som nu finns där en person som under påverkan av en allvarlig psykisk störning begår ett allvarligt brott, men sedan hinner tillfriskna innan rättegången, inte kan dömas till vare sig fängelse eller vård. Jag finner det orimligt att pappan inte ansågs ha uppsåt. Han hade förmodligen inte uppsåt att döda (det är i alla fall omöjligt att bevisa), men definitivt att skada. Grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada borde vara en rimlig dom. Jag tror att hovrätten kommer att döma någonting åt det hållet.

  9. Du skriver: ”De som försvarar 50-åringen är precis lika intoleranta som de som trakasserade 50-åringen. Det är samma skrot och korn. Samma högerextrema ideal som hos några av ungdomarna, samma högerextremism. Samma ovilja till att förstå, samma ovilja till att lösa saker genom andra medel än hot och våld.”

    Jag tycker att de kommentarerna säger mer om dig själv äm om rödebypappans försvarare. Du drar ju alla människor i samma grupp över en kam och verkar helt sakna förmåga till individuella bedömningar.

    Jag kan upplysa dig om att vi är många som tycker att pappan till en familj som trakasserats i åratal utan att få hjälp, och som sedan hamnat i panik i en hotfull situation som han själv inte orsakat, inte ska dömas – utan att vi för den sakens skull är ”högerextremister” eller vill ägna oss åt hot eller våld.

    Men vad gör man när man anmäler och anmäler och aldrig får någon hjälp? Och dessutom hamnar i ett tillstånd där man tappar kontrollen över sig själv? En enig expertis i rätten ansåg ju att pappan saknade uppsåt att döda. Varför ska han då dömas, när han själv inte orsakade situationen som spårade ur?

  10. ”Han hade förmodligen inte uppsåt att döda (det är i alla fall omöjligt att bevisa), men definitivt att skada.”

    Det är väl inte alls definitivt att han ville skada. Det rimliga är väl att han ville ha en möjlighet att försvara sig om ohyran tog till våld. Att sedan tappade besinningen med geväret i hand blir delvis en annan sak. Vad skulle han göra när ett gäng fulla ligister närmar sig gården med träpåkar?

  11. Anders_S:
    Ja, även en psykiskt sjuk person kan ha uppsåt. Men OM det inte har bevisats (utom allt rimligt tvivel) att person X hade uppsåt (av något slag), ska man ändå döma personen skyldig (till ett brott som kräver uppsåt)?

  12. Klart som f-n att man ska ha rätt att försvara sig i sitt hem ”with all means possible”. Skönt att den svenska rättsapparaten understryker rätten till en hundraprocentig hemfrid. Och inte vice versa. Vem vill ha afa i sin farstu utan rätt att försvara sig?

  13. Fredrik med flera: Rätten har sagt att det inte är tillåtet att göra som 50-åringen gjorde. Han använde för mycket våld och man får inte skjuta folk på det viset. Man har alltså inte sagt att det är okej. Däremot har man sagt att han var sjuk när han sköt och därför kan man inte döma honom.

  14. Fredrik Says: 11 May 2008 at 19:06
    Klart som f-n att man ska ha rätt att försvara sig i sitt hem ‚Äúwith all means possible‚Äù. Skönt att den svenska rättsapparaten understryker rätten till en hundraprocentig hemfrid. Och inte vice versa. Vem vill ha afa i sin farstu utan rätt att försvara sig?

    Domen säger inget sådant, ingenstans nämns nödvärn. Att han blev friad var för att han kom i ett tillstånd så han inte visste vad han gjorde. Detta berodde på hur han upplevde situationen inte hur hotfull den var i någon objektiv mening. Alltså skulle han i princip ha blivit friad om han skjutit ner vem som helst och inte var medveten om vad han gjord pga det omedvetna tillstånd han befann sig i.

    Vanliga normala människor som inte är psykiskt sjuka/handikappade torde ha klarat av situationen utan de tragiska konsekvenser som nu blev. De övriga 4 som hängt på upp till gården befann sig i bakgrunden och pep iväg så fort det blev kart att mannen var beväpnad. 17-åringen ha vänt och är på väg där ifrån när 15-åringen som står en bit bakom skjuts första gången, nästa skott träffar 17-åringen i ryggen. 50-åringen laddar om rusar efter och skjuter 17- åringen en gång till, laddar om och vänder tillbaks och skjuter den skadade 15-åringen från en meters håll.

    Det som skedde är inget som kan innefattas i nödvärn eller en sund moraluppfattning.

    Mannen löper bärsärk, och nu har alla mobbade, fd mobbade och ADHD etc diagnostiserade fått sin stora hjälte.

  15. Fredrik: Man har rätt att försvara sig (men det har som andra påpekat ingenting med denna dom att göra).

    Däremot har man inte rätt att tillgripa mer våld än vad situationen kräver. Visst kan man anse att man ska få skjuta ihjäl vemsomsomhelst som står i ens farstu utan att fråga nåt först och utan att vara hotad på något sätt utan bara för att försvara ”hemfriden” – men det har ganska lite med självförsvar och nödvärn att göra, det är mer att idelisera våld som problemlösning.

Kommentarer är stängda.