Vänsterns problem med islamsk fundamentalism, del 3

Jag har i två inlägg redovisat och berört de två vanligaste problemen som vänstern har med islam och islamsk fundamentalism. Det ena är en okritisk hållning som innebär att man okritiskt backar upp islamska och islamskt fundamentalistiska organsiationer. Det andra är att man på grund av traditionell västerländsk misstänksamhet mot islam och marxistisk avoghet mot religion inte har några kontakter alls. Bägge inställningarna är problematiska och felaktiga. Vidare har jag redogjort för en del av de problem vi inom vänstern ställs inför när det gäller antikrigsarbete och solidaritetsarbete med motståndet i både Palestina och Irak.

Nu har jag för avsikt att gå vidare med problemställningarna som i högsta grad berör oss i vänstern i Norden, kolla exempelvis in hur den danske SF-ledaren Villy Sövndal utnyttjar islamofobi för att vinna stöd, Søvndal angriber tørklædet. I själva verket går han långt över gränsen för det acceptabla och är betydligt värre än delar av den franska vänstern. Min upffattning är att han är islamofob och rasist, något som i Danmark gett honom och SF ett ökat stöd.

Problemställningarna vi inom vänstern ställs inför berör dels hur vi ska ställa oss till muslimska och muslimskt fundamentalistiska organisationer på hemmaplan, dels hur vi ska ställa oss när det gäller stöd till dem i Mellanöstern och i andra delar av den muslimska världen. Här hemma gäller det sådant som gemensama demonstrationer mot USA-imperialismen eller mot Israels ockupation, Dels kan det förekomam att de har emd sig antisemitiska banderoller och plakat. Dels kan det hända att de för fram rent religiösa krav. Dessutom kan vi diskutera om de överhuvudtaget ska få demonstrera mot USA tillsammans med oss inom vänstern. Det finns vänstermänniskor främst i den autonoma miljön, som hävdar att de inte ska få det då de muslimska och muslimskt fundamentalistiska organisationerna är fientligt inställda till arbetarklassen och socialismen. I vissa fall är det så men jag menar nog att detta inte ska hindra oss från att samarbeta med dem gentemot USA. Precis på samma sätt som jag anser att vi kan arbeta ihop med borgerliga grupper/partier i flyktingfrågor exempelvis. När det gälelr antisemitiska paroller, plakat, banderoller etc så anser jag att vi ska verka för att de tas bort från demonstrationer. De gånger jag stött på detta har det varit lätt att övertyga de som haft den typen av plakat om att ta bort dem.

Vidare kan anhängare av Hizbollah och Hamas gå med i vår organisationer. En del kan tycka detta är magstarkt då dessa organsiationer anses uppmuntra till indiviuella terrordåd. Vad gäller dagens libanesiska Hizbollah är det påståendet helt enkelt inte sant, men det är ett problem vad det gäller Hamas. Emellertid är det så att Hamas som organisation faktiskt inte går med i våra demontsrationer. Att hålla varje medlem i/sympatisör till Hamas helt ansvarig för individuella terrordåd anser jag inte vara korrekt och därför bör vi tillåta även dessa personer att gå med. Liknande resonemang kan föras kring de flesta organisationer, såväl muslimska som icke-muslimska. Däremot är det klart att vi inte kan tillåta rasistiska banderoller, plakat och paroller i våra demonstrationer. Att hindra rasistiska organisationer att gå med är möjligt. Däremot går det inte att hindra människor som är sympatisörer med sådana organisationer att gå med.

Vad gäller muslimskt fundamentalistiska organisationer ska jag återkomma til en närmare diskussion om karakären på Hizbollah, Hamas, Muslimska brödraskapet och wahhabitiska organisationer osv i senare inlägg. Men här ska jag beröra stöd till dessa organisationer i deras hemländer från oss inom vänstern i Sverige och Europa. Därvidlag anser jag att vi inom den europeiska vänstern inte sa ger direkt politiskt och ekonomiskt stöd till muslimska eller muslimskt fundamenetalistiska organsiationer. Vare sig de är för en religiös stat eller inte. Det finns liksom ingen anledning. Dock finns det heller ingen anledning för oss att avråda våra kamrater i Mellanöstern från att samverka med nationalistiskt inriktade fiender till imperialismen i samband med en kamp för demokrati eller mot en ockupation. Självklart bör vi dock ta avstånd från individuell terrorism då denna i allt väsetnligt motverkar kampen. Men vårt direkta ekonomiska, sociala och politisk stöd bör gå till de vänsterorganisationer som kämpar för en annan värld, en socialistisk värld.

Slutligen är det min uppfattning att ingenting bör hindra oss från att på olika sätt samtala med representanter för en syn på terrorism som är oss själva väsensfrämmande. För endast genom samtal kan man påverka effektivt. Vi och våra socialistiska systerpartier/grupper i Mellanöstern måste också vara medvetna om att våra muslimska samarbets/samtalspartners inklusive fundamentalister har en annan agenda än vår. Detta bör inte döljas utan vara klart uttalat. Vi bör också förbereda oss för den dagen då ockupationen upphör och de fundamentalistiska organisationer vi samarbetar med kan tänkas vända vapnen mot oss.

Läs också:
Gilbert Achcar, Eleven Theses on the Resurgence of Islamic Fundamentalism (1981)
Michael Löwy, Marxism och religion: befrielseteologins utmaning (FI 1/88)
Gilbert Achcar, Den återuppblomstrande islamska fundamentalismen (FI 1/88)

Gilbert Achcar, Marxists and Religion – yesterday and today
Alex Cowper, Why we should defend Secularism
Jane Kelly and Karen O’Toole, Alliances and Coalitions in Britain: ‘Stop the War’ and ‘Respect’
Michael Löwy, Opium för folket – marxism och religion (RR 3 / 2005)
Salma Yaqoob, Islam and the left (IVP 371, oct 2005)
Islam and the Left – a reply to Salma Yaqoob
Tariq Ali, The Anti-Imperialist Left Confronted with Islam (IVP 376, march 2006)

Chris Harman, The prophet and the proletariat (ISJ 64, 1994)
Antoine Boulangé, The hijab, racism and the state (ISJ 102, spring 2004)
Dave Crouch, The Bolsheviks and Islam (ISJ 110, spring 2006)

Samt Farooq Sulehria om den islamska fundamentalismens framväxt, Politiska islams uppkomst. som reder ut vad muslimsk (islamsk) fundamentalism är och var den kommer ifrån.

Intressant?
Borgarmedia: HD1, HD2, HD3, SDS1, SDS2, SDS3, DB1, DB2, PDK1, PDK2, PDK3, SVD1, SVD2,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Blogged with the Flock Browser

Tags: , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

2 svar på “Vänsterns problem med islamsk fundamentalism, del 3”

  1. Likheten med de vidskepliga religiösa som tror på övernaturliga väsen är väl att vänstern verkar samma förkärlek för att dyka ner i de gamla skrifterna för att där tro sig hitta eviga sanningar. Marx etc sa si eller så om detta, Mohammed, Jesus etc sa si eller så och då måste det vara rätt. Sen ägnar de sig åt sekteristiska inbördes strider om vad profeterna egentligen menade.

    För att gå i klinch med hårdföra religiösa dogmatiker, som har övernaturliga väsen på sin sida, på så ojämlika villkor måste man väl snarast vara lite självmordsbenägen. I vart fall verkar en del ute på högerkanten applådera detta efter som de ser det som att vänstern kommer att försvinna eller marginalisera sig ännu mer.

Kommentarer är stängda.