Gängens Göteborg

I dagens Aftonbladet skriver man om gängkrigens Göteborg. Om läget i våra förorter. Om de ungas dåliga framtidsutsikter i staden. Om hur de unga i förorterna känner sig trakasserade av polisen.

Det där med trakasserier är nu inget nytt, det var likadant när jag var ung. Polisen sökte upp oss där vi hängde. Krävde att vi skulle röra på oss, omhändertog nån eller några för att släppa dem en stund senare på nån annan plats. Trakasserade oss kort sagt. Polisen har förstås inte förändrats utan är likadan idag som då.

När Aftonbladet skriver är det förstå lite spekulation och lite överdrifter, men grunderna, känslorna är trots allt sanna. Det var de när jag var ung och det samma gäller nu:

– Om det låg en blödande polisman här ute. Jag skulle skratta åt honom och gå därifrån.

Pojken som säger det är 16 år gammal.

Han heter Berat. Det är här, i hans värld, som historien börjar och slutar. Flera ungdomar har hoppat av intervjuer eller vägrat prata med oss. Vi hör till den andra sidan.

Men Berat vill visa oss sin värld.

En värld där unga tonåringar gör grovjobbet, hanterar knarket eftersom de inte är straffmyndiga. Där barn tvingar andra barn att begå brott, där ”bötning” är den nya brottstrenden – att ringa upp en skolkamrat och hota dem till livet för att få pengar.

Vi träffar Berat på Vårväderstorget i Biskopsgården, ett område med skyhöga siffror för arbetslöshet, kriminalitet, socialbidragstagare och missbruk.

Då ska man ändå veta att Biskopsgården är ett område där mer gjorts än i del andra förorter. I somras tilläts ingen ung person gå utan sommarjobb, utan alla skulle finnas på en arbetsplast. Det har varit en lyckad social satsning som man vet minskat rekryteringen till gängen.

Men utsikterna att få ett bra jobb i samhället är ofta små för killar från förorten. De var små när jag var ung och mycket mindre idag. Det finns färre jobb, många jobb idag är mycket dåligt betalda och många är bara tillfälliga. En hel del är svartjobb.

Valet mellan kriminalitet och ett skitjobb som städare eller på McDonalds kan ibland vara enkelt. Man väljer det som ger mer pengar och högre status. Dvs gangsterverksamheten, så som det ser ut i samhället idag. Eller så får man inget jobb och då är det inte ens ett val. Arbetslöshetsersättning, socialbidrag etc är i stort sett omöjligt att få. Behöver man pengar, och det behöver man ju, framstår ett jobb åt de kriminella gängen ibland som den enda utvägen. Läget i Göteborg liknar alltmer det obehagliga läget i Neapel.

Bilkrisen lär inte göra det bättre. Färre arbeten, fler arbetslösa och ändå svårare att få jobb. Framtiden för fattiga i Göteborg ser allt annat än ljus ut. Den ser i själva verket för jävlig ut.

Gängen kan då stå för en viss trygghet när inte samhället gör det. Det handlar om gäng som Original Gangsters i Bergsjön, Kortedala och nordöstra Göteborg, Bandidos och X-team med stark närvaro på Hisingen (inklusive Biskopsgården), Naserligan i västra och centrala Göteborg, Hells Angels, Red Devils, Red & White Crew på Hisingen, i nordöst och i västra Göteborg, Asir i nordöst (olika delar av Angered), Tigrarna i Lövgärdet, Gårdsten och andra förorter i Angered, Brödraskapet som ofta återfinns på småorter runtomkring Göteborg och en del andra gäng, mer eller mindre löst sammansatta.

Men att påstå att Biskopsgården skulle vara Sverige mest brottsutsatta kvarter är bara dumheter. Det är inte ens Göteborgs mest brottsutsatta kvarter. De mest brottsutsatta kvarteren i Göteborg är kvarteren längs med stans paradgata, Avenyn. Det är i centrala stan det sker mest misshandel, flest rån och mest brott överhuvudtaget. Det är dumma spekulationer från Aftonbladet att påstå att Biskopsgården skulle vara värst. Inte ens bland förorterna är det på något sätt värst. Faktum är att det dessutom var värre i Biskopsgården på slutet av 1980-talet än idag.

Och för att komma till rätta med gängproblematiken är det precis som polismästaren i Västra Götaland, Krister Jacobsson säger:

Kommer ni att lösa gängproblematiken i Göteborg?

– Nej. Det här problemet har med samhällsbildning, etnicitet och utanförskap att göra. Vi är effektiva när det gäller att gripa gängmedlemmar, men det viktiga är att strypa tillförseln och där är inte polisen den största aktören. Det måste satsas mer på de här ungdomarna, bland annat genom skola och socialtjänst.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements